Studien söker svara på i vilken utsträckning andra kön än de binära omnämns i läromedel för grundskolan och huruvida materialet möjliggör könslig identitetsutveckling för ickebinära elever. Det material som studeras är läromedel för år 4-9 i ämnena biologi och samhällskunskap, utgivna mellan 2004-2016. För att räkna i vilken utsträckning omnämnanden görs av ickebinära kön, identiteter och uttryck används kvantitativ innehållsanalys. Resultatet av räkningen analyseras sedan utifrån studiens queerteoretiska och normkritiska teoretiska utgångspunkter. Studiens konklusion är att representationen av ickebinära kön är låg, framför allt gällande år 4-6 och att möjliggörandet av ickebinär identitetsutveckling således är försvårad. Detta kan innebära brister i skolornas demokrati-, likabehandlings- och antidiskrimineringsarbete. Slutsatserna kan ligga till grund för fortsatta studier i hur läromedel i framtiden skulle kunna frångå tvåkönsnormen.

Den här studien är skriven på uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien är att, med utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd, studera Stadsskolans likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn på arbetsprocessen mot mobbning sammanställs med hjälp av programteori. Skolverkets allmänna råd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jämförs och analyseras för att upptäcka likheter och skillnader mellan dem. Tillvägagångssättet vid likabehandlingsärenden som likabehandlingsteamet på Stadsskolan lyfter fram har hög samstämmighet med Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och Stadsskolans likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningsläget avseende mobbning. De största skillnaderna i likabehandlingsarbetet mellan perspektiven är hur likabehandlingsteamet och likabehandlingsplanen ser på de förebyggande insatserna. Det är relevant för den som arbetar inom elevhälsa att ta problemet med mobbning på allvar då forskningen visar att mobbning är ett omfattande problem. Insatserna mot mobbning behöver grundas i en stark samverkan mellan yrkesgrupper på skolan men även mellan skolan, vårdnadshavare och elever. Alla aktörer behöver arbeta åt samma håll för att kunna komma åt problemet och försöka motverka det.

Detta är en kvalitativ studie om islamofobi och hur skolan arbetar förebyggande för att motverka diskriminering och att islamofobiska yttringar och attityder förekommer inom skolmiljön. Detta utifrån Skolverkets riktlinjer och styrdokument. Tre verksamma utbildare varav två är aktiva religionslärare på gymnasiet samt en samordnare och utbildare i likabehandling har intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. Detta har gjorts för att klargöra vad respondenterna uppfattar som bidragande faktorer för elevernas uppfattning av islam och muslimska kulturer. Intervjuerna har tolkats utifrån diskursteorins grundläggande principer där studien avsett att klargöra hur de tillfrågande lärarna arbetar för att nyansera bilden av islam och muslimer. Studiens resultat visar att de avgörande faktorerna för hur elever uppfattar religionen islam och dess utövare utgörs av medias porträttering av islam och muslimer, elevens sociala sammanhang i vilket hen befinner sig i samt bristerna i elevernas förhållningssätt till källkritik. Studiens resultat visar även att respondenterna arbetar aktivt för att nyansera bilden av islam och muslimer samt att dessa förhåller sig mycket väl till de riktlinjer och styrdokument som Skolverket ger.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal resonerar om likabehandlingsarbetet i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom fyra semistrukturerade gruppintervjuer, med arbetslag verksamma inom förskolan. Genom studien har förskolepersonals syn- och förhållningssätt på likabehandlingsarbetet samt deras definition av likabehandling framkommit. Studien vilar på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och blev den teoretiska utgångspunkten för studien. Det mest genomgående resultatet visar att förskolepersonal resonerar om olika kulturer i förskolan som påverkar likabehandlingsarbetet. Slutsatsen av studien var att förskolepersonal upplever likabehandlingsarbetet som komplext och flera olika påverkansfaktorer i arbetet framkom. Studien visar vidare på att förskolepersonal, till största del, arbetar främjande med likabehandlingsarbetet i förskolan.

Studiens syfte var att synliggöra hur förskollärare arbetar med likabehandling i förskolans praktik för att arbeta förebyggande och åtgärdande mot kränkningar i förskolan. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna upplever likabehandlingsplanen som ett användbart verktyg i arbetet mot kränkningar. Resultatet visar även att de är personen som blir utsatt för en kränkande behandling som avgör när en kränkning har skett. Det framgår även att lyhördhet, vuxennärvaro och tillgänglighet är av betydelse för likabehandlingsarbetet mot kränkningar. Slutsatsen visar att förhållningssättet, normer och ett normkritiskt förhållningssätt stärker likabehandlingsarbetet.

<p>Syftet med undersökningen är att få en tydligare bild av hur skolor arbetar med likabehandlingsplanen i praktiken samt hur medvetna personal och elever är om planen. Vi har använt oss av en blandad metod som är både kvalitativ och kvantitativ genom intervjuer och enkätundersökningar. De två skolorna valdes ut genom bekvämlighetsurval. En person som ansvarar för respektive skolas likabehandlingsplan och deltagarna till lärarenkäten valdes ut genom ändamålsenligt urval och deltagarna till elevenkäten valdes ut genom bekvämlighetsurval.</p><p> Båda skolorna beskriver sitt praktiska arbete utifrån mål, åtgärder, främjande aktiviteter, ansvarsfördelning, information i ämnet och elevers påverkan. Skolorna ger till största del en väl överensstämmande helhetsbild av den aktuella situationen i ämnet. Det har dock i undersökningen framkommit att det finns vissa skillnader mellan de för likabehandlingsplanen ansvarigas och lärarnas uppfattningar jämfört med elevernas. Eleverna på båda skolorna har visat sig känna, till skillnad från de andra deltagande grupperna, en stor osäkerhet inom frågorna kring vad en likabehandlingsplan är för något, hur de blivit informerade om planen samt i frågan kring deras påverkan av planens utformning och innehåll.      </p>

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p>Uppsatsen behandlar avdragsrätten för arbetskläder sett ur ett jämställdhets- och könsneutralitetsperspektiv.</p><p>Arbetskläder är något alla anställda använder. Det är emellertid ingen självklarhet att kostnaden för arbetskläder ska vara en skattefri förmån och därmed avdragsgill. Förutom skyddskläder framgår i 11 kap. 9 § IL att övriga arbetskläderna ska vara anpassade efter tjänsten men de ska, ur ett lämplighetsperspektiv, inte heller kunna användas privat för att betraktas avdragsgilla. I prop. 1987/88:52 utläses att de yrkesgrupper som utgör exempel för yrken som är i behov av skattefri förmån av arbetskläder är: murare, svetsare, betongarbetare och smidesarbetare. I dessa yrkesgrupper utgörs den kvinnliga yrkesverksamma kåren av i genomsnitt 0,019 procent.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda om avdragsrätten idag behöver förändras. Detta med hänsyn till att den idag kanske inte uppfyller de krav vi har på jämlikhet och likabehandling ur ett könsneutralt perspektiv. Med ett rättsvetenskapligt tillvägagångssätt fastställer jag rättsdogmatiskt den gällande rätten men även de kriterier som problematiserar dagens lagstiftning. Med en kritisk granskning diskuteras även rättspolitiskt de förändringsrekommendationer som kan göras med hänsyn till de lege ferenda och de sententia ferenda.</p><p>I lagstiftningen regleras att ingen ska diskrimineras på grund av kön. I Sverige har vi även högt uppställda mål när det gäller jämställdhet och i stor utsträckning lever vi i tron att vi lever i ett jämställt samhälle.  Två enskilda motioner har under den senaste tiden lämnats in till riksdagen med förslag om förändring av den aktuella lagstiftningen. De enskilda riksdagsledamöterna upplever lagstiftningen förlegad men även diskriminerande ur ett könsneutralitetsperspektiv.</p><p>RegR har inte prövat tillämpningen av den aktuella lagstiftningen. Prövningstillstånd meddelas inte med motiveringen att det inte finns något prejudicerande intresse.</p><p>Sammanfattningsvis kan konstateras att dagens aktuella lagstiftning kring avdrag för arbetskläder behöver förändras. Uppsatsen mynnar ut i två alternativa förändringsförslag. Antigen behöver RegR ta sitt ansvar och bevilja prövningstillstånd för att utröna hur lagen <em>ska </em>tolkas eller så behöver lagtexten bli mer uttömmande genom tillägg. Det är med hjälp av sådana förändringar som vi kan se en utveckling av en annars statisk tolkning och användning av den aktuella lagstiftningen. Uppsatsförfattaren förespråkar emellertid att det är lagtexten i 11 kap. 9 § IL som bör förses med ett behövligt tillägg i form av ett andra stycke.</p>

No description available.

Sammanfattning Uppsatsen behandlar avdragsrätten för arbetskläder sett ur ett jämställdhets- och könsneutralitetsperspektiv. Arbetskläder är något alla anställda använder. Det är emellertid ingen självklarhet att kostnaden för arbetskläder ska vara en skattefri förmån och därmed avdragsgill. Förutom skyddskläder framgår i 11 kap. 9 § IL att övriga arbetskläderna ska vara anpassade efter tjänsten men de ska, ur ett lämplighetsperspektiv, inte heller kunna användas privat för att betraktas avdragsgilla. I prop. 1987/88:52 utläses att de yrkesgrupper som utgör exempel för yrken som är i behov av skattefri förmån av arbetskläder är: murare, svetsare, betongarbetare och smidesarbetare. I dessa yrkesgrupper utgörs den kvinnliga yrkesverksamma kåren av i genomsnitt 0,019 procent. Syftet med uppsatsen är att utreda om avdragsrätten idag behöver förändras. Detta med hänsyn till att den idag kanske inte uppfyller de krav vi har på jämlikhet och likabehandling ur ett könsneutralt perspektiv. Med ett rättsvetenskapligt tillvägagångssätt fastställer jag rättsdogmatiskt den gällande rätten men även de kriterier som problematiserar dagens lagstiftning. Med en kritisk granskning diskuteras även rättspolitiskt de förändringsrekommendationer som kan göras med hänsyn till de lege ferenda och de sententia ferenda. I lagstiftningen regleras att ingen ska diskrimineras på grund av kön. I Sverige har vi även högt uppställda mål när det gäller jämställdhet och i stor utsträckning lever vi i tron att vi lever i ett jämställt samhälle.  Två enskilda motioner har under den senaste tiden lämnats in till riksdagen med förslag om förändring av den aktuella lagstiftningen. De enskilda riksdagsledamöterna upplever lagstiftningen förlegad men även diskriminerande ur ett könsneutralitetsperspektiv. RegR har inte prövat tillämpningen av den aktuella lagstiftningen. Prövningstillstånd meddelas inte med motiveringen att det inte finns något prejudicerande intresse. Sammanfattningsvis kan konstateras att dagens aktuella lagstiftning kring avdrag för arbetskläder behöver förändras. Uppsatsen mynnar ut i två alternativa förändringsförslag. Antigen behöver RegR ta sitt ansvar och bevilja prövningstillstånd för att utröna hur lagen ska tolkas eller så behöver lagtexten bli mer uttömmande genom tillägg. Det är med hjälp av sådana förändringar som vi kan se en utveckling av en annars statisk tolkning och användning av den aktuella lagstiftningen. Uppsatsförfattaren förespråkar emellertid att det är lagtexten i 11 kap. 9 § IL som bör förses med ett behövligt tillägg i form av ett andra stycke.

No description available.