<p>Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.</p><p>Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.</p><p>En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas. Cheferna måste utnyttja sina färdigheter maximalt för medarbetarnas bästa samtidigt som de tillsammans måste fungera för att kunna nå önskat resultat - En för alla, alla för en!</p>

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag. Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie. En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas. Cheferna måste utnyttja sina färdigheter maximalt för medarbetarnas bästa samtidigt som de tillsammans måste fungera för att kunna nå önskat resultat - En för alla, alla för en!

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen. Ett problem är att det finns ofullständig kunskap om satsningarna leder till de förbättringar som avsetts. Syftet med studien är att beskriva första linje chefers uppfattning av satsningen på den Nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Som metod användes kvalitativa intervjuer av 6 första linjens chefer. De analyserades sedan enligt modell av Lundman och Hällgren Granheim (2012). I analysen framkom två kategorier och sju underkategorier. Resultatet visar att cheferna är positiva till satsningen men har bristande förutsättningar för utbildning och implementering. Diskussionen lyfter fram bristen på tid för implementering av värdegrunden i verksamheterna. Chefernas ansvar för implementeringen försvåras av tidsbrist när det gäller kunskapsinhämtning, både för cheferna själva men även i personalgrupperna. Konstaterandet att det fanns brister inom äldreomsorgen och att chefer behöver stöd för implementering, ledde till regeringens satsning på implementering av den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Trots detta så har första linje chefers förutsättningar för förändringsarbete inte ändrats.

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet från sina medarbetare. Metod: Kvalitativ intervjustudie med primärdata från två chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer. Teori: Denna studie utgår från teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet. Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrån om denne är internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vårt fall spela större roll.

Title: First line management, administration and New Public Management   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration, 15hp. Author: Patrik Jansson &amp; Victor Holmlund Supervisor: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson &amp; Elena Ahmadi Date: 2015 - May   Aim: The purpose of this study is to increase the understanding of how first line management in public organizations is effected by New Public Management related reforms and how they handle related administrative tasks.    Method: The study is based on a deductive and qualitative methodology. We conducted 10 semi-structured interviews with first line managers in Swedish public healthcare organizations. A result is reached by a thematically constructed analysis were citations are presented and analyzed.   Result &amp; Conclusions: The study shows through the model that has been used that first line managers are highly affected by administrative tasks that can be linked to New Public Management. The participant managers see these related tasks as important for the organizations and natural in their profession.   Contribution of the thesis: The study contributes with an increased understanding of the managing of first line managers and how it is affected by New Public Management related administration through a perspective that is lacking in previous research. The new perspective gives a nuanced view of the manager’s role as administrators and gives rise to suggestions of future research.   Key words:  New Public Management, Administration, First Line Managers, Healthcare. / Titel: Första linjens chefer, administration och New Public Management   Nivå: C-uppsats, företagsekonomi, 15hp.  Författare: Patrik Jansson &amp; Victor Holmlund Handledare: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson &amp; Elena Ahmadi Datum: 2015 - maj   Syfte: Syftet med studien är att skapa ökad förståelse för hur första linjens chefer i offentlig sektor påverkas av införandet av NPM relaterade reformer och hur de hanterar administrativa uppgifter.   Metod: Studien bygger på en kvalitativmetod där empiriskt material har insamlats via 10 semi-strukturerade intervjuer. För att skapa ett resultat har vi använt oss av en tematisk analysmetod där transkriberade citat presenteras, analyseras och diskuteras.   Resultat &amp; slutsats: Studien visar via den modell som använts att första linjens chefer inom offentlig sektor påverkas i hög grad av administrativa arbetsuppgifter som kan återknytas till New Public Management. Studien visar att de medverkande cheferna överlag ser dessa administrativa uppgifter som viktiga för organisationen och självklara i deras yrkesroll.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med en ökad förståelse för första linjens chefskap i offentlig sektor samt hur cheferna påverkas av New Public Management relaterad administration ur ett perspektiv som saknas i tidigare forskning. Det nya perspektivet ger en nyanserad bild av chefernas roll som administratörer och ger upphov till förslag om framtida forskning.   Nyckelord: New Public Management, Administration, Första Linjens Chefer, Sjukvård

Abstract Author: Cecilia Edling Title: First line managers’ experiences of work with the psychosocial work environment - a qualitative study in a university environment. Course: Master thesis of the main area work and health University: University of Gävle, Sweden Aim: Explore and describe experiences first line managers at universities and colleges have of working with the psychosocial work environment. Background: Problems with the psychosocial work environment are growing and is a diffuse area that can be difficult to know how to handle. First line managers have an important role by being a link between higher managers and subordinate employees, but it can also be a complex and difficult role. Metod: Qualitative method with qualitative content analysis. Result: Experiences are that conflicts are difficult to handle and that clarity in the role is affected by the organization of responsibility. The psychosocial work environment is perceived as difficult to work with and structural factors create stress for employees and difficulties for managers to handle. Conclusion: Many of the experiences, and which first line managers experience affects their work with the psychosocial work environment, are specific for universities and colleges. Keywords: psychosocial work environment, first line managers, university and college

Första linjens chefer innehar en viktig roll för att utveckla väl fungerande, hälsosamma och hållbara verksamheter samt påverkar arbetsmiljön inom verksamheterna på många olika sätt. Chefer mår allt sämre och lämnar i högre utsträckning sin position på grund av den egna arbetssituationen. Det finns mycket litteratur som belyser vikten av stöd för första linjens chefer men få undersöker deras upplevelser av stödet de får. Syftet med studien är att beskriva chefers upplevelser av organisatoriska förutsättningars betydelse för att bedriva ett hållbart och hälsosamt ledarskap. Totalt genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer med mellan tre och 24 års chefserfarenhet på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. För att analysera materialet har en innehållsanalys genomförts. Analysen resulterade i nio underkategorier som sammanställts i tre huvudkategorier; förutsättningar, ledarskapet och tillgänglighet. Resultatet visade att organisatoriska förutsättningar och stöd har en stor betydelse för hur första linjens chefer upplever de krav som ledarskapet medför. Informanterna upplever till stor del att tiden är en begränsande faktor samtidigt som tillgängligheten för medarbetarna prioriteras framför egna arbetsuppgifter och behov. Flera upplever en brist i administrativt stöd och en avsaknad av tydlighet kring de ramar som finns för ledarskapet. Vikten av att arbeta hälsofrämjande och hållbart när det kommer till första linjens chefers arbetssituation belyses av resultatet. Genom att finnas tillgängliga för medarbetarna skapade informanterna också förutsättningar för att den egna arbetsmiljön ska vara mer hållbar trots att tiden inte alltid finns. Resultatet av denna studie har betydelse för att skapa en förståelse för de upplevelser av stöd och förutsättningar som första linjens chefer har och kan underlätta i arbetet med att utforma mer anpassade stöd och strukturer för att arbeta mer hälsofrämjande även för första linjens chefer. / First-line managers play an important role in developing well-functioning, healthy and sustainable operations and influence the work environment within the operations in many different ways. Managers feel worse and worse and leave their position to a greater extent due to their own work situation. There is a lot of literature that highlights the importance of support for first-line managers, but few examine their experiences of the support they receive. The purpose of the study is to describe managers' experiences of the importance of organizational conditions for conducting sustainable and healthy leadership. A total of eight semi-structured interviews were conducted by first-line managers with between three and 24 years of managerial experience at a hospital in the Västra Götaland region. To analyze the material, a content analysis has been performed. The analysis resulted in nine subcategories compiled into three main categories; conditions, leadership and accessibility. The results showed that organizational conditions and support are of great importance for how first-line managers experience the demands that leadership entails. The informants largely feel that time is a limiting factor at the same time as accessibility for employees is prioritized over their own tasks and needs. Many experience a lack of administrative support and a lack of clarity about the framework that exists for the leadership. The importance of working to promote health and sustainability when it comes to the first-line managers' work situation is highlighted by the results. By being available to employees, the informants also created the conditions for their own work environment to be more sustainable, despite the fact that time does not always exist. The results of this study are important for creating an understanding of the experiences of support and conditions that first-line managers have and can facilitate the work of designing more adapted support and structures to work more health-promoting also for first-line managers.

Det råder kompetens- och erfarenhetsbrist hos undersköterskor, vårdbiträden och enhetschefer inom äldreomsorgen. Därför var syftet med denna studie att genom en enkätundersökning kartlägga vilka faktorer som är viktiga för att den kommunala äldreomsorgen ska kunna behålla dessa yrkesgrupper,och inte förlora den erfarenhet och kompetens som finns i organisationerna. Enkätens respondenter är undersköterskor, vårdbiträden och enhetschefer inom äldreomsorgen i Umeå kommun. Enkätfrågorna berörde bland annat arbetsmiljö, sociala relationer, arbetsbelastning och möjligheter att kunna påverka sin arbetssituation. Tidigare forskning visar att arbetsmiljön inom äldreomsorgen är ansträngd och behöver åtgärdas för att tillgodose medarbetarnas hälsa och upprätta en patientsäker vård. Resultatet belyser att den nuvarande arbetssituationen upplevs ansträngd i och med att respondenterna upplever hög arbetsbelastning och många funderar på att säga upp sig. Kompetensen inom äldreomsorgen i Umeåkommun upplevs vara relativt god, men mer åtgärder behöver sättas in för att tillgodose den stora efterfrågan på kompetens nu och i framtiden. För att behålla erfaren omvårdnadspersonal behöver äldreomsorgen prioritera bra relationer och stöd av kollegor, meningsfullt arbete och passande arbetstider. För att behålla erfarna enhetschefer behöver de prioritera hög lön, meningsfullt arbete, eget ansvar samt bra relationer och stöd av kollegor.

Ledarskap beskrivs som viktigt för främjandet av en hälsosam arbetsmiljö, varför det är ett angeläget ämne att lyfta inom arbetshälsovetenskap. Mest forskning om ledarskap och hälsa har varit av kvantitativ karaktär där man via enkäter tillfrågat medarbetare vad de anser är hälsofrämjande ledarskap. Dock finns det mindre kvalitativ forskning som fokuserar på chefers upplevelser av att främja en god arbetsmiljö samt få studier som undersöker hur ett hälsofrämjande ledarskap utövas i praktiken. Syftet med studien hardärför varit att undersöka ledarskapserfarenheter bland första linjens chefer vilka arbetar för att främja en god arbetsmiljö. Studiens metod är av kvalitativ karaktär varav data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna för studien har varit 10 kvinnliga första linjens chefer verksamma inom en stor offentlig myndighet i Sverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp utav en fenomenografisk analysansat. Resultatet visar att det fanns en samstämmighet av informanternas erfarenheter av vad som främjar en god arbetsmiljö. De samlade upplevelserna var att främjandet av goda relationer samt ett tydligt och strukturerat ledarskap var väsentligt för en god arbetsmiljö. Att finna balans i relationsskapandet genom tydlighet kan ses som en avgörande faktor för en hälsofrämjande arbetsmiljö. Goda relationer förefaller vara enförutsättning för att som chef få mandat att vara den som leder. I den specifika organisation informanterna verkade i var det viktigt för informanterna att skapa delaktighet inom givna ramar och stötta medarbetarna att förhålla sig till höga arbetskrav genom acceptans. Resultaten visade vidare att friskvård användes som en hälsofrämjande åtgärd men att det inte ansågs som nödvändigt för att främja en god arbetsmiljö.

Previous research suggests that healthcare managers can experience stress ofconscience, which has a relationship with burnout syndrome. The aim of this studywas to examine the perceived degree of stress of conscience of first-line managersand middle managers within the healthcare in Dalarna and if the degree of stress ofconscience were reduced the further away from the core business the manager isworking. A cross-sectional survey was conducted with comparative andcorrelation-design to enable an independent t-test and to compare the mean valuefor first- and middle managers. The results showed that first-line managers rated amean value of 57 points for stress of conscience and demands and expectation ofothers caused the most troubled conscience. The results for middle managersshowed a mean value of 35,7 points for stress of conscience and the cause fortroubled conscience was others' expectations. The perceived degree of stress ofconscience was higher for first-line managers than for middle managers but notsignificant and therefore is the closeness to the core business not a sufficient factorto draw any conclusions. / Forskning indikerar på att chefer inom vård och omsorg kan upplevasamvetsstress, vilket har ett samband med utmattningssyndrom. Syftet med studienvar att undersöka den upplevda graden av samvetsstress hos första och andralinjens chefer inom vård och omsorg i Dalarnas län samt om graden avsamvetsstress minskar desto längre bort från den operativa verksamheten chefenarbetar. En tvärsnittsstudie genomfördes med enkätutskick, där designen var enkombination mellan komparativ design och korrelationsdesign för att möjliggöraett independent t-test och jämföra medelvärdet av samvetsstress hos första ochandra linjens chefer. Resultatet av denna studie visar medelvärde 57 poäng församvetsstress hos första linjens chefer där krav och andras förväntningar orsakadehögst grad av dåligt samvete. Resultatet för andra linjens chefer visar medelvärdet35,7 poäng för samvetsstress där orsaken till dåligt samvete främst var andrasförväntningar. Graden av samvetsstress är högre hos första linjens chefer än andralinjens chefer men skillnaden är inte signifikant och därmed utgör inte denoperativa närheten tillräcklig påverkan på graden av samvetsstress hos chefer inomvård och omsorg i Dalarnas län för att dra en slutsats.