<p>Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några äldre personers livsberättelser med fokus på livstillfredställelse och livskvalitet. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka viktiga händelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa händelser har inverkat på deras livssituation? Vilka livsstrategier nämns? Urvalet bestod av två män och två kvinnor i åldern 79-95 år. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till olika händelser i livet. Sociala relationer upplevdes som viktiga för välbefinnandet. Intervjupersonernas copingstrategier och livstillfredställelse diskuterades. Intervjupersonerna betonade också vikten av att vara nyfikna och positiva. I diskussionen lyftes följande teman fram: att ha relationer, att hantera livet, att tänka positivt.</p>

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några äldre personers livsberättelser med fokus på livstillfredställelse och livskvalitet. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka viktiga händelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa händelser har inverkat på deras livssituation? Vilka livsstrategier nämns? Urvalet bestod av två män och två kvinnor i åldern 79-95 år. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till olika händelser i livet. Sociala relationer upplevdes som viktiga för välbefinnandet. Intervjupersonernas copingstrategier och livstillfredställelse diskuterades. Intervjupersonerna betonade också vikten av att vara nyfikna och positiva. I diskussionen lyftes följande teman fram: att ha relationer, att hantera livet, att tänka positivt.

Idag arbetar många människor med någon typ av ledarskap. Forskning visar att personligheten har betydelse för hur ledarskapet utförs, men det finns även hypoteser som påstår att en person kan lära sig bli en ledare, alltså att det kan vara inlärt. Vår studie ämnade undersöka vad i två yrkesverksamma ledares liv kan ha format dem till de ledare de är idag. För att undersöka detta har vi genomfört ostrukturerade djupintervjuer i form av livsberättelser, där två informanter fick berätta om sitt liv utifrån detta ämne. Studien visade att det går att urskilja livsfaktorer som kan ha kommit att forma våra informanter i deras utveckling av deras ledarpersonlighet så som familj, uppväxtvillkor och utbildning.

The aim of this study was to highlight homelessness through the perspective of formerly homeless men and women. The research questions focused on the informants experiences of the process into and out of the homeless situation and how their experiences could contribute to the knowledge about the social problem of homelessness. Besides the theoretical perspective of narrative and life course research, Fuchs Ebaugh exit theory and Honneth confirmation theory were used as theoretical guidelines. The empirical material consists of five life stories obtained through indepth interviews. The results of the study indicate that alcohol and drug use was of importance for the process towards homelessness. External factors as the change in the organization of the housing market in the 1990´s may also had an impact on the lifes of the informants. The turning point, as the informants described it, was a combination of a lifestyle that they started to find more and more untenable, escalating drug- and alcohol abuse and increasing negative social relationships. Further, a home, to have an adress and a place to live, were described as essential to anable a change of their life situation. Concludingly, the importance of supportive personal relationships, both in the private sphere and with professionals, was stressed by all informants as important towards a positive change.

The study aimed to capture the institutionalized adolescent´s life stories and identified their thoughts and experiences of being institutionalized. This to understand and analyze the process that they go through to become adults with respect to three selected aspects: family relationships, school attendance and self-esteem. The adolescent´s in this study are or have been institutionalized by and according to Swedish law. It was based on 14 life stories and the purpose were to identify the adolescents thoughts and experience and which was later on used to understand and analyze the results with respect to the three selected aspects. Our analysis was based on two theories; symbolic interactionism and labeling theory. The study concludes that the adolescent´s experience their time in institutions as both good and bad in different levels. Some adolescent´s had realized that the life they were living before they got to the institution was bad for them and that they now have come to conclusion that they deserve to have a “normal” and worthy life. Others are so affected by their life situation and background that they can’t bring themselves to improve their future.

Denna studie undersöker olika nyttodiskurser i kursplanerna i musik från Lgr 62 till Lgr 11. Kursplanerna läses och analyseras diskursivt och resultaten diskuteras sedan inom ramen för en läroplansteoretisk tradition. Läroplansanalysen kompletteras med fem lärares livsberättelser och tankar kring musikämnets nytta.      Det enskilt viktigaste resultatet i föreliggande studie är konstaterandet om avsaknad av nyttodiskurs i Lgr 11 och hur musikämnets legitimitet då kan komma att ifrågasättas trots en kursplan som i sig beskriver ett ämne med starkt egenvärde. Detta värde gäller dock inte alla elever utan ämnets beskrivs som något som betyder olika för oss var och en.

Studien bygger på tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgång. Studien har utförts utifrån ett elevperspektiv med utgångspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjälp av livsberättelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske på så sätt kunna bidra till förståelsen av elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar utgår därför utifrån berättelseforskningens struktur i form av intrig och vändpunkter. Litteraturen; tidigare forskning på området samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av särskilt stöd ser ut idag. Lösningen i grundskolan handlar vanligtvis om segregerande åtgärder medan den vanligaste formen av stöd i gymnasieskolan sker i form av "stugor" och utnyttjas vanligtvis som läxhjälp. Denna studie bekräftar ovan beskrivna situation och definierar intrigen i egenskap av svårigheter. Resultatet visar även att det tydligaste tecknet på vändpunkten i deras skolsituation är just upplevelsen av att kunna påverka sin egen situation. Att bli lyssnad på och sedd som den de faktiskt är och inte som en diagnos som måste åtgärdas. De förmedlar alla känslan av att själva få välja att vara delaktiga i det de tidigare varit exkluderade från.

Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska, beskriva och förstå upplevelser av tvillingskap utifrån äldre tvillingars livsberättelser. De 35 tvillingarna som ingår i denna avhandling var ett urval av deltagarna i två longitudinella studier av äldre tvillingar, SATSA (Swedish Adoption Twin Study of Aging) och Gender. Studiedesignen är kvalitativ och vid intervjuerna användes narrativ metod och berättelsematerialet analyserades med narrativ analys (studie I och II) och med kvalitativ, latent innehållsanalys (studie III och IV). Enligt tvillingarna i denna avhandling beskrevs tvillingskapet utifrån relationen med tvillingpartnern (I, III, IV) och ur ett identitetsperspektiv (II). Tvillingrelationer är unika men representerar också variationer. Tre slags relationsmönster identifierades, benämnda den närande, tärande och den ytliga relationen som baseras på kvalitativa aspekter (I). De olika typerna av relationer blev särskilt tydliga under viktiga skeden i livet, såsom vid ingående av äktenskap (III) och vid förlusten av tvillingpartnern (IV), vilket innebar att tvillingarna fick anpassa sig till ett mer individualiserat liv. I den närande och den ytliga tvillingrelationen upplevdes inte dessa livsförändringar som särskilt dramatiska, medan de för tvillingarna i den tärande relationen upplevdes som mer dramatiska. Från ett anknytningsteoriskt perspektiv förblev de äldre tvillingarna ankytningspersoner med oförändrade anknytningsmönster genom livet (I). Sammanbundet med den nära tvillingrelationen är hur tvillingar definerar sig själva, då tvillingskapet innebär att hantera både sin individuella identitet och tvillingidentiteten. Självbeskrivningarna med betoning av olikheter, ses mot bakgrund av hur tvillingarna upplevde att omgivningen uppfattade dem som en social enhet och tolkades som en vilja att betona sin individualitet i förhållande till tvillingpartnern och som ett budskap till omgivningen att vilja bli sedd som en egen individ (II). Sammanfattningsvis beskrevs tvillingskap av de flesta som en nära, berikande relation genom livet och för vissa mindre berikande beroende på vilken slags relation de hade till sin tvillingpartner. Parallellt pågick ett identitetsarbete att ta plats som en egen individ i tvillingrelationen och att hävda sin individualitet gentemot den övriga omgivningen i budskapet: ”Vi är inte så lika som ni tror”! / The overall aim of this thesis was to explore, describe and understand experiences of twinship as told in the life stories of older twins. The 35 older twins who participated in this thesis were part of two longitudinal studies of older twins, SATSA (the Swedish Adoption Twin Study of Aging) and the Gender study. The study design is qualitative and the 35 interviews were collected using a narrative method. The life stories were analysed with narrative analysis (studies I and II) and qualitative, latent content analysis (studies III and IV). According to the twins in this thesis, twinship, was described from the relationship with the co-twin(I, III, IV) and from an identity perspective (II). Twin relationships are unique and different in their own way. Three relationship patterns were identified and labelled as: nurturing, draining or superficial based on qualitative aspects (I). The differences in the three relationship patterns became even more evident during critical stages in life, for example, when getting married (III) or losing the co-twin through death (IV). These events became turning points which meant that the twins needed to adjust to a more individualized life. Twins in nurturing or superficial relationship patterns did not experience these transitions as particularly dramatic, while for twins in draining relationships these life transitions were more dramatic. From an attachment theory point of view, the older twins remained attachment figures with an unaltered attachment pattern throughout life(I). Bound together with the close twin relationship is how twins define themselves, since the twinship means handling both your individual identity and the twin identity. The self-descriptions, with emphasis on differences, are viewed against the background of how the twins experienced the environment perceiving them as a social unity and were interpreted as a desire to emphasize ones individuality as related to the twin partner and as a message to the environment of desiring to be viewed as a unique individual (II). In summary twinship was described by most as a close, enriching relationship throughout life and for some, less enriching depending on what kind of relationship they had with their twin partner. An identity work was at the same time taking place, trying to establish a position as an individual in the twin relationship and to assert ones individuality to the rest of the environment in the message:“We are not as alike as you think!”

Det finns elever som inte går i skolan och som har långvarig skolfrånvaro. De behöver hjälp och stöd för att komma tillbaka till skolan. Syftet med studien är att undersöka och förstå långvarig skolfrånvaro ur några elevers och vuxnas perspektiv som erfarit eller indirekt kommit i kontakt med långvarig skolfrånvaro. Syftet är särskilt att beskriva och analysera framgångsfaktorer i arbetet med långvarig skolfrånvaro så att eleverna kommer tillbaka till skolan och dess undervisning igen. Studien använder den bioekologiska utvecklingsmodellen och specialpedagogiska perspektiv på skolsvårigheter. En kvalitativ forskningsansats används också. Metodansatsen är livsberättelse. Data om långvarig skolfrånvaro samlades in genom intervjuer med åtta personer med egen erfarenhet av skolfrånvaro. I analysen av intervjuerna söktes gemensamma teman i berättelserna. Dessa teman reflekterar orsaker till långvarig skolfrånvaro och stödinsatser som ansågs viktiga. Intervjuernas resultat följdes upp med enkäter till tjugo personer med indirekt erfarenhet av långvarig skolfrånvaro. I enkäten söktes åsikter om framgångsfaktorer identifierade i livsberättelserna. Det viktigaste i arbetet med att förebygga och lösa långvarig skolfrånvaro är att lyssna på elever för att förstå problematiken bakom den långvariga skolfrånvaron. Det är också viktigt att bygga positiva relationer mellan elever och mellan elever och personal, samt att erbjuda stödinsatser efter varje elevs behov och unika situation.

Syftet med studien har varit att analysera spelberoende personers process genom en kris och dess lärande. Studien har gjorts genom kvalitativa livsberättelseintervjuer, tematisk analys och Mezirows tio faser vilka utgår från fas ett: ett desorienterat dilemma. I studien undersöktes hur en spelare tar sig igenom en allvarlig kris och vad individen lär sig under en kris. De tio faserna har sökts i materialet och sedan knutits till sju teman: Kris, Lögner, Avslöjandet, Ta tag i problemen, Socialt stöd och relationer, Lärdomar och utveckling samt Efter krisen. Analysen och resultatet har visat att nästan alla Mezirows faser finns i processen hos de spelberoende. Det betyder att resultatet till stora delar bekräftar teorin och analysmetoden. De intervjuade har genomgått faserna 1-9 förutom hos en person där fas fyra inte kan bekräftas. Om fullständig transformation har uppnåtts kan studien inte med säkerhet fastställa. Det finns skäl att tro att deltagarna har närmat sig detta i olika grad. Det sociala stödet och vikten av relationer är något som tydligt framkommer i resultatet. Ambitionen har varit att studien kan komma att vara till gagn i diskussion eller utformning av framtida behandling för spelberoende.