Förskolans styrdokument är överens om att de grundläggande demokratiska värderingarna ska vara grunden i förskolans verksamhet. Diskrimineringsombudsmannen säger att det ska finnas en plan för att skapa främjande insatser och förebygga diskriminering och kränkande behandling, planen utgår från diskrimineringsgrunderna. Genom normkritik ges förskolläraren kunskap och detta beskrivs som en grund i ett framgångsrikt likabehandlingsarbete. Genom normalisering utvecklar förskolläraren ett normkreativt förhållningssätt. Förhållningssättet hos förskolläraren påverkar barnens roll i likabehandlingsarbetet. Barnen ges inflytande och delaktighet i likabehandlingsarbetet, det är förskollärarens ansvar. Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskolläraren implementerar likabehandlingsplanen i den pedagogiska verksamheten. Implementering av likabehandlingsplanen kräver medvetenhet.  Studien utgick från intervjuer med verksamma förskollärare. Intervjuerna undersökte betydelsen av likabehandlingsplanen, barnens delaktighet och hur den systematiska dokumentationen genomförs. Förhållningssätt och arbetssätt blev kärnan i resultatet. Likabehandlingsarbetet kräver kunskap om samhällets utveckling, stöd från förskolechef, planering, kreativitet och vidgande av normer. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om rutiner och riktlinjer på skolorna förändras i och med ändringen av reglerna kring dokumenteringen av likabehandlingsarbetet samt att belysa specialpedagogens roll i grundskolans likabehandlingsarbete. Tre frågeställningar konstruerades; hur arbetet i grundskolan påverkas av de nya reglerna kring allmänt krav på dokumentation av likabehandlingsarbetet samt vilka rutiner som finns för att stärka likabehandlingsarbetet och vilken roll kan specialpedagogen ha i likabehandlingsarbetet. Metoden som används för att få svar på syfte och frågeställningarna är en enkätundersökning som skickades ut till 85 rektorer/biträdande rektorer varav 17 svarade.   Som teoretisk utgångspunkt för att förstå mitt arbete föll valet på Gadlers (2011) teoretiskt baserade analysmodell för styrkedjeprocesser.   Resultatet visar att arbetet med likabehandling till stor del fortsätter som innan samt att det finns brister i rutiner kring dokumentation och framförallt i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Resultatet visar också på att specialpedagogens roll är diffus i likabehandlingsarbetet.   I diskussionen behandlas vikten av en systematik i likabehandlingsarbetets rutiner och dokumentation.

No description available.

Syftet med studien var att öka kunskapen om likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling i en förskolas hall och hur detta tar sig uttryck i de vuxnas interaktion med barnen. De två forskningsfrågor som ställdes var: Hur konstrueras likabehandlingsplanen av de vuxna i förskolans praktik? Vilka möjligheter och hinder framträder i mötet mellan vuxna och barn i förskolans hall? Den kvalitativa studien är genomförd utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur vuxna i förskolan socialt konstruerar och skapar mening i interaktioner med barnen. Datainsamlingen bestod av videoobservationer i en förskolas hall vid av- och på- klädning där vuxna och treåriga barn var aktiva samt analys av förskolans likabehandlingsplan. Resultatet visar att de vuxna i den studerade förskolan i viss mån konstruerar likabehandlingsplanens innehåll i hallen. Däremot är detta inte något som sker genomgående i de vuxnas förhållningssätt i interaktionerna med barnen. I resultatet framgår därmed att detta skapar både möjligheter och hinder för barnens subjekt- och meningsskapande.

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur etnicitet tillskrivs betydelse i utredningar avfamiljehem. Vidare vill vi undersöka hur familjehemssekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme iutredningsarbetet. Syftet har besvarats med följande frågeställningar; (1) Hur aktualiseras etnicitet vidutredningar av familjehem? (2) Hur beskriver familjehemssekreterare sina erfarenheter avutredningsarbete av familjer med annan etnisk bakgrund än svensk? (3) Vilka utmaningar uppkommervid utredningar av familjer med en annan etnisk bakgrund än svensk? Socialstyrelsen anser att det finnsförbättringsåtgärder i familjehemsutredningar, främst gällande likvärdiga utredningsmodeller, men ävengällande den kompetensbrist som finns i socialt arbete vid bemötandet av utrikesfödda. I Sverige saknastidigare forskning kring familjehemsutredningar och etnicitet, det finns viss internationell forskning somfrämst utgår från adoption. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är socialkonstruktionism,etnicitet som teoretiskt begrepp samt gräsrotsbyråkrati. Vi har genomfört en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer och intervjuat sex familjehemssekreterare och en enhetschef. När vianalyserade materialet kom vi slutligen fram till tre empiriska kategorier; Att behandla alla lika iutredningarna, idealfamilj samt utredningsdilemman. Resultatet visar att etnicitet aktualiseras tidigt iutredningsskedet när familjehemssekreterarna kategoriserar att familjen har en annan etnisk bakgrundän svensk. Efterföljande utredning skiljer sig från en utredning genomförd på en svensk familj, vid dessautredningar används en annan utredningsmodell. Familjehemssekreterarna beskriver och använder sitthandlingsutrymme på olika sätt vilket innebär att det skiljer sig mellan familjehemssekreterarnasutredningar av utrikesfödda familjer. De utmaningar som familjehemssekreterarna står inför ärframförallt likabehandling där organisationen säger att de ska behandla alla lika, medan familjernaförutsätter att de utreds efter sina individuella förutsättningar. En annan svårighet gällernätverksplaceringar där barnets anknytning väger tyngre än nätverkshemmets brister. Detta kan i vissafall bidra till en intressekrock mellan barnhandläggare och familjehemssekreterare därfamiljehemssekreterare får fatta beslut som strider mot riktlinjerna för när en familj ska bli godkänd.

No description available.

Skolan har ett tydligt uppdrag att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka alla former av diskriminering samt främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Hur arbetet specifikt ska gå till är dock upp till varje enskild verksamhet utifrån dess specifika behov och förutsättningar. Studien ämnar att undersöka tolkningar och problematiseringar i och med skolans antidiskrimineringsarbete samt vilken antidiskrimineringspolicy som möjliggörs eller omöjliggörs genom de problem framställningar som återfinns. De teoretiska perspektiv från vilken denna undersökning utgår från är dels ett poststrukturalistiskt och diskursanalytiskt samt normkritiskt och intersektionellt perspektiv. Metod för studien är kvalitativa intervjuer och Bacchis (2009) WPR-analysverktyg. Resultatet visar på att skolornas undersökande, förebyggande och främjande arbete främst fokuserar på elevernas upplevelse av trygghet och trivsel samt på förekomsten av kränkande behandling, snarare än på risker för diskriminering eller hinder för elevers lika villkor och möjligheter. I skolornas arbete och problemframställningar saknas ett normkritiskt-, intersektionellt- och maktperspektiv. Därmed ses inte rektorer, pedagoger och skolans verksamhet som en del av problematiken som behöver inkluderas i arbetet mot diskriminering och ojämlika villkor. Problemen framställs också genomgående som ”någon annans problem” eller som icke förekommande. Beroende på de problem representationer som görs skapas skilda möjligheter och begränsningar för att uppnå det mål som aktiva åtgärder idag syftar till. Skolornas tenderar här riktar in sig på effekterna av problemen, snarare än på problemet i sig och det reaktiva arbetet blir i högutsträckning styrande.

Många gånger händer det att eleverna inte syns tillräckligt för fritidshemslärare, det är då det sker kränkande handlingar utförda av andra elever. Den fysiska, psykiska och dolda mobbningen går obemärkt och det drabbar inte bara den utsatte utan det drabbar hela samhället. Syfte i denna studie är att undersöka hur fritidshemslärare arbetar förebyggande mot mobbning och kränkningar i sina verksamheter. Vi jämför två olika skolornas förebyggande arbete mot kränkning och mobbning, den ena med en likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande behandling och den andra med en Olweus antimobbningsprogram. Vi vill undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt detta påverkar fritidshemlärarnas arbete gentemot mobbning och kränkande handling som finns i respektive skolor Undersökningen kommer att belysas på olika sätt genom att intervjua både fritidshemslärare, elever och respektive skolors rektorer för att få en bättre förståelse och en bredare perspektiv för undersökningen. Resultatet och diskussionen visar bland annat att fritidshems lärarnas engagemang, närvaro och delaktighet kan vara avgörande i förebyggande syfte mot mobbningen. / Many times, it happens that the students are not visible enough to after-school teachers, this is when abusive acts are performed by other students. The physical, mental, and hidden bullying goes unnoticed, and it not only affects the victim, but it affects the whole society. The purpose of this study is to investigate how after-school center teachers work to prevent bullying and abuse in their activities. We compare two different schools' prevention work against abuse and bullying, one with an equal treatment plan against bullying and abusive treatment and the other with an Olweus anti-bullying program. We want to investigate to what extent and in what way this affects the after-school teachers' work towards bullying and abusive action that exists in each school. a broader perspective for the study. The results and the discussion show, among other things, that the after-school teacher ‘s commitment, presence and participation can be decisive in the preventive purpose against bullying.

Uppsatsen utforskar hur olika yrkesgrupper inom polismyndigheten och en brottsförebyggande institution förhåller sig till det offentliga tjänstemannauppdraget och skilda tjänstemannaideal, med särskilt fokus på krav om likabehandling. Det har tidigare forskats om hur etniska minoriteter, majoriteter och poliser ser på detta. I den här studien utforskas det om hur utredare, kommunpolis, operatör och kanslichef inom polismyndigheten samt en annan brottsförebyggande myndighet i kommunen ser på de här frågorna. Frågeställningarna som studien besvarar är: - Hur ser olika tjänstemannakategorier inom polismyndigheten och en annan brottsförebyggande institution på sin makt och handlingsutrymme kopplat till det offentliga tjänstemannauppdraget och likabehandling? - Hur kan eventuella likheter och skillnader förstås mellan de olika tjänstemännens professioner? I uppsatsen har vi använt litteratur och elektroniska källor som fokuserar på olika tjänstemannakategorier samt tjänstemannaetik och perspektiv om professioner. Uppsatsen utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Baserat på studiens resultat av respondenternas utsagor framkommer det att alla respondenter är medvetna om att de i sina roller har ansvar och skyldigheter att arbeta för likabehandling. Likabehandlingsarbetet kan påverkas av respondenternas makt och handlingsutrymme eftersom respondenterna kan påverka enskilda medborgare. Respondenterna förklarar därav att det med deras handlingsutrymme och makt finns ett stort ansvar. Utifrån respondenternas utsagor går det att förstå deras yrken som professioner. Kopplat till tjänstemannatyperna visas handlingsutrymmet genom idealtyperna byråkraten och närbyråkraten. I flera av respondenternas roller kunde de förstås som professionella närbyråkrater.

Sammanfattning/Abstract Matilda Andersson och Petra Christensson (2020). “Jag är lite överallt hela tiden”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Resultatet av studien kan bidra till en insikt om hur några förskolor skriver fram sitt värdegrundsarbete i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Studien kan tänkas framhålla konkreta förslag för att göra planen levande i verksamheten samt belysa vilka aktörer som deltar. Om olika framgångsfaktorer och farhågor upptäcks och lyfts fram i studien, kan det tänkas finnas med i beräkningen i framtiden när nya planer arbetas fram. Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att med särskilt fokus på specialpedagogens roll och aktivitet granska tio olika förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling. De tre frågeställningarna behandlar likheter och skillnader men även vilka olika aktörer som skrivs fram i arbetsprocessen med planerna. Ett extra fokus på specialpedagogens roll i arbetet med planerna lades för att se hur vår blivande roll som specialpedagoger kan tänkas se ut i värdegrundsarbetet. • Vilka likheter och skillnader finns mellan några olika förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling? • Vilka roller har olika aktörer när planerna arbetas fram? • Hur avspeglas specialpedagogiskt arbete och specialpedagogers yrkesroll i planerna? Teori Vi har valt att använda oss av diskursanalys som metod och eftersom diskursanalys som teori och metod inte går att helt särskilja, lyfts socialkonstruktionism i teoridelen då en viktig del i diskursanalysens framväxt är den socialkonstruktionistiska ansatsen. Organisationsteori och Bolman, Deals (2019) HR- perspektiv är ett annat teoretiskt perspektiv vi valt att anlägga på studien. Metod En diskursanalys gjordes på tio planer mot diskriminering och kränkande behandling. De flesta hämtades via förskolornas hemsidor. På de hemsidor där planerna saknades fick vi till oss planerna via mail. Planerna studerades utifrån fyra olika huvudteman Abstrakt/Konkret, 4 Avsändare/ Mottagare, Aktörer och Specialpedagogens roll. Därefter valdes fem planer ut för kompletterande intervjuer eftersom de stack ut extra i våra granskningar. Rektorer till dessa fem planer kontaktades och kompletterande intervjuer gjordes med för studien viktiga aktörer. Alla tio planer granskades och ingick i studien. Resultat Resultatet visar på att specialpedagogens arbete är sällsynt i planerna. I några planer omnämns yrkesrollen men specialpedagogiska aktiviteter skrivs sällan fram. Planens funktion och verkan i det dagliga arbetet hos merparten av förskolornas planer verkar enligt studien inte självklar. Vi tolkar det som att om konkreta arbetsmetoder och systematik i värdegrundsarbetet skrivs fram i planerna, så kan sannolikheten vara större att planerna är levande i verksamheterna. Om planerna inte är kända för olika aktörer i verksamheten kan det tänkas vara svårare att vara delaktig i det dagliga arbetet. Utan delaktighet blir det inget levande arbete utan bara något som måste bockas av för ansvariga. Implikationer I och med att specialpedagogens examina förändrats genom åren kan detta ha skapat en otydlighet för rektorer och huvudmän hur tolkningen av yrkesrollen ska göras. Därför ligger det på oss specialpedagoger att känna till vårt uppdrag och motivera varför vi behövs och vilka aktiviteter vi kan bistå med. Detta för att kunna ta barns perspektiv i värdegrundsarbetet. Konkreta arbetsmetoder i planen kan tänkas främja delaktigheten på alla nivåer. För att öka barnens inflytande och delaktighet i värdegrundsarbetet är en tanke att en barnversion borde finnas för att lättare göra barnen till både aktörer, mottagare och avsändare av planen. Slutsats Planen mot diskriminering och kränkande behandling tycks utifrån resultaten vara en komplex del i verksamheterna, vilket kan tänkas bero på lagändringar och att två olika lagar ofta behandlas i en och samma plan. Dessutom lever titeln ”Likabehandlingsplan” kvar i några av planerna. En implikation är att det kan tänkas bli tydligare om planerna hålls isär. Alltså att det istället ska finnas en plan mot diskriminering, som behandlar lagkravet från diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling som behandlar lagkravet från Skollagen.