Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och kan förändras efter en hjärtinfarkt. Sjuksköterskor kan uppleva samtal om sexuell hälsa som tabu, samtidigt önskar kvinnor information om sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med nio artiklar med kvalitativ metod genomfördes. Resultat: Huvudtemat som framkom var Rädsla och oro, med sex subteman: Att sakna information, Att vara rädd för att återinsjukna, Att vara rädd för fysisk kontakt, Att sakna tilltro till sig själv, Att kommunicera med partnern och Att ha behov av närhet. Kvinnorna upplevde rädsla och oro efter hjärtinfarkten som kunde spegla sig på hur de såg på sin sexuella hälsa. Bristfällig information från sjukvården var den bidragande faktorn till kvinnornas rädsla som utgjorde hinder för kvinnan gällande hennes sexuella hälsa. Stödet från partnern upplevdes ha stor betydelse för hennes självkänsla, lust och trygghet. Slutsats: Bristande eller felaktig information kan leda till onödiga begränsningar i kvinnans liv. Kunskapen hos sjuksköterskor gällande sexuell hälsa behöver förbättras för att en adekvat behandling ska kunna ges. Likväl behöver sjuksköterskor ges mer gynnsamma förutsättningar för att kunna identifiera kvinnans resurser och förmåga till egenvård. / Background: Sexual health is a state of emotional, physical, mental and social well-being and can change after a heart attack. Nurses can experience conversations about sexual health as taboo, while women want information about sexual health. Aim: The aim was to describe women's experience of their sexual health after a heart attack. Method: A literature review with nine articles with a qualitative method was conducted. Result: The main theme that emerged was Fear and anxiety, with six sub-themes: Lacking information, Being afraid of re-illness, Being afraid of physical contact, Lacking confidence in oneself, Communicating with the partner and Having a need for closeness. The women experienced fear and anxiety after the heart attack that could be reflected in how they viewed their sexual health. Lack of information from the health service was the contributing factor to the women's fear that posed obstacles for the woman regarding her sexual health. The support from the partner was felt by the woman to be of great importance for her self-esteem, desire and security. Conclusions: Lack of or incorrect information may lead to unnecessary restrictions in the woman's life. The knowledge of nurses regarding sexual health needs to be improve for adequate treatment to be given to women. Nevertheless, nurses need to be given more favourable conditions to be able to identify the woman's resources and ability to self-care.

Bakgrund: År 2019 anmäldes 10 500 fall av partnervåld i Sverige. Av offren var 84 % kvinnor och resterande 16 % män och samtliga offer var vid tidpunkten 18 år eller äldre. Det finns flertalet faktorer, utifrån både patienters och sjuksköterskors perspektiv, som kan hindra eller främja att utsatthet för partnervåld uppdagas. Att ställa frågor om våld möjliggör identifiering och uppmärksammande av våldsutsatthet. Däremot anser många sjuksköterskor att de inte är tillräckligt kunniga och erfarna inom ämnet partnervåld för att tillgodose utsatta patienters behov av vård och omsorg.  Syfte: Att beskriva hur personer, som blivit utsatta för våld av en partner, upplever sjuksköterskors bemötande under vårdmötet då våldet uppdagas. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo användes och kvalitetsgranskning utfördes. Det resulterade i 13 studier där deltagarna utgjordes av både män och kvinnor. Slutligen utfördes en innehållsanalys.  Resultat: Följande fyra teman identifierades: Empati och respekt, Information och stöd, Närvaro och prioritet samt Skuld och ifrågasättande.  Slutsats: Resultatet påvisade flertalet både positiva och negativa bemötanden från sjukvårdspersonal och sjuksköterskor. Däremot är upplevelser av bemötande subjektiva termer som är svåra att dra generella slutsatser om. Vidare har arbetet bidragit med insikter om önskvärda bemötanden av våldsutsatthet och hantering av ämnet partnervåld. Det här arbetet belyser att små handlingar, exempelvis i form av leende eller beröring, kan bekräfta patienter samt visa medkänsla. Sådana gester är sällan tidskrävande men kan ha avgörande betydelse för patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande. / Background: In 2019, 10,500 cases of Intimate Partner Violence (IPV) were reported in Sweden. All victims were 18 years or older at the time of the abuse and 84 % of the victims were women and the remaining 16 % men. There are several factors, from the perspective of both patients and nurses, that can prevent or promote disclosure of IPV. Asking questions about violence draws attention to and enables identification of IPV. On the other hand, many nurses believe that they lack knowledge and experience of IPV to meet the needs of vulnerable patients. Aim: To describe how people, who have been exposed to IPV, experience nurses' approach when the violence is disclosed in a health care setting. Method: This degree project is a literature review with a qualitative approach. The databases PubMed, Cinahl and PsychInfo were used and a review of quality was performed. This resulted in 13 studies and the participants consisted of both men and women. Finally, a content analysis was performed. The participants consisted of both men and women. Result: The following four themes were identified: Empathy and respect, Information and support, Presence and priority and Blaming and questioning. Conclusion: The results showed several examples of both positive and negative attitudes from healthcare professionals and nurses. However, experiences of approach are subjective terms that are difficult to draw general conclusions of.Furthermore, insights of desirable approaches of nurses to victims of IPV were noticed. Small actions, such as a smile or touch, are seldom time-consuming but can show compassion and be crucial to patients’ experiences of nurses’ approach.

Bakgrund: Vårdmiljöns fysiska omgivningar med sin arkitektur, natur, ljud och belysning inverkar välbefinnandet subjektivt. Vårdmiljön har även betydelse i medvärlden, där relationer och mötet har sitt samspel mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga. Problemformulering: Sjuksköterskor upplever att patienten behöver en adekvat miljö för att främja välbefinnandet. Kunskap om hur vårdmiljön inverkar patientens återhämtning är avgörande för att sträva framåt för en bättre vård. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning. Metod: Allmän litteraturöversikt med tolv valda artiklar där nio hade kvalitativ ansats, två med kvantitativansats och en med blandad ansats. Resultat: Samtliga studier beskrev patienternas återhämtningsprocess i relation till vårdmiljön. Den fysiska vårdmiljön bidrog till att patienterna kunde distansera sig från sin sjukdom, integritet som bevarades ansågs positiv till återhämtningen, likaså en närvaro till natur. Sömnens betydelse för återhämtningen ansågs viktig för patienterna i deras återhämtningsprocess, störningar under natten förlängde vårdtiden. Den sociala aspekten mellan patienter, sjuksköterskor och anhöriga ansågs betona ett tydligt samband till god återhämtning. Slutsats: Vårdmiljön bidrar till att kunna både stödja och hindra återhämtningsprocessen, som i sin tur har betydelse för patientens välbefinnande. / Background: The care environments physical surroundings, with its architecture, nature, sounds and lighting subjectively affects well-being. Care environment also takes place in the relational world, where relationships and meetings between nurses, patients and their next of kin takes shape. Problem: Nurses feel that the patient needs a suitable environment to promote well-being. Knowledge of how the care environment affects the patient's recovery is essential for striving towards better care. Aim: The aim of this essay was to describe the importance of the care environment for the patient’s recovery. Method: A general literature review with twelve selected articles where nine with a qualitative approach, two with a quantitative approach and one with a mixed approach. Results: All studies described the patients' recovery process in relation to care environment. The physical care environment could have helped distancing from illness, preserved integrity was considered positive for recovery. Patients sleep emphasized importance for recovery, disturbances extended the care duration. The social activities in the care environment considered a connection for recovery. Conclusion: The care environment contributes to being able to support or hinder the recovery process, which in turn is important for patient’s well-being.

Various findings indicate that children of parents with intellectual disabilities have a higher risk for various difficulties, but only few studies interview children for an account of their experiences. This study aimed at assessing how children of parents with intellectual disabilities reflected their upbringing and their everyday life regarding their parent’s disability. Eight studies were identified through a systematic literature review, with publication ranging from 1985 to 2017. Results show that the accounts contain both positive and negative experiences and reflect an ambivalent relationship towards the parents. The small population of the analyzed studies, as well as differences in the context and the method of the studies, allowed no general conclusions to be drawn. Further research is required to allow an evaluation of the experiences of children of parents with intellectual disabilities in a bigger context.

Bakgrund: I Sverige vårdas cirka 10.000 barn och ungdomar på sjukhus per år. Att vara förälder till ett barn som vårdas på sjukhus väcker känslor. I slutet av 1800-talet ansågs föräldrarnas närvaro ha en negativ inverkan på barnets behandlingsprocess och familjen var därför separerade under barnets tid på sjukhuset. Under 1950-talet ändrades vårdens riktlinjer, föräldrarnas närvaro påverkade barnets välbefinnande och vården värderade föräldrarnas deltagande. Den vård som bedrivs idag under början av 2000-talet ses barnet, föräldrar och sjuksköterskan som ett samarbetande team där alla parters deltagande är viktiga för barnets omvårdnad.   Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar föräldrars upplevelser av omvårdnaden när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Analysen av dessa artiklar resulterade i fem centrala fynd och grundar sig på föräldrarnas upplevelse av omvårdnaden: behov av god kommunikation och information, bemötande i sjukvården, relation och delaktighet, sjuksköterskans kulturella kompetens och sjukhusmiljö.   Slutsats: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att kommunikation, information, relation, delaktighet, bemötande, kulturell kompetens och sjukhusmiljö var av betydelse för hur föräldrarna upplevde omvårdnaden till sitt barn. / Background: In Sweden, approximately 10.000 children and youths are cared for in hospitals per year. Being the parent of a child being cared for arouses feelings. At the end of the 19th century the presence of parents was considered to have a negative impact on the child’s treatment process and the parents was therefore separated during the child’s time in the hospital. During that 1950s, the care guidelines were changed. Parent’s presence was considered important for the childrens wellbeing. The care during today from the early 2000s sees as a collaborative team where all parties participate in the childrens care, including the nurse.  Aimn: The purpose are to describe the factors that impact the parent’s experience of the child’s care in the hospital. Metod: A literature review based on thirteen qualitative and quantitative scientific articles. The articles are collected from the databases of Cinahl, PubMed and Psycinfo. Result: The result of the analysis resulted in five central findings and is based on the parents experience of nursing: communication and information, relationship, attendance, cultural competence and hospital environment.  Conclusion: The results of this literature review showed that communication, information, relationship, participation, attendance, cultural competence and hospital environment were important for the parent’s experience of the childs care.

Bakgrund: Dagens samhälle blir allt mer effektiviserat och digitaliserat genom användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT) och dess digitala verktyg. Detta gäller även vården. Dagens sjuksköterskor använder sig allt mer av IKT i vårdarbetet och användandet av IKT får påföljder för patienter, sjuksköterskor och vårdorganisationen. Tidigare forskning visar hur denna digitalisering och effektivisering går till, samt vad det har för påverkan på patienter, patienters livssituation och välbefinnande. I takt med att IKT utvecklas behöver användandet av IKT kontinuerligt evalueras. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att använda IKT. Metod: Allmän litteraturöversikt där sex kvalitativa studier, tre kvantitativa studier och studie av mixad metod har analyserats. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor mestadels är positiva till användandet av IKT. Sjuksköterskor erfor även negativa aspekter vid användandet av IKT. Detta då dem bland annat erfor att arbetssituationen och relationer till kollegor och patienter påverkas av att använda IKT i vårdarbetet. Slutsats:Fenomenet IKT är komplext och dess digitala verktyg innefattas av faktorer som i hög grad påverkar användarna. Detta innebär att sjuksköterskors inställning till, erfarenheter av att använda och faktiska användande av IKT påverkas. Integrering och användandet av IKT påverkar även sjuksköterskors arbetssituation och den stora vårdorganisationen. / Background: Today's society is becoming more efficient and digitized through the use of information and communication technology (ICT) and its digital tools. This also applies to health care. Nurses today are increasingly using ICT in their care work and the use of ICT is penalizing patients, nurses and the healthcare organization. Previous research shows how this digitalisation and efficiency improves, as well as what it has for affecting patients, patients' life situation and well-being. As ICT develops, the use of ICT needs to be continuously evaluated. Purpose: The aim is to create an overview of nurses' experiences of using ICT. Method: General literature review where six qualitative studies, three quantitative studies and one mixed method study have been analyzed. Result: The results show that nurses are mostly positive about the use of ICT. Negative aspects of the use of ICT are also experienced by the nurses. This is when they, among other things, find that the work situation and relationships with colleagues and patients are affected by the use of ICT in the care work. Conclusion: The phenomenon of ICT is complex and its digital tools are comprised of factors that greatly affect its users. Which means that nurses' attitudes to, experiences of using and actual use are affected. Integration and the use of ICT also affect nurses' work situation and the large healthcare organization.

Bakgrund: Hiv är en virussjukdom som progresseras väldigt snabbt om den inte behandlas. Sjukdomen smittar i första hand via sexuella kontakter, gemensam delning av nålar och via blod. Sjukdomen kan medföra ett psykiskt och ett fysiskt lidande och därför är det av vikt att de får stöd och empati från sjukvården. Studier har visat att kunskapsnivån om Hiv är relativt låg runt om i världen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hiv diagnostiserade patienters upplevelser av att vårdas på en somatisk avdelning. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar, som är hämtade från CINAHL, PubMed och PsykInfo. Resultat: Sex huvudkategorier identifierades och dessa var bemötande från specialistvården jämfört med den ordinarie sjukvården, stödjande insatser ökar patientens engagemang i vården, stigma och diskriminering, integritetshämmande upplevelser av sekretesshanteringen, överdrivna försiktighetsåtgärder och nekad vård samt tillgänglighet till vården Slutsats: Många patienter upplevade att de blev respektlöst behandlade och diskriminerade av vårdpersonalen, vilket ledde till patienternas ovilja att söka vård. De fåtal gångerna som patienterna blev bemötta med respekt och empati ökades patienternas följsamhet till vården och hoppet om ett meningsfullt liv växte. Vårdpersonal behöver få utbildning inom hiv samt om hur dessa patienter ska bemötas för att kunna utföra en god och säker vård / Background: HIV is a viral disease that progresses very quickly if left untreated. The disease is primarily transmitted through sexual contacts, shared needles and blood. The disease can cause mental and physical distress and therefore it is important that they receive support and empathy from the health care system. Studies have shown that the level of knowledge about HIV is relatively low around the world. Aim: The purpose of this literature review is to describe HIV diagnosed patients' experiences of being cared for in a somatic ward. Method: A literature review with a qualitative approach. The results are based on 15 scientific articles, which are taken from CINAHL, PubMed and PsykInfo. Results: Six main categories were identified, and these were the response from specialist care compared to regular health care, supportive efforts increase patient involvement in care, stigma and discrimination, integrity inhibiting experiences of confidentiality management, excessive precautions and denied care and access to care. Conclusion: Many patients felt that they were being treated disrespectfully and discriminated against by the healthcare staff, which led to patients' unwillingness to seek care. The few times that patients were treated with respect and empathy, patients' adherence to care increased and the hope of a meaningful life grew. Healthcare professionals need to receive education in HIV and how these patients should be treated in order to perform good and safe care.

Bakgrund: Suicid är ett återkommande problem världen över. Globalt sett begår 16 invånare av 100 000 invånare suicid vilket kan jämföras med att ett suicid begås var 40:de sekund. År 2018 begick 1268 personer suicid trots att över en tredjedel av dessa personer haft en regelbunden kontakt med hälso- och sjukvård. Suicidnära patienter upplever att de inte blir uppmärksammade under vårdtiden och suicidnära patienter upplever att sjuksköterskorna inte involverar patienterna i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av suicidnära patienter Metod: Litteratursökningen genomfördes systematiskt i de medicinska databaserna PubMed, Cinahl & PsycINFO. 18 artiklar inkluderades från de olika databaserna som besvarade litteraturöversiktens syfte. Resultat: Resultatet består av fem kategorier som belyser sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av suicidnära patienter. Dessa kategorier är, Emotionell kontakt ur sjuksköterskors perspektiv, Sjuksköterskors erfarenheter av verbal och icke verbal kommunikation, Sjuksköterskor förhållningssätt i omvårdnaden av suicidnära patienter, Sjuksköterskor erfarenheter av utbildning och kompetens samt Sjuksköterskors upplevelser av kontextuella aspekter som påverkar omvårdnaden. Slutsats: Det är betydande med god kommunikation och emotionell kontakt i omvårdnaden av suicidnära patienter. Det är av värde att sjuksköterskor som inte jobbar inom psykiatrisk vård får ytterligare utbildning inom psykisk ohälsa för att ha möjlighet att utföra patientsäker och personcentrerad vård för suicidnära patienter. Sjuksköterskor behöver vara neutrala och fördomsfria i omvårdnaden av suicidnära patienter för att denna patientgrupp ska ha möjlighet till återhämtning. Resultatet visar även att kontextuella aspekter på vårdavdelningar har inverkan på suicidnära patienters psykiska hälsa / Background: Suicide is a recurring issue all over the world. Globally there are approximately 16 out of 100.000 habitants committing suicide which can be compared with one suicide every 40 seconds. In 2018, 1268 people committed suicide even though over one third of these people were in contact with health care regularly. Suicidal patients do not believe they are being seen and acknowledged during their time of care and these patients are experiencing that the nurses do not involve the patients in health care. Purpose: The purpose of this literature review is to enlighten the experiences of nurses in caring for suicidal patients. Method: The literature survey was systematically performed in the medical databases PubMed, Cinahl and PsycINFO. 18 articles from the different databases who responded on the purpose of the literature review were included. Result: The result is represented in five categories where the experiences of nurses caring for suicidal patients are enlightened. These categories are, Emotional contact from nurse’s perspective, Nurses experiences of verbal and nonverbal communication, Nurses approach in caring of suicidal patients, Nurses experiences of education and qualification and Nurse’s experiences of contextual aspects that influence nursing Conclusion: It is important to establish good communication and emotional contact in caring for suicidal patients. It is of great value that nurses who are not working in psychiatric health care getting further education in mental illness to have the opportunity to perform patient-safe and person-centered care for suicidal patients. Nurses have to be neutral and unprejudiced in the care of suicidal patients to give this group of patients an opportunity to recover. The result also shows that contextual aspects of wards have an impact on the health of suicidal patients.

Bakgrund: Föräldrars syn på omvårdnad styrs av känslor och skiljer sig mot sjuksköterskors syn på omvårdnad, som styrs av rutiner, arbetsstruktur, ideologiskt engagemang och den dagliga verksamhetens förutsättningar. Den skilda synen på omvårdnad orsakar lätt missförstånd och barriärer mellan föräldrar och sjuksköterskor som kan försämra föräldrars upplevelse av omvårdnad. Sjuksköterskan har som ansvar att anpassa omvårdnaden i största mån efter vad hälsa betyder för den enskilda individen. Sjuksköterskans kunskap om föräldrars upplevelser av omvårdnad är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna leverera en god omvårdnad till en familj. Syfte: Litteraturstudien hade som syfte att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnad när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: Examensarbetet är utfört som en litteraturöversikt och innehåller 14 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL och PubMed, har granskats enligt granskningsmallar och är godkända av etiska kommittéer. Resultat: Fyra olika huvudkategorier av föräldrars upplevelser kunde utformas i resultatet. 1. Kommunikation 2. Delaktighet i sitt barns vård 3. Sjuksköterskors bemötande 4. Sjukhusmiljön. Kommunikation kunde konstateras vara en viktig del för omvårdnaden där den återfanns som en förutsättning för en upplevelse av god omvårdnad inom alla huvudkategorierna. Slutsats: Föräldrars upplevelser av omvårdnad är viktiga för omvårdnadens grunder. En förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor och föräldrar kan bidra till att främja många av föräldrars upplevelser av omvårdnad när deras barn vårdas på ett sjukhus. Vidare behövs mer framtida forskning om föräldrars upplevelser av omvårdnad för en utökad kunskap och djupare förståelse inom området. / Background: Parents’ view of nursing care differs compared to the nurses’ view of nursing care. Parents’ view of nursing care is highly affected by emotions meanwhile the nurses’ view is based on routines, organizational structure, ideological commitment and the conditions of the daily activities. The different view could easily cause misunderstandings and barriers between them that could worsen the parents experience of the nursing care. The nurse have a responsibility to adapt the nursing care to the individual person’s perception of well being. The knowledge of parents’ experience of nursing care is essential for the quality of the nursing care for families. Aim: This study aimed to illustrate parents’ experience of nursing care when their child is hospitalized. Methods: The study is conducted as a literature review and contains 14 scientific articles whom been collected from CINAHL and PubMed as chosen databases. The articles have been analyzed with review templates and also approved by etichs committees. Findings: Four different main categories of the parents’ experiences of the nursing care where found. 1. Communication 2. Participation in their childs’ care. 3. The nurses’ treatment. 4. The hospital enviroment. Communication had a significant importance for the nursing care. The Communication could also be found as a requisite for a good experience in all the main categories. Conclusion: Parents’ experiences of nursing care are important for the fundamentals of nursing care. Improvement of communication between the nurse and the parents could enhance the parents’ experiences of nursing care when their child was hospitalized. Furthermore, future research on parents experiences of nursing care as a parent is needed to contribute to the gap of knowledge and create a deeper understanding of the subject.

No description available.