Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter. I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning. Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang. Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning. Övriga tre lärare har förvisso en medvetenhet om att genusperspektivet bör ingå, men har av olika anledningar inte implementerat perspektivet i undervisningen. Tidsbrist, åsikter om att manliga skildringar av kvinnliga förhållanden fungerar lika väl som om de skildrats av kvinnor, samt en känsla av att den traditionella kanon är viktig att förmedla, är några av orsakerna som framkom i studien. För att nå ett jämställt samhälle krävs att rådande normer och värderingar ifrågasätts varför reflektion kring sin egen undervisning och ett aktivt handlande från lärarnas sida är behövligt. Förutsättningar som, enligt dessa lärare, är svåra att få till men som studien visat i flera fall heller inte är prioriterade.

Jag har valt att studera hur valet av barnlitteratur ser ut på tre förskolor. Uppsatsens syfte är att undersöka hur barnlitteraturen kommer till förskolan. Den väg som jag inriktat mig på är pedagoger på förskolor som är verksamma som läsinspiratörer via biblioteket. Jag undersöker hur de påverkar urvalet av böcker som finns för barnen på förskolan. Genom att undersöka vägen som litteraturen tar innan den hamnar på förskolan vill jag synliggöra valet som biblioteket och pedagogerna gör av böcker och se hur anpassad litteratururvalet blir till barnen. Mitt resultat visar att samtliga läsinspiratörer uttryckte en vilja att erbjuda barnen ett anpassat bokurval men de menade samtidigt att kommunikationen mellan biblioteket och pedagogerna var relativt liten, vilket möjligen gör det svårt att anpassa bokurvalet till barnen. / I have studied how three preschools are choosing literature. The purpose of the study is to investigate how books come to the preschool. The path that I focus on is educators at the preschool which are acting as reading inspirers through the library. I investigate how they influence on selection of literature that is made available for children at the preschools. By examining the path that literature takes before it comes to the preschool. I want to make the libraries and educators selection process visible to understand how adapted the books becomes for the children. My results show that the educators expressed their willingness to choose good and adapted literature selections for the children, but in the same time they considered that communication between the library and the educators was relatively small, possible making it difficult to adapt literature selection for the children.

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students’ reading motivation, the majority of them are not motivated to read. They wish to speak more in the classroom, although the teachers report that a lot of the exercises used in connection to the reading assignments consist of the students talking to each other about the texts.

The purpose of our study is to find the reasons behind teachers' different choices of literature in the Swedish subject at Sixth Form level in Sweden. These choices have didactical consequences regarding what is actually taught through literature. There is a risk that the diverse subject of Swedish, according to the Swedish curriculum, is not taught to its full extent due to a lack of understanding of what literature should be used for. We believe that one way to counteract this misunderstanding is finding a consensus in the choice of literature between teachers of Swedish. The literature review covers central Swedish sources with student and teacher perspectives on literature use in school. We also included more recent international studies to include further perspectives on different kinds of literature and literature use. To accomplish our study, we interviewed six teachers of Swedish at three different schools in the Southwest of Sweden about their choices of literature as well as their view of literature in Swedish education. The teachers' choices of literature were compared and analysed using theories on categorization of the Swedish subject in school and other factors that might play a role in the choice of literature. We also interpreted what kind of reading was prioritized by teachers to analyse the didactic implications of different literature choices. Additionally, we searched for any sign of consensus between the teachers that might show us whether or not teachers of Swedish do have consensus in their choice of literature. We concluded that our informants all have different views on literary education, which guide their choices, and we have made suggestions for finding consensus in the choice of literature.

Riktlinjer gällande litteratururval och förmedlingen av en litterär kanon har alltmer minskat sedan 1975 och kan av en del lärare ha ansetts försvunnit helt vid införandet av Gy11. Tidigare forskning av lärares litteraturval visar dock att det fortfarande existerar en hierarkisering av litteratur där klassiska västerländska verk kanoniseras. Majoriteten av den litteraturdidaktiska forskningen har sedan 2000-talet framför allt fokuserat på att undersöka hur elever läser snarare än vad eleverna faktiskt läser. Den här studien syftar till att undersöka om det existerar en inofficiell litterär kanon på gymnasieskolan. Studien har en fenomenografisk forskningsansats och referens-ram. Datainsamlingen skedde i form av halvstrukturerade intervjuer med sex svensklärare som arbetar på gymnasieskolor. Studiens slutsatser visar att det existerar en inofficiell litterär kanon med en stark koppling till litteraturhistoria och klassisk litteratur som kan tolkas härstamma från en kanonförmedling utifrån tidigare läroplaner, lärarutbildningar och läromedel. En litterär kanon utgår enligt lärarna från en samsyn gällande en författare eller ett verks kvalité och plats i under-visningen. Kanoniserad litteratur beskrivs även som mansdominerad och väster-ländsk samt att den säger något om historien och samhället. Lärarna uppger att deras litteraturval främst påverkas av lärarens syn på ämnet, kollegiala samtal, elevernas förkunskaper och vilken kurs de går i men även temaarbeten och litteraturens historiska förmedling. I analysen av lärarnas beskrivning av påverkansfaktorer går det att urskilja kanonaspekter där vissa verk prioriteras och anses självklara, utan en anknytning till de framlyfta faktorerna. Det går därmed att urskilja en inofficiell litterär kanon som ytterligare en faktor till litteraturvalet. / <p>Svenska</p>

Syftet med vår undersökning är att skapa kunskap om hur representativt litteratururvalet är och vilka författare som inkluderas i läromedel i svenska 2. Vi analyserar hur författarna framställs och hur inkluderandet av dem legitimeras. Genom detta menar vi att man kan få syn på den tänkta elevgrupp läromedlen vänder sig till och vilka som exkluderas genom litteraturen och språket.  Vi har genomfört en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys av tre olika läromedel i svenska 2. För att undersöka hur representativt urvalet är har vi kategoriserat författarna utifrån kön och härkomst, och utifrån detta genomfört en kvantitativ uträkning. Genom en diskursanalys har vi sett på författarporträtten i läromedlen och analyserat det språk som brukas i legitimerandet av dem. Vi har genomfört vår analys genom Magnus Perssons (2008) uppsättning av legitimeringsfrågor och Christian Dahls (2015) röstbegrepp. För att inkludera vikten av elevers igenkänning och identitetsskapande har vi använt oss av Malmgrens (1986) begrepp subjektiv förankring och Smidts (1989) begrepp subjektiv relevans. Vårt resultat påvisar att det finns en skillnad mellan hur kvinnliga och manliga, samt europeiska och utomeuropeiska, författare legitimeras och ges utrymme, vilket ligger i linje med tidigare forskning. De manliga författarna ges betydligt mer plats, och beskrivs ofta genom starkare legitimering som fokuserar på framgångsfaktorer. Kvinnliga författare förekommer mer sällan och framställs också ofta med fokus på framgångsfaktorer, men genom svagare legitimering. Enbart fyra utomeuropeiska författare inkluderas i de tre läromedlen, varav tre från USA och en från Kina. Vårt resultat visar således att det utifrån igenkänningsfaktorer sker en exkludering av elever som inte innefattas av den rådande normen.