Grindområden är en poetisk undersökning av hur natur förhåller sig till kultur. Genom att ta del av Theodor W. Adorno och Max Horkheimers Upplysningens dialiektik och spegla tankarna i i det filosofiska verket mot olika typer av gränszoner har ett poetiskt verk i tre delar arbetats fram. Adorno och Horkheimer behandlar en klassisk syn på dialektiken mellan människa och natur, vilken i Grindområden vidgats till att också gälla förhållandet mellan människa och maskin.

Utgångspunkten för mitt projekt är sex väggmålningar som finns i centrala Nässjö. Projektet innehåller sju texter som på något sätt har koppling till varsin väggmålning och skildrar livet i staden på olika sätt, men inte det verkliga utan det som pågår i det fördolda, i någon slags värld bakom alla fasader. Förutom texterna finns åtta dikter i en mer prosaisk stil som speglar minnen och upplevelser av staden. De är inte inspirerade av väggmålningarna utan är fragment av det vardagliga som präglar oss och lämnar spår inom oss. Jag har försökt att krypa bakom och innanför och utanför bilderna, och låta historierna leva sina egna liv utan krav på sanningshalt eller koppling till konstnärens intention med sitt verk. En av målningarna förekommer två gånger. Det beror på att den väggmålningen (Barnen och vargen) vandaliserades och även kritiserades starkt av en person i media. Min text till den vandaliserade målningen är min kommentar till detta. Målningen är numera restaurerad. Min tanke med projektet är att skildra olika saker som skapar minnen och ärr i oss. Texterna får göra det på sina sätt och i sina genrer, vilka huvudsakligen är fantastik, medan dikterna får skildra livet med mer realism. På det sättet är min tanke att projektet ska ge en slags tredelad version av staden; väggmålningarna och hur de skapar berättelser i det fysiska Nässjö, texterna som skildrar livet i ett annat slags Nässjö – det bakom och under, samt dikterna som får vara små prosaiska reflektioner över hur livet kan te sig. Namnet på mitt projekt är Ärrbildningar (Scarrings), vilket är det sammanbindande temat för projektet.

Essän Gesternas klichéer - ett möte med machojournalistiken är en undersökning av machokulturen inom grävande journalistik, och villa formulera nya förhållningssätt. Hur kan jag hitta nya vägar bortom de stereotypa sätten att spela på manlighet och kvinnlighet som präglat min yrkesverksamhet som journalist? Hur ser ett kvinnligt respektive manligt sätt ut att spela på stereotyper. I essän vill jag undersöka hur stereotyper påverkar arbetet och undersöka hur jag kan frigöra mig från könsrollerna. Hur ser en motbild till den stereotypa machorollen som grävande journalist ut? I essän använder jag den feministiska teoretikern Sarah Ahmed och filosofen Hans-Georg Gadamer som ingång till ny perspektiv och synsätt.) / The essay is an investigation into the machoculture within investigative journalism, and strives to articulate another approach. How can I find a mode beyond the stereotypical play on masculine and feminine that has informed my professional work as a journalist? How can a typical feminine versus masculine ”working style” be characterized? I search to put into words how stereotypes affects the profession and look into ways to liberate myself from stereotypical gender roles. In the essay I use Sarah Ahmeds feministic theory as well as Hans-Georg Gadamers philosophy to find new perspectives.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares syn på kreativt skrivande i skolan och vilka aspekter de tar fasta på vid en bedömning av en kreativt skriven berättande text. Det empiriska materialet som samlats in i studien består av elevtexter skrivna av elever i årskurs 9 och lärarenkäter som besvarats av 7 svensklärare som undervisar på högstadiet. Genom att göra en kvalitativ analys av lärarnas självreflektioner om kreativt skrivande iskolan och bedömning av elevtexter inom kreativt skrivande kan studien belysa ett antal utmaningar förenade med dagens skrivundervisning och bedömning. Resultatet visar att svensklärarna förmedlar ett relativt mått av samsyn när det gäller inställning till kreativt skrivande och det pedagogiska värdet av det. De i studien medverkande svensklärarna betonar att handlingen i en kreativ text är extra viktig vid bedömning. De har över lag en positiv syn på kreativt skrivande och anser att det är ett arbetsområde som uppskattas av många elever. Enligt lärarna har emellertid utrymmet för inslag av kreativt skrivande minskat. De menar att det är en följd av att läroplanen idag fokuserar mer på att lära elever skriva i andra genrer. Studiens resultat visar också på att lärarna inte uppvisar samma enighet i faktiska bedömningar av elevtexter. Det är intressant eftersom just svårigheter med att göra objektiva bedömningar av kreativt skrivna texter ofta framhålls som en anledning till att det kreativa skrivandets försvagade ställning, särskilt i grundskolans högre nivåer och på gymnasiet.

Läsguide och synopsis för Sånna som oss   Den text som är mitt examensarbete består av delar ur mitt manus Sånna som oss. Texten består av olika scener ur manuset. Den första scenen är den första scenen även i manuset, resten av scenerna ligger i den ordningen de ska, men i huvudmanuset finns det scener mellan de scener som finns med i mitt examensarbete. Varför jag har valt att göra så är helt enkelt för att jag har velat prova de olika temana och stilbytena i läsningen som vi har haft av varandras texter under kursen detta läsår.      För att det inte ska bli förvirrande för examinatorn har jag skrivit ett synopsis, eller kanske snarare en beskrivning av händelseförloppet i det fullständiga manuset. Manuset är just nu på runt 200 boksidor och är tänkt att bli runt 250 boksidor.     Experiment med stil I manuset har jag experimenterat med att blanda olika stilar och stilnivåer. Jag har försökt att låta temat styra stilen. Eftersom Sånna som oss är en historia som handlar om en klassresa, både en linjär större sådan, men även ett dagligt sicksackande fram och tillbaka mellan olika samhällsklasser för huvudpersonen Lisa har jag valt att låta temat följa med även på stil och stilnivå. När Lisa är i miljöer som domineras av arbetarklass har jag arbetat med ett enkelt och rakt språk. I vissa avsnitt är stilen åt ’diskbänksrealism’-hållet. I andra avsnitt är stilen åt ’Harlequin’-hållet. I vissa scener är stilen rent av lätt överdrivet ’karnevalaktig’ eller lätt absurd.      I de delar där Lisa rör sig i de övre samhällsklasserna är stilen mer stilren. De avsnitten som har med opera att göra blir stilen mer poetisk, drömsk och ibland dras stilen till magisk realism.      Varför jag har valt att experimentera med stil på det här viset är dels för att jag vill använda stilen för att läsaren ska uppleva klassresan även stilmässigt i den litterära texten, inte bara i temat för boken och inte bara linjärt. Jag vill att läsare ska följa med på Lisas sicksackresa mellan klasserna och därmed även genom både själva historien och genom stilbytena som löper sicksack genom texten. Jag vill prova om det fungerar att arbeta med stilbyte på det sättet i en längre text.   Rubriker Rubrikerna är just nu bara arbetsrubriker för att bättre hitta i manuset, så de behöver inte läggas så mycket vikt vid. Det är oklart om jag kommer att behålla rubrikerna som de är i nuläget, i annan form eller helt ta bort dem. Orsaken till att de är med här är för att det ska hjälpa examinatorn att hänga med i texten och förstå när det är scenbyte.   Synopsis Sånna som oss är en uppväxtskildring, en ”My fair Lady” berättelse som utspelar sig under mitten av åttiotalet. Huvudpersonen Lisa är femton år och bor med sin mamma som är frisör och styvfadern som är sjöman. Mamman är lätt besatt av filmen och musikalen ”My Fair Lady”. Hon förstår inte att den är en ironisk kritik av klasskillnader, hon ser den som ett ’recept på hur man kan göra en arbetarflicka till en fin dam’. Mammans högsta dröm är att Lisa ska gifta sig rikt, helst med en direktör, men för att lyckas charma en sådan måste Lisa kunna föra sig. Eftersom mamman inte vet hur man gör, skickar hon därför Lisa till charmskola, sånglektioner, pianolektioner och talpedagog för att göra henne till en fin dam. Mammans drivkraft är hennes fattiga uppväxt. Mamman växte upp i ett litet omodernt soldattorp med föräldrarna och tre syskon. Det fanns varken el eller vatten indraget, utan vattnet fick hämtas ur en brunn och som ljus hade de fotogenlampor, som bokstavligen brännmärkte mamman svårt när hon var liten. Mamman växte upp under ransoneringsåren och det rådde konstant brist på mat. Det hon minns mest från sin barndom är kölden, hungern och mörkret. Mamman vill till varje pris göra Lisa till en fin dam som kan få en välbeställd make, det är den enda klassresan hon kan se framför sig för Lisa. Att Lisa själv skulle kunna göra en klassresa och till exempel gå på Operahögskolan eller läsa på Universitetet finns inte i mammans föreställningsvärld.        Familjen bor vid motorvägen, i utkanten av de fina områdena Påvelund och Långedrag. Lisa är ett av få barn med arbetarbakgrund i skolan, de andra barnen har föräldrar som är direktörer, läkare och advokater. Mamman hoppas att Lisa ska umgås med de ”fina” barnen i skolan, men Lisa blir utstött av tjejerna och på dagarna är Lisa skolans ”tjej-värsting” och umgås med Nils-Auge som är skolans ”kill-värsting”. Om detta vet mamman inget.   Lisas andningshål är hos hennes mormor i Sjunkäng utanför Linköping. Mormodern bor fortfarande kvar i det lilla torpet och driver det precis som då mamman växte upp där. I Sjunkäng har tiden i princip stått stilla sedan dess. För Lisa är somrarna hos mormodern på torpet en paus från alla krav, här får hon vara sig själv och bara vara en månad om året. Lisa älskar alla sysslor på gården och skulle helst ta över torpet en dag, men det skulle hon aldrig våga säga till mamman.   Lisas sångpedagog Maria ser att Lisa har en ovanlig talang för opera, Lisas röst är stark och spänner över tre oktaver. Sångläraren pushar Lisa att söka direkt till Opera­högskolan istället för gymnasiet. När Lisa presenterar idén för mamman säger mamman nej. Mamman är rädd att Lisa ska hamna i rännstenen om hon satsar på musiken. Mamman menar att när ’sånna som oss’ försöker sig på musik, oavsett opera eller annat, slutar det alltid i rännstenen. Hon förbjuder Lisa att sjunga för att hindra att detta sker. Mamman tvingar Lisa att söka till ekonomisk linje på Majornas gymnasium.      Mammans svek får Lisa att göra uppror på alla sätt hon kan för att straffa mamman för orättvisan, hon blir ännu vildare än förut och gör allt för att inte bete sig som mamman vill. Lisas klasskamrat Bella byter från ekonomisk linje till musiklinjen på Hvitfeldska gymnasiet och Lisa försöker en sista gång övertala mamman om att få lov att syssla med musik. Svaret är fortfarande nej. Mammans plan för Lisa är att bli chefssekreterare och därigenom träffa en direktör att gifta sig med.      När Lisa få detta sista nej rymmer hon till mormor och hoppas att få stöd av henne, men ingenstans i släkten får Lisa stöd för att få sjunga Opera. Hon återvänder tillslut till Göteborg och ekonomisk linje…

Under senare delen av 1800-talet misstänks pigan Cecilia Olsdotter för att ha kvävt sitt nyfödda gossebarn till döds och sedan gett sig av från bostaden. Grannarna slår larm och kommissarie Wästfelt och hans mannar undersöker bostaden. Cecilia förföljs till Wedeby och fängslas, förhörs och undersöks i väntan på rättegång. Under tiden i Karlskrona cellfängelse förväntas hon redogöra för hela sitt liv i de förhör som hon utsätts för. Hon våndas och tänker tillbaka på sitt liv. Cecilia har vuxit upp i byn Förkärla och omhuldats av sina föräldrar som sedan länge är döda. Hon har som de flesta flickor under 1800-talet tidigt fått ta pigtjänster för att klara sitt uppehälle. Hon har fått en son, Karl och hon kämpar för att de ska kunna klara sig. Vid tiden för mordet är Karl sju år och Cecilia är skriven som försvarslös/kringstrykerska och de är båda olovligen inhysta hos hennes storebror Johan. Innan mordet har hon, utan att berätta för Johan, lämnat sin sjuårige pojke Karl på fattighuset Fredriksdal i Nättraby. Barnamord var vanligt under 1800-talet och kommissarie Wästfelt och hans mannar ska förhöra barnamörderskor och ta fram ett underlag inför rättegångar. Barnmorskan tillkallas för att genomföra en kroppsundersökning för att fastställa att Cecilia fött ett barn. En läkare genomför en liköppning/obduktion av det lilla gossebarnet. Karl Alfred Ekblad är under 1940-talet en gammal man bosatt i Kalmar med sin ”tokiga” Anna. Han har för sin familj förtigit saker från sin barndom och ungdom. I livet sista år kommer minnen tillbaka som han för länge sedan trodde sig begravt.

Den här berättelsen handlar om relationen mellan mor/dotter och far/son, som alltid där i bakgrunden som en bärande, fuktskadad balk i morfars ensamma, fallfärdiga, råttinvaderade hus som jagar mig som ett dåligt samvete. Men det är en annan historia. Den här ska handla om Eva. Eva som i mitten av 1990-talet får återvända hem till sin lilla norrländska by när modern avlider. Efter ett visst glädjerus inför insikten om att kärringen äntligen är borta infinner sig känslan av en lerig stövel storlek 45 hårt tryckt mot bröstkorgen. Huset, sakerna, minnena, papperen, den framgångsrika och lyckade systern på i England och Eva tillbaka på den plats hon alltid velat lämna men aldrig kunnat lämna helt och hållet. Eva med tre fingrar på vänster hand, ring- och lillfingret som krossades och höggs av i en bildörr igenslängd av modern. Grannarna smyger bland granarna, ljud hörs i natten och det enda starkspriten bidrar till är att skjuta sönder mormoderns finservis med faderns gamla hagelbössa. Polisen kommer, det är Peter. Peter som blev kvar i byn efter skolan och som ska rädda Eva från isolering och de söderländska influenserna som hon verkar dras med. Enligt skvallret på byn. Närmaste grannen dör. Fult och brutalt. Varför?  Skogen tätnar, mörkret äger allt mer av dagen och Eva gömmer sig i husets hörn och städar, ordnar, men tar inga beslut. Det finns en hemlighet i skogen, glömd sedan länge men girighet kan komma att gräva fram något som är värt att slå ihjäl människor för. De tankar som skaver sönder Eva i magen riskerar att bli lika verkligt farliga som det som finns utanför moderns utslitna träväggar. / This story is about the relationship between mother and daughter. It´s a story about Eve returning to the small village she used to call home when her mother dies. The neighbor’s sneaking around the pine trees, sounds are heard in the night and Eve shoots mother's fine dinnerware to pieces with father's old shotgun. The police are coming, it's Peter. Peter who stayed in the village after school and who is now determent to save Eve from isolation and herself. There is a long forgotten secret in the forest, a secret worth killing for for if excavated by greed. The choices made by people are about to unfold, like cracks on mother's worn-out wooden walls.

Detta avsnitt är en del av ett större romanprojekt där vi får följa en av huvudkaraktärerna Erik. Avsnittet tar avstamp i ett förvrängt Malmö där byråkratin härskar och Erik försöker hitta sin plats i maskineriet.

Ingen vet var hon kommer ifrån eller att hon snart ska spela huvudrollen i en uråldrig profetia; allra minst hon själv. 17-åriga Amelia har aldrig passat in i Ljusets systraskap. Hon älskar spänning och äventyr, inte broderier och körsång. I flera år har hon sparat silvermynt från tjuvjaktsbyten för att börja om någon annanstans. Men så en natt träffar hon den mystiska Gabriel – vars sneda leende följer henne ända in i drömmen – och helt plötsligt förändras allt. Ingenting är längre säkert … ingenting förutom att världen som hon känner till den kommer att gå under.

I texten följer läsaren Anastasia i sorgen av en bortgången pappa. Hon känner tomhet och meningslöshet medan ensamheten omfamnar henne. Är hon på väg att gå under eller finns det oupptäckta stigar och personer som kan leda henne tillbaka till en säker och trygg plats? / In this sequense of a novel the reader follows Anastasia who is stucked with grief of her deceased father. The loneliness is embracing her while the emptiness and insignificance is taking control of Anastasias mind and body. Is she about to go under or is there still undiscovered paths waiting for her? Will charachters surrounding Anastasia convince her to follow back to a warm and secure place? / <p>Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen)</p><p>Mats Berglund Melendez</p>