No description available.

<p>Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod. Åtta äldre personer, fem kvinnor och tre män, i åldern 65-77 år intervjuades.</p><p>De äldre i studien hade en positiv syn på sexualitet oberoende av om de levde ensamma eller in ett parförhållande. En sexuell relation sågs som något som berikade livet. Sexualitet innefattade både fysiska och psykosociala aspekter. Kvinnorna i studien beskrev en tid av förändring som gav dem möjlighet till utbildning, arbete, föräldraskap och planerade graviditeter.</p>

Denna studie syftar till att studera hur före detta kriminella väljer att framställa sig själva genom sina livsberättelser. Vi ämnar undersöka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna på deras livshistorier. Genom dessa berättelser vill vi få fram vilka faktorer respondenterna anser varit väsentliga under deras väg genom det kriminella och vilka vändpunkter som funnits under denna tid. Den narrativa metoden valdes som verktyg för att söka svar på våra frågeställningar. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med nio före detta kriminella ungdomar som är aktiva i Unga KRIS. Teorin som användes har rötter inom symbolisk interaktionism. Resultatet har varit att utanförskap och uppmärksamhet i ung ålder är en viktig faktor enligt många av respondenterna för att ett kriminellt beteende ska utvecklas. I äldre åldrar blir gruppdynamiken och berusningsmedel väsentliga faktorer som lett till att de fortsatt med det kriminella. Respondenternas vändpunkter har funnits i olika former och lett till stora skillnader i sina liv. / This study aims to study how former criminals choose to portray themselves through their life- stories . We intend to study young former criminals, by listening to their lifestory. Through these stories, we want to find out which factors our respondents believe has been essential during their way through the criminal life and which turning points that have existed during this time. We chose the narrative method as a tool to seek answers to our question. The material was collected through interviews with nine former criminal youth, who are active in Unga KRIS. The theory used, has its roots in symbolic interactionism. The result has been that exclusion and attention at a young age, is an important factor as for many of our respondents. In older ages group dynamics and intoxicants are significant factors that led to the continuation of the criminal according to our respondents. Our respondents’ turning points have been found in various forms and lead to large differences in our respondents' lives.

Narrativa studier är ett redskap för att genom berättelsen bidra till mer kunskap inom ett specifikt område. Fotbollsakademin beskrivs och utvärderas av organisationer och tränare men få låter spelare berätta. Syftet med denna studie var att lyssna till livsberättelser, från före detta akademifotbollsspelare, och ställs i kontrast till hur fotbollsakademin framställs idag. Åtta intervjuer genomfördes för att fokusera på reflektioner och upplevelser. Resultatet visar att antagningsprocessen till en fotbollsakademi sker subjektivt, dubbla karriärvägar är svåra att hantera och att tränarens roll är ovärderlig. Att tillhöra en fotbollsakademi för att bli elitfotbollsspelare framgår inte som självklart av berättelserna och respondenternas reflektioner visar att de hade valt en annorlunda väg idag.   Analysen utfördes utifrån teorierna identitet och socialkonstruktivism. Socialkonstruktivismen användes för att tolka vad som framgick av berättelserna och ställa det emot det givet framställda i form av hur en fotbollsakademi fungerar. Identitet användes för att påvisa kategorisering, hur individerna framställer sig samt hur miljön i fotbollsakademin har påverkat respondenternas identitet. Den narrativa analysmetoden stärker kunskapen utifrån att berättelsen idag används som vetenskapligt underlag. Berättelser måste komma upp till ytan och vara en del av framtida utvärderingar av fotbollsakademier vilket bidrar till fler och bättre utvecklade, samt utbildade fotbollsspelare.

Med vår studie vill vi inspirera till förbättringar i skolan för elever på yrkesprogram med låg motivation till skolarbete.Genom fem elevers berättelser av sin skolgång vill vi bidra med en ökad förståelse och medvetenhet kring dessa elever i skolsvårigheter samt uppmärksamma vilka stödinsatser en skola kan sätta in samt hur man kan arbeta för att öka elevers inre och yttre motivation, bland annat genom självbestämmande teorin (SBT). Resultat Eleverna i vår studie drivs till största delen i skolan av yttre motivation i form av tankar på betyg och vad man vill göra med sitt liv i framtiden. Eller så saknar de nästan helt motivation, varken yttre eller inre. Dock kan den inre den motivationen visa sig tydligast hos vissa elever när de är på sin praktik, då kommer de i tid till jobbet till skillnad från när de är i skolan.Det finns en ingång till eleverna i vår studie till att även få i gång den inre motivationen till skolan och det är genom relationen till lärarna. Den verkar vara väldigt viktig för våra informanter. De menar att lärarna inte endast ska prata skolarbete med dem utan försöka lära känna dem lite mer på djupet, att detta gör det roligare och mer motiverande att prestera bättre i skolan. Detta kommer vi fram till i vårt arbete, att ökar tillhörigheten, till exempel relationen med läraren kan även autonomin hos eleven öka, alltså en inneboende glädje till sitt lärande, utbildning och de uppgifter man blir tilldelad. Dock är det svårt för lärare att alltid skapa goda relationer till elever med ett utmanande beteende.

Inkludering är ett centralt begrepp i specialpedagogiken. Förutsättningar att utgå från varje individs behov och förutsättningar gör att inkluderingsidealet kan uppfattas som ett svåruppnåeligt ideal i dagens skola. Undervisning utanför ramen för den ordinarie undervisningen en undantagslösning som endast får beslutas om när särskilda omständigheter förefaller. Det finns en kunskapslucka inom det specialpedagogiska forskningsfältet om individernas upplevelser av placering i särskild undervisningsgrupp. Detta bidrog till val av studiens fördjupningsområde. Syfte var att få en ökad kunskap och en fördjupad förståelse för hur unga vuxna har upplevt sin tid av att ha deltagit i undervisning på en resursskola. Syftet var också att söka efter eventuella samband mellan elevens behov och vad skolan, skolmiljön erbjudit, skolgång och individernas livssituation. Den här kvalitativa studien bygger på sju intervjuer, livsberättelser med elever om deras skolerfarenheter. Skolan har erbjudit olika pedagogiska lösningar som påverkat elevernas lärande och möjlighet att känna sig inkluderade. Skolplacering i särskild undervisningsgrupp eller ordinarie klass har gett långtgående konsekvenser och påverkat de unga in i vuxenlivet. I resultatet framkommer individuella förutsättningar, inkludering/exkludering och övergångar som centrala teman där en positiv utveckling framträder över tid, där tiden i resursskolan framstår som en tid av signifikans för respondenternas identitetsutveckling, relationsskapande, upplevelse av inkludering och delaktighet samt förberedelse inför vuxenlivet. Resultaten visar på att resursskolorna har inneburit en inkluderande lärmiljö, där de har fått pedagogiska och sociala behov tillgodosedda i ett sammanhang där de har blivit delaktiga, vilket haft en avgörande positiv roll för var och en av individernas liv. Specialpedagoger har ett ansvar att föra ut kunskapen om specialpedagogik till alla delar av skolans praktik. Förslagsvis kan delar av resursskolans arbetssätt eller metoder användas som förebild till inslag i ordinarie undervisningssammanhang.

Sammanfattning Syftet med det här arbetet är att beskriva och förstå hur hörselskadade studenter upplever och hanterar inkludering och exkludering på högskolan i Sverige. Bakgrunden är att hörselskadade studenter i en tidigare undersökning från 2007 visade sig vara underrepresenterade på högskolan och överrepresenterade i avhopp från densamma. Det finns idag få undersökningar med livsberättelser från hörselskadade studenter kring deras upplevelser av högre studier. Denna studie vill i någon mån försöka bidra till en större förståelse kring hörselskadades situation. Som metod har valts kvalitativa intervjuer. Teoretiska begrepp har hämtats från Goffmans teori om stigmatisering. Resultaten visar att hörselskadade studenter saknar och efterfrågar ett samlat grepp kring hörselfrågor inom högskolan. Värdefulla insatser för den enskilde studenten görs via Pedagogiskt stöd, men det saknas en allmän medvetenhet om dessa frågor inom högskolan, liksom fullgoda tekniska lösningar. Inkludering, både i undervisningen och socialt, förblir studentens ansvar och väljs ibland bort för att slippa påkalla uppmärksamhet till sitt funktionshinder. Med tiden ökar studentens skicklighet att hantera hörselrelaterade situationer, vilket påverkar självbilden samt ökar inkluderingen. Inkluderingen kan dock med små medel underlättas och påskyndas av högskolan. Detta skulle underlätta för den hörselskadade studenten studiemässigt och socialt samt i förlängningen kunna motverka avhopp. Nyckelord: Hörselskador, livsberättelser, inkludering, exkludering, högre studier

AbstractJiménez, Gabriella och Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed vår studie vill vi inspirera till förbättringar i skolan för elever med hörselnedsättning. Genom fyra elevers berättelser av sin skolgång vill vi bidra med en ökad förståelse och medvetenhet kring en hörselnedsättnings betydelse i skolan samt uppmärksamma vilka stödinsatser en skola kan sätta in på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att genom livsberättelser öka förståelsen inom skolan för hur barn med hörselnedsättning kan uppleva sin skolgång samt identifiera vad skolor kan göra för att förbättra den auditiva miljön för dessa elever. Det gör vi genom att lyfta fram fyra elevers upplevelser och utifrån deras berättelser svara på följande frågeställningar:•Vilka upplevelser har de fyra eleverna med hörselnedsättning av sin skolgång? •Vad framkommer ur elevernas berättelser att skolorna gör på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö?TeoriGenom ett systemiskt tänkande ses världen i termer av helheter, sammanhang, relationer och mönster och hur dessa hänger ihop och påverkar varandra. I stället för att enbart studera delarna blir helheten det viktiga (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). En teori som fokuserar på helheten och hur delarna hänger ihop är systemteorin. Inom systemteorin diskuteras olika nivåer som har en tydlig hierarki. I skolan kan nivåerna representeras av organisations-, grupp- och individnivå (Öquist, 2008). Systemteori är vårt val av teoretisk inramning.MetodI denna studie används metodansatsen livsberättelse. Livsberättelser används med fördel vid studier av människors erfarenheter i ett längre perspektiv (Jepson Wigg, 2015). Enligt Atkinson (2002) finns det inget bättre sätt att fånga en persons perspektiv än att höra den personens egen berättelse. Med metodansatsen livsberättelser är det respondenten som styr över vad han eller hon vill berätta och berättar om sina upplevelser så som han eller hon minns det (Jepson Wigg, 2015). ResultatEtt mönster som vi har identifierat utifrån elevernas upplevelser är avsaknaden av specialpedagog i arbetet med elever med hörselnedsättning på skolorna. Vi kan även se utifrån berättelserna att eleverna önskar att lärarna tog mer initiativ och hade mer kunskap och större förståelse för hörselnedsättningens konsekvenser. Det som upplevs av eleverna som viktigt för skolgången skiljer sig åt i deras berättelser. Ur berättelserna framkommer viktiga faktorer som en god ljudmiljö, att eventuell hörteknik används, goda relationer, kunskap, förståelse, engagemang och att inte bli specialbehandlad i klassrummet. Det behövs stödinsatser på alla nivåerna för de fyra eleverna men framför allt syns det brister i arbetet med elever med hörselnedsättning på gruppnivån i alla berättelser.Specialpedagogiska implikationerVi anser att specialpedagogen har en central roll i arbetet med elever med hörselnedsättning särskilt då denna grupp elever är relativt liten och därför riskerar att hamna i skymundan. En viktig del i arbetet för specialpedagogen blir då att se dessa elever och ta sig tid till att fånga deras upplevelser av skolan. Specialpedagogen bör ha regelbundna samtal med eleven för att kunna följa upp elevens skolgång och för att kunna hjälpa eleven att hitta gynnsamma strategier som kompenserar för hörselnedsättningen. Specialpedagogen bör även observera och kartlägga den auditiva miljön för att få en tydlig bild av på vilka av nivåerna organisations, grupp och individ arbetet bör utvecklas samt vilka stödinsatserna bör vara. NyckelordAuditiv miljö, elever, hörselnedsättning, livsberättelser, skolgång / AbstractJiménez, Gabriella and Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. (”It’s not always easy” Four students with hearing loss share their experiences of their schooling.) Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Knowledge contribution With our study we aim to inspire to improvements in school for students with hearing loss. Through the stories of four students about their schooling, we want to contribute to a greater understanding and awareness about the significance of a hearing loss in school as well as draw attention to which support activities a school can do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment. Purpose and precise question formulationThe purpose of the study is to, through live stories, increase the understanding in schools of how students with hearing loss can experience their schooling as well as identify what schools can do to improve the auditive environment for these students. We do so by emphasize the experience of four students and through their stories answer the following questions: •Which experiences do the four students with hearing loss have of their schooling? •What emerges from the students’ stories that the schools do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment? TheoryThrough a system thinking the world is seen in terms of entirety, coherency, relation and patterns and in what way they tie in with each other and affect each other. Instead of solely study the parts the entirety becomes significant (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). A theory that concentrate on the entirety and in what way the parts are connected is the system theory. Within system theory different levels with a clear hierarchy are discussed. In school the different levels can be represented by organisation, group and individual (Öquist, 2008). System theory is our option of theoretical framework.MethodIn this study the method used is life story. Life stories are favourably used in studies of people’s experiences in the longer perspective (Jepson Wigg, 2015). According to Atkinson (2002) there is no better way to capture a person’s perspective than to hear the person’s own story. With the method life stories, the respondent controls what he or she wants to share and is talking about the experiences such as he or she remembers it (Jepson Wigg, 2015). ResultsA pattern we have identified from the students’ experiences is the absence of the special education teacher in the work with students with hearing loss in schools. We can also determine from the stories that the students wish for the teachers to take more of an initiative and possessed better knowledge and greater understanding of the consequences of the hearing loss. The factors that the students experience as significant for their schooling differs in their stories. Important factors that emerge from the stories are for example a well functioning audio environment, that eventual technical devices are being used, good relations, knowledge, understanding, commitment and not to be treated differently in the classroom. Support activities are required on all levels for the four students, however deficiencies are mostly seen in the work with students with hearing loss on the group level in all the stories. Implications for special needs educationWe consider a special needs teacher to have a key role in the work with students with hearing loss, in particular as this group of students is relatively small and is therefore at the risk of being overshadowed. An important part in the activities for the special needs teacher will be to notice these students and to take time to capture their experiences of school. The special needs teacher ought to have regular conversations with the students to allow for monitoring the students schooling and to be able to help the student to find favourable strategies that compensates for the hearing loss. The special education teacher also ought to observe and to chart the auditive environment to achieve a clear aspect of on which of the levels organisation, group and individual the support activities should be developed as well as which the support activities should be. Keywords Auditive environment, students, hearing loss, life stories, schooling

The aim of this study is to examine the potential of coping theory in the analysis of a life story presented in a podcast. This was achieved through the following research questions: What aspects are emphasized in Sebastian Stakset's past lifestyle and current life? Which themes in Stakset's life story reveal that the medium used to convey it is a podcast? How does Pargament's coping theory function in the analysis of a life transformation story presented in a podcast? The study employed the methods podcast ethnography and qualitative content analysis to answer these questions, based on the theoretical framework of coping theory, podcast as a tool for individual change, and prior research. The results indicate that Stakset's childhood, mental health, criminal background, music career, and religious conversion comprise the primary areas of focus in his life story. The story is influenced by elements such as success, marketing, newsworthiness, listener interactions, and language use due to its presentation in a podcast. The study reveals connections between coping theory and the transformation of orientation systems into specific practices, maintenance and change mechanisms, significance, and stressful situations. However, some assumptions could not be linked due to a lack of manifest expression or infrequent occurrence. This suggests that some of the assumptions of coping theory can be utilized when applied to a life story communicated through a podcast but needs to be refined to cover all assumptions.

Allt fler elever lämnar grundskolan utan att ha nått de kunskapsmål som krävs för att bli antagna till ett nationellt program på gymnasieskolan. Ett alternativ som i dessa sammanhang erbjudits elever är det individuella programmet, numera de fem introduktionsprogrammen. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av tiden på högstadiet, året på det individuella programmet och under tiden på nationellt program på gymnasieskolan. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av olika specialpedagogiska perspektiv och med ett intresse för hur elever i behov av särskilt stöd kan förstås. Tidigare forskning ger en bild av det individuella programmet som en verksamhet avskild från resten av gymnasieskolan. Vidare visar tidigare forskning att goda relationer mellan elever och lärare på det individuella programmet har stor betydelse för elevers förutsättningar för antagning till ett nationellt program. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är konstruktionistisk och i föreliggande studie har data konstruerats genom livsberättelser. Tio elever har deltagit i vardera två samtal för att berätta om sina skolerfarenheter. Eleverna har det gemensamt att de efter avslutad grundskola studerat ett år på individuellt program och därefter antagits till ett nationellt program på gymnasieskolan. Fokus i analysen har både riktats mot att förstå elevernas erfarenheter av sin skoltid och mot att förstå hur skolor hanterar elevers olikheter. Resultaten kan sägas ge en förståelse för att livet i skolan, framför allt under högstadietiden, för elever i behov av särskilt stöd är präglat av utsatthet. Studiens resultat ger en bild av det individuella programmet som en utbildning där kvaliteter som delaktighet, tillhörighet och gemenskap samt skapande av meningsfulla relationer framträder. Till skillnad från grundskolan synes det individuella programmet ge eleverna i studien möjlighet att nå kunskapsmålen för att antas till nationellt program vid gymnasieskolan.