The purpose of this study was to gain an understanding of how first-line managers in the elderly care experience and manage staff shortages. With the help of six different first-line managers, a qualitative study was conducted by collecting material with the help of interviews. Today, the work of first-line managers is an essential part of social work because they work near a large part of the welfare sector, the elderly care. Other studies show a decrease in care workers, and the forecast indicates that the future looks the same right now. Furthermore, research demonstrates that first-line managers have complex work situations where they balance different administrative tasks with staff responsibility. According to previous research, a significant factor in staff shortages is that elderly care is not an attractive profession enough. The conclusions with this study were that the first line managers experienced that the profession perceived like a low-status profession and not attractive enough to attract staff. Work tasks need to be distributed better, working conditions need to be improved, which include wages and working hours, and education requirements need to be increased to attract people to a more attractive workplace. Another outcome was that there was limited latitude since much of the time is spent on administrative work, which meant that the managers could not spend as much time on the staff as they wish. The first line managers are limited in their work with decisions they cannot influence. The last conclusion is that it needs to create an understanding that everyone has a responsibility in staff shortages, and the change must take place from political level to unit level.

Det ökade vårdbehovet i takt med minskade resurser, ställer krav på vårdorganisationer att bedriva förbättringsarbete. Det ligger i första linjens chefers uppdrag att utveckla och förbättra verksamheterna för att möta dessa krav som ställs på verksamheterna. Detta uppdrag har blivit en allt större del av chefers arbete och det ställer större krav att arbeta med förbättringsarbeten. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar första linjens chefer i deras arbete med förbättringar genom att undersöka deras upplevelse och erfarenheter kring förbättringsarbete. Det genomfördes tio kvalitativa intervjuer som tolkades utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att första linjens chefer ansåg att deras främsta uppgift låg i att få med sig medarbetarna i förbättringsarbetet. De upplevde att stöd och förtroende från sin chef och ledning var viktigt. Det upplevdes även viktigt att kunna få stöd av sina chefskollegor och ta hjälp av varandra vid förbättringsarbete. Första linjens chefer påpekade också att de faktorer som påverkade deras arbete med förbättringar var främst tid, ekonomi och personalomsättning. Tidigare forskning bekräftade vikten av att första linjens chefer behövde arbeta med att få med sig medarbetare i förbättringsarbetet. Det visade även att en stöttande organisationskultur där stöttning fanns i alla led gynnade första linjens chefers arbete med förbättringar. Det framgick även från tidigare forskning att resurser som tid, ekonomi och bemanning var några förutsättningar för att kunna bedriva ett lyckat förbättringsarbete.

Anställda spenderar en stor del av sin tillvaro på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön blir då en viktig faktor för att främja ett längre och mer hållbart arbetsliv. Rollen som första linjens chef kräver idag stor kunskap och förmåga för att hantera de krav som finns från organisation, medarbetare, chefer samt lagar och förordningar. Det är därför av stor vikt att arbetsgivare och organisationer har väl fungerande strukturer och processer för att följa upp sina chefer och medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att bidra med en ökad förståelse för hur första linjens chefer inom regional hälso- och sjukvård upplevde sin psykosociala arbetsmiljö, hur de ansåg att den borde kartläggas och följas upp samt påvisa vilka behov cheferna har för uppföljning av den. Studien syftade till att få fram chefernas egna tankar och upplevelser kring deras psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att chefernas relation till sin närmsta chef var avgörande för hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö och i sin tur vilka behov de hade för uppföljning och stöd. De chefer som beskrev en god relation till sin verksamhetschef upplevde i större utsträckning att deras behov av uppföljning tillgodosågs till skillnad mot de chefer som upplevde en sämre relation till sin verksamhetschef. De chefer som beskrev en sämre relation till sin verksamhetschef beskrev att behoven i mångt och mycket skulle tillgodoses om relationen till verksamhetschefen vore bättre. De slutsatser som kunde dras var således att relationen och kommunikationen med närmsta chef var avgörande för hur man upplevde sin psykosociala arbetsmiljö. Cheferna beskrev även att det fanns ett stort behov av fler informella möten med chefskollegor och att deras psykosociala arbetsmiljö skulle gynnas av att ha en mindre arbetsgrupp.

Denna studie syftade till att förstå och bidra med kunskap kring hur personer inom offentliga verksamheter som samordnar, koordinerar eller stöttar den egna eller annan organisations kontinuitetsarbete, upplever vilken påverkan ledare på lägre organisationsnivåer (t.ex. enhets- och avdelningschefer) har vid implementering och upprätthållande av kontinuitetshantering. Vidare har studien även undersökt vilka ledarbeteenden som bidrar respektive hindrar framgångsrik kontinuitetshantering.Genomförande av studien skedde genom en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys som metodologiskt angreppssätt. Totalt 10 personer som verkar inom kommuner, regioner och myndigheter intervjuades. Studiens resultat visade att första linjens chefer anses ha en viktig roll i kontinuitetsarbetet. Genom att de aktivt tar ansvar för att bedriva kontinuitetsarbetet, tilldelar nödvändiga resurser samt delegerar uppgifter, ges förutsättningar för ett framgångsrikt kontinuitetsarbete. Resultatet påvisar också betydelsen av både relationsrelaterade och uppgiftsrelaterade ledarbeteenden i kontinuitetsarbetet. Studien identifierar i detta sammanhang funktionella och dysfunktionella ledarbeteenden för relation och uppgift samt som bidrar eller hindrar en framgångsrik kontinuitetshantering.Sammantaget bidrar studien med både teoretisk och praktisk kunskap. Resultatet ger stöd för betydelsen av ett transformerande ledarskap för att skapa goda arbetsrelationer men påvisar också betydelsen av ledarstilar som är mer uppgiftsorienterade. Studien lyfter också de negativa effekterna av ett låt-gå och destruktivt ledarskap. Vidare ger studien en beteendeinriktad vägledning till ledare och i synnerhet första linjens chefer för att bidra till en framgångsrik kontinuitetshantering. / This study aimed to understand and contribute with knowledge about how individuals within public organizations that coordinate, manage, or support their own or another organization's continuity work, perceive the role that lower-level leaders (such as unit and department managers) have when working with continuity management. Additionally, the study also examined which leadership behaviours contribute to or hinder successful continuity management.Implementation of the study took place through a qualitative research method with semi-structured interviews and thematic analysis as a methodological approach. A total of 10 people working within municipalities, regions and agencies were interviewed. The study's results showed that first-line managers are considered to have an important role in continuity work. By actively taking responsibility for carrying out the continuity work, assigning the necessary resources and delegating tasks, the conditions for successful continuity work are created. The result also demonstrates the importance of both relationship-related and task-related leadership behaviors in continuity work. In this context, the study identifies functional and dysfunctional leadership behaviors for relationship and task and which contribute to or hinder successful continuity management.Overall, the study contributes with both theoretical and practical knowledge. The results support the importance of transformational leadership in creating good working relationships, but also demonstrate the importance of leadership styles that are more task-oriented. The study also highlights the negative effects of a let-go and destructive leadership. Furthermore, the study provides behavioral guidance to leaders and especially first-line managers to contribute to successful continuity management.

Att verka som första linjens chef i en vård och omsorgsorganisation är en viktig del i leveransen av välfärdstjänster av god kvalité. Införandet av New public management i offentlig sektor har över tid lett till en ökad centralisering på bekostnad av kärnverksamhetens självstyre. Syftet med uppsatsen är att undersöka första linjens chefers upplevelser av balans i sin yrkesroll samt upplevelser av sin position i en vård och omsorgsorganisation. Genom en hermeneutisk intervjustudie av tio erfarna enhetschefers tankar och upplevelser kring sin arbetsinsats och sin arbetssituation inom en vård och omsorgsorganisation. Intervjustudiens resultat visar att enhetschefer påverkas av en rad olika faktorer såsom hanterandet av olika relationer inom ramen för sitt yrke. / Acting as the first-line manager in a care and nursing organization is an important part of the delivery of good quality welfare services. The introduction of New public management in the public sector has over time led to an increased centralization at the expense of the core business's autonomy. The purpose of the thesis is to describe the first-line managers' perceived work situation in a care and nursing organization. Through a hermeneutic interview study of ten experienced unit managers' thoughts and experiences about their work effort and their work situation within a care and nursing organization. The results of the interview study show that unit managers are affected by a number of different factors, such as the handling of different relationships within the framework of their profession.

Covid-19 has changed our working life and especially from where the work is performed. The increased extent of telework requires studies that examine teleworking from a health-oriented perspective. Several studies have examined the impact of telework on employees’ health and well-being, but less attention has been paid to managers’ experiences of telework and how it affects them in their leadership. This study aims to examine and describe first-line managers’ experience of managerial leadership to promote employees’ health and opportunities for a good work environment during teleworking. Data were collected from a total of eleven interviews with first-line managers in three Swedish municipalities and analysed with qualitative content analysis. The result shows that telework challenges and places high demands on leadership. Though it has the potential to strengthen employees’ health and work environment as long as managers, by being responsive and flexible to individual needs, balance their leadership between trust and support. Furthermore, it’s important that managers get to know their employees and at the same time are offered support to deal with the changed circumstances. / Covid-19 har förändrat vårt arbetsliv och särskilt varifrån arbetet utförs. Den ökade omfattningen distansarbete kräver studier som undersöker distansarbete från ett arbetshälsoperspektiv. Flera studier har undersökt distansarbetets påverkan på medarbetares hälsa och välbefinnande, men mindre uppmärksamhet har ägnats åt chefers erfarenheter av distansarbete och hur det påverkar dem i deras ledarskapsutövande. Den här studien syftar till att undersöka och beskriva första linjens chefers erfarenheter av att utöva ledarskap för att främja medarbetares hälsa och möjligheter till en god arbetsmiljö vid distansarbete. Datainsamlingen utgick i från kvalitativa intervjuer med totalt elva första linjens chefer från tre mindre kommuner i södra Sverige, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att distansarbete utmanar och ställer höga krav på ledarskapet men för samtidigt med sig potential att stärka medarbetares hälsa och arbetsmiljö i en riktning som de uppskattar och mår bra av. Det förutsätter att chefen genom att vara lyhörd och flexibel gentemot individuella behov kan balansera sitt ledarskap mellan att tillit och stöd. Det är således viktigt att chefen lär känna sina medarbetare och samtidigt erbjuds stöd för att hantera de förändrade omständigheterna.

Syftet med studien är att utifrån ett individperspektiv undersöka hur HR-insatser har förändrats för första linjens chefer och HR-specialister i en offentlig verksamhet i Sverige och hur det i sin tur påverkat första linjens chefers tillfredsställelse och relation till HR-funktionen. De specifika frågeställningar är: ’Vilka är motiven till att genomföra en HR-transformation?’, ’Hur har arbetsinnehåll förändrats efter HR-transformationen?’, och ’Vilka utmaningar har uppstått under HR-transformationen?’. Syftet besvaras genom en kvalitativ metod med hjälp av sex semi-strukturerade intervjuer, varav tre är HR-specialister och tre första linjens chefer. Studiens teoretiska utgångspunkter för att analysera den insamlade empirin är från HRM till HR, HR-transformation, HR-medarbetarroller och HR-stöd som berör första linjens chefer. Resultaten visar att kunskapen kring HR-transformationen är låg, men alla respondenter bekräftar att det har skett en förändring kring HR-insatser där man kan se en koppling till “trebenta pallen”. Genom en omorganisation har HR blivit en kritisk och central enhet som arbetar med kommunövergripande strategiska frågor. Det som tillkommit under omvandlingen är att HR-funktionen erbjuder både strategiskt och operativt stöd på administrativ nivå men också genom en självbetjäningsdisk (digitala verktyg). Respondenterna är positiva till förändringen och vad förändringen har genererat och ser möjligheter till ytterligare förbättringar, då organisationen står inför stora utmaningar. / The purpose of the study is to examine, from an individual perspective, how HR tasks have changed for first line managers and HR-specialists in a public sector organization in Sweden and how this in turn has affected first line managers' satisfaction and relationship to the HR-function. The specific questions are: ‘What are the motives to undergo a HR-transformation?’, ‘How has the work content changed after the HR-transformation?’ and ‘What challenges have been encountered during the HR-transformation?’. The aim is answered through a qualitative method using six semi-structured interviews, of which three are HR-specialists and three first line managers. The study's theoretical starting points to analyze the collected empirical data are from PA to HR, HR-transformation, HR employee roles and HR support that affects first line managers. The results show that knowledge about the HR-transformation is low, but all the respondents confirm that there has been a change regarding HR tasks where one can see a connection to the “three-legged podium”. Through a reorganization, HR has become a critical and central unit that works with municipality-wide strategic issues. What has been added during the transformation is that the HR-function offer both strategic and operational support at the administrative level but also through a self-service counter (digital tools). All the respondents are positive about the change and what the change has generated and see opportunities for further improvement, as the organization faces major challenges.

Studiens syfte var att undersöka verksamhetsnära chefer inom vård och omsorg i kommunal verksamhet och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Fenomenet är relevant att studera då verksamhetschefer i kommunal verksamhet befinner sig i en mellanposition med krav från olika nivåer. Kommunen som arbetsgivare behöver säkerställa att det finns en balans mellan de krav som ställs på första linjens chefer och att det tillhandahålls rätt resurser och förutsättningar. Studien har utgått ifrån verksamhetsnära chefer och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur upplever chefer att de lär sig på sin arbetsplats? Vilka förutsättningar för eget lärande upplever cheferna att de har? Hur samverkar individuella och kontextuella förutsättningar för lärande?  Studien har en kvalitativ metodansats och utgick ifrån sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med Eurats (2004) teorier som fokuserar på informellt lärande på arbetsplatser utifrån faktorer som påverkar lärandet. Studiens resultat visade att chefer lär sig via dialog med kollegor och medarbetare och genom "learning-by-doing". Vidare visade resultatet att det mest betydelsefulla förutsättningarna chefer har för eget lärande är olika typer av stöd, återkoppling, reflektion och tidigare erfarenhet men även organisatoriska förutsättningar som relationer och möten med andra, struktur och tydliga förväntningar från organisationen. / The purpose of the study is to investigate managers within the Public sector. The study has aimed to investigate conditions for managers developing in their professional role. The phenomenon becomes educationally relevant to study when managers in municipal operations find themselves in an “intermediate” position. The municipal need to ensure that there is a balance between the demands on first-line managers and that the right resources and conditions are provided. The study has been based on managers and their conditions for developing in their professional role. Three questions were compiled: How do managers experience their learning at their workplace? What conditions for their own learning do managers experience? How do individual and contextual conditions for learning interact? The study had a qualitative methodological approach and it is based on six semi-structured interviews. The result is analyzed using Eraut’s (2004) theory that focuses informal learning in workplaces based on factors that influence learning. The results of the study showed that managers learn through dialogue with colleagues and employees and through "learning-by-doing". Furthermore, the results showed that the most important prerequisites for managers in their own learning are various types of support, feedback, reflection and previous experience, but also organizational prerequisites such as relationships and meetings with others, structure and clear expectations from the organization.

Från fattigvårdens kommandora där den starkaste styrde och ställde, till första linjens chef med krav på akademisk utbildning inom äldreomsorgen. Under det senaste seklet har ledarskapet inom vård av äldre förändrats i samma takt som äldreomsorgen. Högre krav från alla kringliggande instanser i samband med ett högre tryck på vård och omsorg leder till frågan vad dagens första linjens chefer behöver för att kunna lyckas. Syftet var att få en uppfattning om hur första linjens chefers ledarskap påverkas av erfarenheter, utbildning och yrkeskunskap som de har med sig, genomfördes en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med 8 stycken första linjens chefer inom äldreomsorgen. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att första linjens chefer har användning av deras tidigare erfarenheter från äldreomsorgen i deras ledarskapsutövande. Praktiska erfarenheter gav dem möjlighet till att inte enbart kunna identifiera behov av stöd bland medarbetarna, utan även att kunna ta till rätt åtgärder för att tillgodose medarbetarnas och brukarnas behov. Frågan om möjligheten till kompetensutveckling efter anställning är det mest relevanta för att kunna tillgodose första linjens chefer med rätt förutsättningar i de områden där deras ledarskap brister.

Studiens syfte var att undersöka första linjens chefers upplevelse av att arbeta inom svensk äldreomsorg och förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Att orka, kunna och vilja jobba ett helt arbetsliv med tillgång till ett starkt stöd och delaktighet är några aspekter av ett hållbart arbetsliv. Studien bygger på kvalitativt semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom kommunal hemvård samt vård- och omsorgsboende. Det empiriska materialet analyseras genom en tematisk analys med utgångspunkt i Theorells modeller om krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, samt Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Intervjumaterialet visar att enhetscheferna förväntas tillgodose medarbetarnas arbetsmiljö genom systematiskt arbetsmiljöarbete och studien påvisar samtidigt brister vad gäller enhetschefernas arbetsmiljö. Resultaten pekar mot att flera chefer riskerar att befinna sig i en kritisk arbetssituation med ett arbetsliv som är ohållbart i längden, med ökad risk för ohälsa. Deltagarnas egen definition av hållbart arbetsliv går inte i linje med hur de framställer hur verkligheten ser ut i dagsläget. Undersökningen synliggör att det fortfarande krävs förändring när det gäller första linjens chefers arbetsmiljö. Sammantaget bidrar studien med kunskap om de förbättringsåtgärder som krävs för att främja ett hållbart arbetsliv / The study aims to investigate first-line managers' experience of working in Swedish elderly care and the conditions for a sustainable working life. Being able and willing to work a full working life with access to strong support and participation are some aspects of a sustainable working life. The study is based on qualitative semi-structured interviews with sex first-line managers within municipal home care and care and long-term care homes. The empirical material is analyzed through a thematic analysis based on Theorell's models of demand-control-support and effort-reward, as well as Hochschild's theory of emotional labor. The first-line managers are expected to care for the employees' work environment, but the study shows shortcomings in terms of the first-line managers' work environment. The results point to several managers risking being in a critical work situation with a working life that is unsustainable in the long run with an increased risk of bad health. The participants' own definition of sustainable working life is not in line with how they present what reality looks like today. The study proves that change is required when it comes to the work environment of first-line managers. Summarized this study contributes with knowledge of the improvement measures that are required to promote a sustainable working life