This study focuses on the relationship between the author’s narrative craft and the potential for the reader’s empathetic response. Specifically, it discusses how an anachronous narrative structure provides the author with different ways to promote empathy. The discussion of empathy is key in the discussion of narrative craft: great characters are those a reader can empathise with. But the discussion of empathy runs deeper than this, with many scholars turning to the wider effects literature can have on a reader’s moral compass (Nussbaum 1997) and even their real-world behaviour (Keen 2007). This study sets aside the question of how to produce empathy and turns instead to the author’s craft. I have assessed the author’s capability of promoting empathy by building a framework of tools for the author (dubbed The Empathy Toolbox) from several studies conducted by narratology theorists. I have then analysed this in relation to my own work and that of Audrey Niffenegger and Kurt Vonnegut with a particular focus on characterisation and how this is affected by anachrony. This study is of value to all writers of creative fiction, as anachronous timelines can be employed across a breadth of genres using plot devices like flashbacks, flash-forwards and dream sequences. Furthermore, it provides authors with tools to aid their craft and help their work resonate with any reader, not just those that might have a similar background to their protagonist.

This essay is an attempt to show how certain elements, or techniques of history writing, can be used in creative non-fiction. It uses three major sources of theory. First, there is Charlotte Canning and Thomas Postlewait’s view on “the five themes of historiography,” which are indispensable for researching history: time, space, archive, identity, and narrative. The essay primarily focuses on narrative, because it is connected to representations of human lives, and as such contributes to meaning- creation. Second, the essay employs Hayden White’s concept of the historian’s working process and the notions of chronicle, story, mode of emplotment, mode of argument and ideological implications. Third is the method developed by Thomas Andrews and Flannery Burke of the five C’s of historical thinking: change over time, causality, context, complexity and contingency. Although these are separate theories, the essay shows how they can be complementary and help in the development of memoir writing, which is here my creative work, A Family Memoir in Essays, in particular the essays entitled “Trimdiniekis,” “Brasiliana,” and “A Sertaneja”.

Mitt examensarbete består av en gestaltande del och en skriftlig. Den gestaltande delen är ett utforskande i hur jag i text och bild kan gestalta känslan separationsångest. Förlusten av en annan person, en tidigare förmåga eller till och med sig själv. I det här projektet undersöker jag delvis vem jag är i förhållande till mitt skapande efter att ha genomgått en utmattning. Det har också varit viktigt att låta projektet få vara ett sökande med hjälp av handen. För att släppa kontrollen och samtidigt hitta tillit till min egen förmåga igen. I den skiftliga delen berättar jag om min arbetsprocess i både text och bild. Jag går igenom olika faser, insikter, kompromisser, vändningar och beslut i kronologisk ordning. Liksom den gestaltande delen av mitt examensarbete är även den skriftliga delen ett visuellt narrativ där bilderna ges stort utrymme.

Det råder en brist på transkaraktärer i spel och dessa efterfrågas ständigt av transpersoner. I denna studie har vi skapat 5 transkaraktärer med både grafisk gestaltning och exempelscen från det påhittade spelet för varje karaktär. Dessa visades sedan för 6 respondenter som identifierar sig inom HBTQ-spektrumet och deltagarnas uppfattning om karaktärerna diskuterades. Resultatet visar att samtliga karaktärer utom en ansågs vara positiv representation i spel, då dessa inte fokuserar på negativa stereotyper som transpersoner får utstå. Som slutsats kan vi konstatera att så länge karaktärerna behandlas med respekt vill respondenterna främst ha fler karaktärer, oavsett personlighet och utseende. Det finns dock vissa aspekter i skapandet av transkaraktärer som bör tänkas över, då de kan påverka synen på transpersoner negativt, men som respondenterna ponerade kan vara gynnande för transpersoner själva att se i spel. Det blir alltså en balansgång över vad som transpersoner själva vill se och vad som transfober kan använda som argument mot den marginaliserade gruppen.

The thesis examines the specificities of the different concepts of "Assembly principle" (principle of "Montage") in expert literary studies. Making use of this theoretical base, it dares to classify phenomenon. They are also analysed selected prose literary works of twenties and thirties of 20th century, in which the Montage apply. The thesis points to some of the world's pioneering novels, in which their authors discover the possibilities of the method (Joyce, Dos Passos, Döblin). Special attention is paid to the presence of "Montage" in the Czech utopian fiction novels. The Montage is used in a specific way to enlarge the effect of the (utopian) content - see: War with the Newts by Karel Čapek, "Dům o tisíci patrech" (House of Thousand Floors) by Jan Weiss or Jiří Haussmann's "Velkovýroba cnosti" (Mass production of Virtue). In addition to the Utopia appearance the Montage is used as a tool of author's game with readers - e.g. in the book "Robinsonáda" by Karel Konrád, representative of the Czech Poetism (literary movement).

Spöken och dagmammor är en barnroman med inslag av fantastik och komik för läsålder 6-9 år. Dagen innan höstlovet får storasyster Eva-Sofia och lillebror Stig reda på att deras fritids ska vara stängt under lovveckan. Varken mamma eller pappa har möjlighet att stanna hemma från sina arbeten för att passa dem. Det blir till att hitta en dagmamma! Pappa hittar snart den billigaste dagmamman i hela staden, i en gammal knarrande katalog som han stolt sparat undan. Dagmamman visar sig vara en mycket tystlåten kvinna och i huset där hon bor är det dammigt och fullt av gamla grejer. Eva-Sofia hade mycket hellre stannat hemma och spelat TV-spel hela lovet, men Stig hittar snart en och annan liten kompis i huset att leka med. Dessutom träffar syskonen på en spion som påstår att det kan finnas spöken i dagmammans hus. Det kanske inte är så dumt hos den där dagmamman ändå? Berättelsens huvudsakliga tema är spökmysteriet och syskonrelationen, som berättas med en stor kopp humor. Men där finns även implicita motiv såsom kritik mot en stressad vuxenvärld, samt fördomar kring det eller dem som är främmande. Är barn egentligen rädda för det som är okänt eller är det bara vuxna som lär dem att vara det?

Denna essä handlar om regikonstens dialogiska väsen. Utifrån mina egna erfarenheter som regissör skriver jag om ett par av mina teateruppsättningar. Jag undersöker frågor om vilka faktorer som kan ha påverka repetitionsperioderna. Hur kan en och samma regissör fungera så olika? Hur kan den ena teateruppsättningen gå som en virvlande dans medan nästa havererar? Kan det vara dialogen med skådespelare som är avgörande för om ett samarbete bär eller brister? Min utgångspunkt för essän är att regikonsten är dialogisk och att utan dialog och samförstånd med skådespelarna faller samarbetet samman. Genom att jämföra olika repetitionsperioder för jag ett resonemang kring vad som är betydelsefullt för en kreativ och trygg repetitionsperiod. Jag problematiserar begreppet dialog och använder mig av filosofisk litteratur för att undersöka relationen regissör och skådespelare. Att tala om en dialog är lätt men att fånga ordet i en betydelse utmanar. Mina teoretsiak referenser är framförallt Martin Bubers dialogfilosofi, Jakob Meløe och Hans Skjervheim. / <p>Källor: Bl.a. Martin Buber, Jakob Meløe, Hans Skjervheim, John Dewey</p>

This essay examines the possible meaning of light as a symbol according to Tyra Kleen. The illustrated prose poetic tale En psykesaga (1902) is packed with mythological and symbolist references, and it becomes clear from the first page of the saga that Kleen was truly a symbolist of her time. The story is a paraphrase of the myth of Cupid and the Psyche, but with a new independent agent. To investigate the meaning of light, the thesis studies contextual studies in relation to the symbolism of Facos and Lundberg, in order to get close to the meta poetry of En psykesaga. In addition, a dream theoretical perspective according to Freud's psychoanalysis has been applied for a further dimension of the possible meaning of light.

Romanen ”Is” utspelar sig i en fiktiv framtid och skildrar ett Sverige i svallvågorna avklimatförändringarna. Landet styrs av auktoritära högerpartier som har infört strikt kontrollpå befolkningstillväxten genom att unga män steriliseras efter att ha donerat spermaoch senare i livet får ansöka om att skaffa barn.Inom ramen för det här arbetet skildras samhället ur två perspektiv:1. Chinua kommer som flykting till Sverige och försöker starta ett nytt liv, men möterhårt motstånd från både samhällsapparaten och befolkningen. I desperation tvingashan sälja sin kropp, eller snarare sina spermier, till barnlösa kvinnor.2. I det inhägnade samhället Gränna bor Arwen och Viggo. De har fyra barn och ärbåda högt uppsatta i samhällsadministrationen och näringslivet. Arwen är den mest karriärmässigtdrivna, medan Viggo känner sig mer utanför. Skillnaderna mellan dem växeri takt med att samhället radikaliseras och de driver sakta isär, samtidigt som de vinnläggersig om att upprätthålla en polerad fasad.Syftet är att skildra ett framtida Sverige ur flera perspektiv så att möjliga svagheteroch styrkor visas upp. Chinuas perspektiv utgår från positionen ”ute, vill in”, en personsom utan eget förskyllande befinner sig utanför gemenskapen och kämpar för att bli endel av den. Chinua har tidigare försökt hitta en plats i andra europeiska länder, menmisslyckats och därför tagit sig vidare till Sverige. Arwen och Viggo-perspektivet äristället ”inne, vill vara kvar”, vilket ger möjlighet att gestalta den styrande delen av samhället,där de som passar in och tror på systemet lever.Planen är att i framtiden utöka romanen med ytterligare två perspektiv: ett om detbarndrömmande paret Jani och Dani, som får avslag på sin ansökan om att skaffa barn(också ett ”inne, vill vara kvar”-perspektiv, men underifrån); ett om de som valt att lämnadet nya Sverige och försöka bygga en alternativ gemenskap längre norrut (”ute, villvara ute”). Inom de respektive perspektiven är det också meningen att det ska finnas nyanseroch glidningar, och centrala personer kommer att skifta tillhörighet.Till planen hör också att vidareutveckla världsbygget med centrala frågor som temperaturhöjningoch havsnivåhöjning och deras bredare konsekvenser, samt att utforskaframtida teknisk utveckling och dess effekter på samhället och hur människor umgås.

Abstract Detta projekt är ett försök att experimentera med metafiktion och magisk realism. Projektet är skrivet som en triptyk bestående av tre texter som alla hör ihop: The Process, Pantbanken och Post Scriptum. Den första texten, The Process, handlar om en författares och hennes alter egos arbete med och funderingar kring skrivandet av den andra texten, Pantbanken. I The Process använder jag olika metafiktiva element varav några som återkommer i Pantbanken. Pantbanken, i sin tur, består av en ramberättelse med fem infogade berättelser/noveller om några människors olika livsval och livsöden. Ramberättelsen är skriven ur ett andrapersonsperspektiv och har därför ett du-tilltal. Du:et i ramberättelsen brottas med tankar om sina mål i livet och rör sig därför i staden under en natt och en dag för att försöka få klarhet i sina funderingar. Under denna natt och dag upplever du:et olika saker som är förknippade med stadens pantbank. I denna berättelse experimenterar jag med magisk realism och lite metafiktion. Den tredje texten, Post Scriptum, är ett försök att med hjälp av magisk realism och metafiktion återigen låta författaren av text nummer två komma till tals. Denna gång ställs hon till svars för sitt skrivande från ett oväntat håll. Den sammanhållande titeln för texterna är Milstolpar. Titeln har för avsikt att anspela på olika val vi människor kan ställas inför under livet, främst när det gäller mellanmänskliga relationer, men även i övrigt. De val vi gör får oss att ta olika beslut och riktningar i livet, vilket även medför olika konsekvenser för hur livet fortsättningsvis blir.