Första linjens chefer utövar det direkta ledarskapet och verkställer organisationers beslut, inriktningar och visioner. Hur denne ser på ledarskap kan vara avgörande för framgång eller misslyckande. Genom en fallstudie med utgångspunkt i Försvarsmakten har denna studie undersökt hur officerare och specialistofficerare med koppling till första linjens chef ser på chefskap. Dessa två officerskategorier har olika bakgrunder avseende utbildning och erfarenhet då officeren ofta tjänstgör som första linjens chef omedelbart efter officersexamen och specialistofficeren bemannar samma typ av tjänst först efter många års tjänstgöring inom organisationen. En liknelse kan göras med en intern befordran respektive externt rekryterad chef där specialistofficeren ofta befordras inom förbandet och officeren påbörjar en anställning efter examen. Studien har med intervjuer som grund skapat ett underlag för hur båda officerskategorierna ur ledarskapssynpunkt ser på områdena Yrkesrollen, Chefen, Individen och Ledaren. Jämförelse mellan kategorierna är kontrollerade mot befintlig forskning och vi har funnit att första linjens chef är en central befattning i alla organisationer som ställer höga krav på individen. Som ”människan i mitten” måste denna hantera komplexa situationer som innefattar både uppgifter och personal genom att utöva chefskap och ledarskap. Vi har funnit att den övergripande skillnaden mellan en chef som blivit internt befordrad och externt rekryterad är mindre än förväntat med hänsyn till de olikheter i form av rekrytering, utbildning och erfarenhet som finns mellan de båda officerskategorierna. Vi ser dock att kategorierna har olika styrkor och svagheter som vi tycker är viktiga att belysa. De internt befordrade har sannolikt en fördel i mer kunskap, erfarenheter och skapade relationer inom aktuell organisation. Utmaningarna är att balansera relation med chefskap och att undvika att fastna i invanda mönster. De externt rekryterade har en närhet till chefskapet, de har (i fallstudiens kontext) större förståelse och perspektiv på helheten samt ett väl utvecklat kritiskt förhållningssätt som grundas i naturlig reflektion. Utmaningar ligger i att finna balans mellan chefskap och ledarskap. Då det ofta föreligger brister i detaljkunskaper vad gäller verksamheten ser vi dessutom en utmaning i att utnyttja underställdas fackkompetens utan att det egna ”medförda” perspektivet förringas. Vi ser att olika förutsättningar för att utveckla sin professionella identitet påverkar hur man tar sig an uppgiften som första linjens chef. En möjlig konsekvens av detta är att då ett högt karriärstempo kombineras med en hög arbetsbelastning finns risk att det uppstår ”luckor” i den professionella identiteten. Ett motsatsförhållande kan uppstå där den professionella identiteten sedan länge är utvecklad i ett lugnare karriärstempo och individen reflekterar inte över innebörden av sin professionella identitet.

Sjukhus är en betydande arena för folkhälsan då de har individers hälsa som huvuduppgift. Det hälsofrämjande sjukhuskonceptet innebär en strävan efter mer hälso- och helhetsorienterade sjukhus med tydlighet i hälsoresurser för det lokalområde som ska tillgodoses. Syftet med denna studie är att undersöka linjechefer uppfattningar av det hälsofrämjande arbetet som bedrivs vid ett hälsofrämjande sjukhus. En kvalitativ metod valdes där fem första linjens chefer intervjuades. En intervjuguide arbetades fram med semistrukturerade frågeställningar och materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att första linjens chefer ansåg att det fanns en tydlig organisation och struktur för det hälsofrämjande arbetet och att stödfunktioner existerar. Dock uppfattade linjecheferna att beslutsfattande på högre nivå inte kom ända ned till verksamheterna på sjukhuset och att det finns svårigheter i att föra ut information i hela organisationen. En viss avsaknad av stöd från ledningsgrupp och en problematik hos läkargrupp förekom vad gäller följsamheten i det hälsofrämjande arbetet. Utvecklingsmöjligheter som framkom var en mer vägledande kommunikation, bättre resursfördelning och andra tänkbara sätt att främja hälsa. / Hospitals is an significant arena for the public health, since they have individuals’ health as the main focus. The concept of health-promoting hospitals involves a quest of more health and holistic oriented hospitals with a clear understanding of the health resources that are to be met for their local area. The purpose of this study is to investigate line managers perception of health-promoting work conducted at a health-promoting hospital. A qualitative approach was chosen where five first line managers in the health sector were interviewed. An interview guide was formed with semi-structured questions and the interviews were then analyzed using a manifest content analysis. The results show that first line managers felt that there was a clear organization and structure for the health-promoting work concept and support functions existed. However, the line managers perceived that decision-making at a higher level did not reach the whole way down to the operations in the hospital and there are difficulties in bringing out information throughout the organization. A certain lack of support from management and a problem with the physicians group occurred regarding the compliance in the health-promoting work. Development opportunities that emerged was a more guiding communication, better allocation of resources and other possible ways to promote health.

Antalet äldre ökar i samhället och äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Det är upp till kommunerna hur de arbetar för att nå hållbarhet i äldreomsorgens verksamheter där fokus i denna studie är på social hållbarhet. Första linjens chefer har en central roll i arbetet med att bibehålla och utveckla äldreomsorgens verksamheter. Hur upplever första linjens chefer sitt arbete, vilka möjligheter och svårigheter möter de samt vilket stöd och vilka förutsättningar eftersöker de i sitt arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer arbetar för att uppnå socialt hållbar äldreomsorg. Totalt genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer verksamma i äldreomsorgen inom region Västra Götaland. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i elva underkategorier och tre huvudkategorier. Resultatet visar på hängivna chefer med stor önskan att skapa goda förutsättningar för sina medarbetare. Vikten av att ha kunskap om uppdrag, arbetsmiljö och lagstiftning för att orka stanna kvar och må bra i sin yrkesroll framfördes av första linjens chefer. Behov av mer stöd och ekonomiska resurser efterfrågades och beskrivningar om stress och ensamhet i yrkesrollen samt att hantera balansgången mellan arbetsliv och privatliv påtalades. Behov av tydlighet, förtroende och tillit för att möjliggöra bra samverkan framfördes. Att känna arbetsglädje, arbeta efter ett salutogent förhållningssätt, underhålla relationer och uppmuntra tillit upplevdes som grund för att möjliggöra social hållbarhet. Vår förhoppning är att denna studie ska ge en ökad förståelse och belysa första linjens chefers komplexa arbetssituation i den kommunala äldreomsorgen och hur de arbetar för att främja socialt hållbara verksamheter.

Arbetet som första linjens chef inom äldreomsorgen innebär dagliga utmaningar. Chefer och ledarskap är starkt bidragande till hur de anställda mår, samt har en stor betydelse för hur de presterar och hur deras engagemang ser ut. Stödet till chefer skiljer sig utifrån individuella och organisatoriska förutsättningar. En god arbetsmiljö förutsätter att man får det stöd som man har behov av, för att klara de krav som ställs på chefen. Tidigare studier visar att ett större socialt stöd till första linjens chefer är synonymt med en lägre stressnivå (Dellve, Andreasson & Jutegren, 2013). Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer i äldreomsorgen upplever det sociala stödet från kollegor och chef, i synnerhet nu under coronapandemin, och hur har stödet påverkat chefens arbetsmiljö. Coronapandemin, som spred sig under våren 2020, bidrog starkt till utmaningar som man aldrig tidigare hade erfarit, vilket gjorde att chefernas arbetsmiljö blev än mer ansträngd. Vi, författarna, har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua sex enhetschefer (första linjens chefer) inom äldreomsorgen, som beskriver sina upplevelser av socialt stöd och hur det påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Vi har också valt att ta pandemin i beaktning, då den var högst aktuell när studien genomfördes. Resultatet visar att flertalet av respondenterna upplever att de får tillräckligt med socialt stöd, så pass att man känner att man klarar av sitt uppdrag och att det bidrar till en god arbetsmiljö. Resultatet visar också att coronapandemin har orsakat ett större behov av socialt stöd.

Tidigare forskning belyser arbetet som första linjens chef som krävande, med en hög arbetsbelastning och påverkad arbetsmiljö. Inom ett flertal verksamheter har ett delat ledarskap införts i syfte att möta de krav som ställs och för att skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Forskning saknas gällande arbetsmiljön i ett delat ledarskap inom slutenvård i hälso- och sjukvård. Därmed ämnandes att undersöka hur arbetsmiljön ser ut för första linjens chefer i ett delat ledarskap inom slutenvård på ett universitetssjukhus och se om det fanns samband mellan karaktäristiska data och utfallet i vald enkät som mäter organisatorisk och social arbetsmiljö. Deltagare inkluderades i denna tvärsnittsstudie och datainsamlingen skedde vid en tidpunkt med hjälp av ett validerat mätinstrument. Resultatet visade att första linjens chefer skattade sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö som god och ett svagt samband sågs mellan första linjens chefers karaktäristiska data och variabler som ”rollkonflikter” och ”inflytande”. Ett delat ledarskap har god inverkan och positiva effekter på arbetsmiljön i stort för en första linjens chef ur ett hållbarhetsperspektiv.

Syftet med studien är att undersöka vilka svårigheter gymnasieelever stöter på när de löser uppgifter om räta linjens ekvation, ekvationssystem och förenkling av uttryck. Studien undersöker även hur eleverna klarar av att växla mellan olika representationsformer i matematikuppgifter. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra andraårselever på vård- och omsorgsprogrammet som läser matematik 2a.Resultatet av studien visar att eleverna tycks ha kunskaper för att lösa uppgifterna antingen algebraiskt eller grafiskt, däremot har de stora svårigheter med att omformulera, eller växla, mellan algebraiska och grafiska representationer i uppgifter om räta linjens ekvation.

Studiens syfte är att beskriva och förklara strategier och förutsättningar för första linjens chef inom kommunal äldreomsorg för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien avser att besvara syftet utifrån följande frågeställningar. Hur förhåller sig cheferna till sitt uppdrag att bemanna verksamhet med ändamålsenlig kompetens vid rätt tidpunkt och i relation till rådande institutionell struktur? Vilka kompetensförsörjningsstrategier har cheferna? Vilka förutsättningar är möjliggörande respektive hindrande för cheferna att hantera kompetensförsörjnings­utmaningen på längre sikt? Med sikte på år 2035 beskrivs äldreomsorgen vara den arbetsmarknadssektor som i jämförelse med andra, kommer ha störst behov av nyrekryterad kompetens (SCB, 2017). Kraven på chefer inom offentlig sektor är stora och uppdraget har blivit alltmer komplext.  Uppdraget ställer krav på såväl egen handlingskraft som anpassning till organisatoriska strukturer och styrmodeller. Den institutionella struktur som kommunal äldreomsorg är organiserad inom och komplexiteten i chefsuppdraget blev vägledande i studiens val av teoretisk referensram. Institutionell teori och teorin om analytisk dualism är utgångspunkterna för studiens analys av samspelet mellan struktur och agentskap samt dess påverkan på chefers förutsättningar att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien genomfördes med kvalitativ metod och empirin baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i två kommuner. Med första linjens chef avses den chefsfunktion som har ansvar att leda medarbetare och verksamhet som är närmast kunden. Inom äldreomsorg benämns funktionen ofta enhetschef eller sektionschef. Studien konstaterar att cheferna i hög grad har egna strategier för att attrahera, behålla och utveckla kompetens för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov. Strategierna hanteras i huvudsak inom det handlingsutrymme som chefsuppdraget själv förfogar över. Studien fångar inte upp tecken på samspel mellan cheferna och kommunövergripande kompetens­försörjnings­strategier. I chefernas samspel med vissa styrande processer, till exempel för bemanning och rekrytering, visar studien att processen inte utgår från de verksamhetsbehov som första linjens chef ger uttryck för. Studien drar slutsatsen att första linjens chefer upplever sig delvis separerade från den formella strukturen i kommunen (isärkoppling). Studien konstaterar att ökade inslag av tillitsbaserad styrning kan ge gynnsamma förutsättningar för ett proaktivt agerande i en isärkopplad struktur. Som kontrast identifierar studien en stark formmässig likhet mellan äldreomsorgsverksamheter oavsett kommun­tillhörighet (isomorfism). Medveten styrning utifrån denna likhet kan utveckla samordning mellan aktörer inom äldreomsorg i syfte att forma gemensamma strategier att möta kompetensförsörjningsutmaningen på längre sikt.

The manager is a leading figure in the success of the private sector, an individual who has many tasks and areas of responsibility, one of which is performance appraisals (PA). This study uses the following definition of PAs coined by Fletcher (2001, p. 473) "a variety of activities through which organizations try to assess employees and develop their skills, improve performance and distribute rewards." Performance appraisal is one of the most used recipes in the Human Relations sector. The recipe that is used within organizations has a historically long connection back to the 1970s when the recipe first began to be implemented. Despite the fact that it is a well-known and well-used recipe, there are divided opinions about whether PAs are effective and legitimate.  Studies have shown that there are three variables that can affect the effectiveness of PAs, in those variables we find the most significant for this study as the appraisers role in the PAs. The problem formulated was; How do managers perceive performance appraisal? With this study we aim to understand first line managers' perceived reality of performance appraisal. Previous studies show that the inefficiency of employee interviews can depend on three different variables. The main factor in the variables lies with the appraiser, such as, managers. This study provides a deeper insight into the role of first-line managers at Scania and their experience of PAs, the purpose is to gain an understanding of their perceived reality of the phenomenon as an effective instrument.   When conducting this study, we have used an abductive approach, where we used a qualitative method. Ten semi-structured interviews have formed the basis for the collection of empirical data. Each of the respondents who participated in the study was selected through subjective selection. The interviews were conducted through video link, recorded and transcribed. Prior to the analysis, a coding was performed that resulted in three themes; process, experience and relationship. The empirical material together with the theories formed the basis for the analysis, which then led to the final analysis that revolves around employee conversation venn diagram that visualize the purpose of the study.  A common perception among all participants was that they had a positive mindset towards the instrument and the guidelines provided by the organization, Scania. The study concluded that first line managers perceive PAs as a good instrument that is being used in their daily process. Furthermore, they perceived the reality of the phenomenon were based on the following key variables; Balance, Communication and Responsibility. Additionally, the study confirmed that the managers perceive PAs as an effective tool for their own daily use. Finally, we found that the human factor in PA is perceived to be of great importance for managers in their managers culture. / Chefen är en ledande figur för den privata sektorns framgång, en individ som har många uppgifter och ansvarsområden, varav ett av dem är medarbetarsamtal. Denna studie använder sig av följande definition av medarbetarsamtal som är myntad av Fletcher (2001, s. 473) “a variety of activities through which organizations seek to assess employees and develop their competence, enhance performance and distribute rewards.”. Medarbetarsamtal erkänns som ett viktigt och användbart HR-recept som används inom organisationer och har historiskt sett en lång koppling ända till1970-talet där receptet först började implementeras. Trots att det är ett så pass känt och välanvänt recept så finns det delade meningar kring om medarbetarsamtal är effektivt och legitimt. Tidigare studier visar på att ineffektiviteten av medarbetarsamtal kan vara beroende av tre olika variabler. Den tyngsta faktorn i variablerna ligger på bedömaren, såsom chefen. Detta ledde tillstudiens frågeställning; Hur upplevs medarbetarsamtal av chefer? I denna studie ges en djupare inblick i första linjens chefsroll på Scania och deras upplevelse av medarbetarsamtal, syftet är attfå en förståelse för deras upplevda verklighet av fenomenet medarbetarsamtal. I genomförandet av denna studie har en abduktiv ansats använts, där vi använt oss av en kvalitativmetod. Tio semistrukturerade intervjuer har legat till grund för empiriinsamlingen, där respondenterna som deltog i studien valdes ut genom ett subjektivt urval. Intervjuerna genomfördes via videolänk, spelades in och transkriberades. Inför analysen genomfördes en kodning som mynnade ut i tre teman; process, upplevelse och relation. Materialet tillsammansmed teorierna utgjorde grunden för analysen, vilket sedan ledde till slutanalysen som kretsar runt medarbetarsamtals-venndiagram som visualiserar studiens syfte.  I studien kom vi fram till följande slutsatser. Den första slutsatsen är att balans, kommunikation och ansvar är tre nyckelbegrepp som beskriver chefernas upplevda verklighet av medarbetarsamtal. Den andra är att medarbetarsamtal som fenomen upplevs som ett effektivt verktyg för den enskilda chefen. Den tredje och sista slutsatsen visar att den mänskliga faktorns roll i medarbetarsamtal upplevs vara av stor vikt för chefer i deras chefskultur.

Syftet med examensarbetet är att undersöka första linjens chefers upplevelse i deras ledarskap, utmaningar samt med koppling till könsroller. Vi har valt att intervjua fyra kvinnliga första linjens chefer, detta för att kunna jämföra likheter och olikheter i deras ledarskap. Denna studie bygger på kvalitativ metod med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Vi har använt oss av tematisk innehållsanalys för att bearbeta data och på så vis se helheten och få fram ett resultat. Resultatet visar linjechefernas upplevelser av vad ett bra ledarskap handlar om. Egenskaper som lyftes fram var att vara en bra förebild, delaktighet, coachning, tillit, tydlighet, att vara transparant med uppsatta mål samt relationsskapande. Chefernas största svårighet var att engagera medarbetarna i deras arbete och få dem att arbeta mot samma mål. Som chefer har de upplevt stereotyper när det gäller både könsroller och löneskillnader, samt att ledarskap än idag anses vara en könsnorm i samhället. Studiens slutsats är att kombinera transformativt ledarskap med medkännande ledarskap samt situations anpassat ledarskap är en framgångsrik metod för en ledare. Ett sätt att möjliggöra detta är att cheferna ständigt uppdatera sina kunskaper genom ledarskapskurser för att utveckla sitt ledarskap. Detta kan främja ett bättre hälsoläge genom att skapa en bra kultur och arbetsmiljö för medarbetarna, samt bidrar till att bibehålla deras engagemang till arbetet. Vilket kommer i slutändan att gynna både ledaren, medarbetaren samt verksamheten.

First line managers work environment within muncipal disabled care The aim of the present study was to investigate how first line managers within municipal disabled care perceive their work environment regardin workload and social support, and what form of organizational measures are offered to reduce workload and offer social support. Four front line managers were interviewed in this qualitative study. Two of them work with personal assistance and two work at nursing homes with special services. The interviews showed that the first line managers within municipal disabled care are unanimous in their belief that they have a high workload and no adequate way of changing it. The results also show that the organizational measures often are insufficent. According to the deman-control-support model this displays a high strain working environment where there is a risk of psychosocial stress. Regarding the societal perspective, it is relevant to raise awareness regaring first line managers working environment because in extension it affects the quality of the human-related work. / Arbetsmiljön för första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet Studiens syfte var att undersöka hur första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet upplever sin arbetsmiljö sett till arbetsbelastning och socialt stöd, samt vilka organisatoriska åtgärder som erbjuds för att motverka hög arbetsbelastning och erbjuda stöd. Fyra första linjens chefer intervjuades i denna kvalitativa studie, två från personlig assistans enligt LSS och två från bostad med särskild service enligt LSS. Intervjuerna visade att första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet är eniga i upplevelsen om att de har en hög arbetsbelastning samt saknar möjlighet att påverka densamma på ett adekvat sätt. Resultaten visar även att de organisatoriska stödfunktionerna oftast är av en bristande karaktär. Enligt krav-, kontroll- och stödmodellen visar detta på en spänd arbetsmiljö där risk för psykosociala påfrestningar föreligger. Sett till samhällsperspektivet är det relevant att lyfta arbetsmiljön för först linjens chefer då den har en indirekt verkan på kvaliten på det utförda människonära arbetet.