Under 2007-2008 har en grupp äldre studerande, en seniorgrupp, vid en folkhögskola intervjuats, om sitt liv och om sina upplevelser av att lära sig läsa och hur det format deras liv. Att lära sig läsa är en kompetens, som bidrar mycket till byggandet av den egna identiteten och integriteten. Identiteten där kropp och själ konstituerar en hel människa. Mänskliga möten består till stor del av överförandet, kommunicerandet, av olika typer av budskap. Verbal kommunikation uppstår genom samtal, genom brevväxling, läsning av böcker och tidningar. Förmågan att uppleva med ord är viktig av två skäl. För det första är språket viktigt för att vi ska kunna leva oss in i andra människors känsloliv. För det andra är språket och orden en förutsättning för vår förmåga att uppleva ett eget inre liv. Intervjupersonerna har i samtal hjälpt varandra, genom att dela upplevelser från sin barndom och skolgång, att nå sitt eget inre. Levnadshistoria är inte i första hand en kronologi av erfarenheter utan en aggregering av de erfarenheter, känslor, uppfattningar och intuitiva processer, som skapat den person man är. Av sina samlade livserfarenheter utformas strategier för hur man förhåller sig till och reagerar på nya händelser och möten i livet. Syftet med denna uppsats är att förmedla åtta seniorers livsberättelser i relation till de fyra sociokulturella perspektiven; kulturarv, situerat lärande, diskurstillägnan och lärande genom artefakter. Ett delsyfte är att undersöka hur fenomenet Läsförmåga skapas och bidrar till individens personliga utveckling. Särskilt intresse ägnas åt den uppfattning om läsförmågan, som man bär med sig genom livet, hur den förändras och utvecklas. Sammanfattningsvis kan dessa seniorers utveckling av en livsvisdom beskrivas med nyckelorden; metakognition, närmaste utvecklingszonen, egen personlig utveckling, hög tillit till andra i miljön, utveckling av KASAM och förhöjd copingkapacitet samt tillgång till pedagogiska ledare med folkhögskolans unicitet i sin kompetensportfölj.

I en nationell kartläggning från Skolinspektionen rapporteras att ca 20 000 elever, trots den obligatoriska skolplikten som gäller i Sverige, har en omfattande skolfrånvaro. Det är viktigt att låta elever med omfattande skolfrånvaro komma till tals i forskning. Syftet med studien var att belysa några elevers perspektiv på orsaker till omfattande skolfrånvaro. Genom livsberättelseinriktade intervjuer beskrev eleverna sin skoltid och omfattande skolfrånvaro. Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell och Maslows behovstrappa användes som teoretiska ramverk. Att finna orsaker till omfattande skolfrånvaro ingår i specialpedagogens yrkesroll då ett adekvat förebyggande och åtgärdande arbete ökar förutsättningarna för en ökad skolnärvaro. I resultatet redovisades orsaker till omfattande skolfrånvaro utifrån följande kategorier: skolfaktorer; individfaktorer; och hem- och familjefaktorer. I flertalet livsberättelseintervjuer nämndes skolfaktorer som bidragande orsaker till omfattade skolfrånvaro. Skolrelaterade faktorer som eleverna beskrev var till exempel bristfälliga kamratrelationer samt bristande relationer till lärare. I berättelserna förekom även elevbeskrivningar gällande individfaktorer och hem- och familjefaktorer som bidragande orsaker till omfattande skolfrånvaro.

Studiengenomfördes genom narrativa kvalitativa intervjuer med tio föräldrar till åttabarn med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien var att ta varapå föräldrars erfarenheter från sina barns barndom, skoltid och övergång tillvuxenliv. Intervjuerna genomfördes med öppna frågeställningar som tillätföräldrarna att beskriva sina upplevelser i form av livsberättelser.Utgångspunkter för arbetet var de relationella och sociokulturellaperspektiven. Mötet och relationen mellan människor och bemötande iskolverksamheter studerades. Med inspiration från hermeneutiken sorterades ochgrupperades data. Detta innebär att utsagor tolkades i teman för att se vad somvisat gemensamma beröringspunkter i föräldrarnas upplevelser. Resultaten visadeatt föräldrar ofta är nöjda med mottagandet i särskolan. Föräldrarna tog uppatt de har upplevt påfrestningar i samband med att barnen diagnostiserats ochplacerats i särskola. Det framkom tydliga önskemål om att särskolan bättrebehöver förbereda barnen för vuxenlivet genom utökad undervisning i vardagskunskap.Informanterna uppskattade ofta segregeringen från grundskolan då de upplevdeökad trygghet i särskolan där det erbjöds avskildhet, kompetent personal ochmindre elevgrupper. De värdesatte även gymnasiesärskolans insatser videlevernas övergång till vuxenlivet efter fullgjord skolgång

Genom en holistisk syn, med utgångspunkt i vår uppfattning av entreprenörskap var från uppväxten gav vi oss ut på en så kallad Heffaklumpsjakt för att utveckla vår förförståelse för entreprenören. Via en kvadrohermeneutisk utgångspunkt och en abduktiv forskningsprocess tolkades tre livsberättelser med vad vi såg som riktiga entreprenörer. Utifrån livsberättelserna upptäckte vi egenskaper/beteenden som var viktiga för entreprenörernas framgång. De var oberoende, beslutsfattare, innovatörer, tävlare, människokännare och mentorer spelade roll för dem. Hur dessa egenskaper gav sig uttryck skilde sig hos de tre entreprenörerna. Vi insåg att det är orättvist att koppla egenskaperna till individer, egenskaperna är så pass breda och kan passa in på individer som inte direkt är entreprenörer. Däremot kan vi se att framkomna beteenden kan ge en god grund till entreprenörskap, men de är inte måsten hos en entreprenör. / Through a holistic outlook from out childhood and what we thought entrepreneurship was we tried to grasp the so called Heffalump. In that way we, were going to develop our preunderstanding about the entrepreneur. With a quadro-hermeneutics standpoint and an abductive research process three life stories were made with what we perceived as true entrepreneurs. From their life stories we came across characteristics/behaviours that were important for the success of the entrepreneurs. They were independent, decision makers, innovators, competitors, had high social skills and had help from mentors. These characteristics/behaviour expressed themselves in different manners with the entrepreneurs. We realized it would not be fair to connect them generally to all entrepreneurs since they are so wide and can fit many different types of people. We did, however realize that they instead of a requirement could make a good foundation for entrepreneurship.

Denna studie bygger på lärarstudenters livsberättelser i relation till matematikängslan. Studien syftar till att identifiera lärarstudenters känslor och upplevelser av matematikängslan utifrån deras livsberättelser samt att finna likheter i deras berättelser. Den narrativa teorin och metoden ligger till grund för denna studie. Med hjälp av livsberättelser skapas en möjlighet att studera lärarstudenternas känslor och upplevelser av matematikängslan. Resultatet i studien visar att det finns likheter i lärarstudenternas livsberättelser både gällande känslor och upplevelser, såsom rädsla och gruppindelning. Vidare stämmer resultatet till viss del överens med den tidigare forskning som berörs i studien, såsom att självtilltro och lärarens roll har stor påverkan på matematikängslan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det inte bara är en händelse och känsla som ligger till grund för matematikängslan, det är snarare ett flertal orsaksfaktorer som samspelar med varandra och leder till matematikängslan.

Sammanfattning/Abstract Tindberg, Ola (2018). Elevers berättelser om matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen är att denna studie ska ge vidare kunskap om vilka förebyggande och åtgärdande specialpedagogiska insatser som är viktiga för att elever som upplever matematikångest ska få den hjälp som de behöver för att bli kvitt eller dämpa sin matematiska ångest. Syfte och frågeställningar Denna studies syfte är att öka kunskapen om elevers upplevda svårigheter i matematik genom att ta del av elevernas berättelser om sina upplevelser och erfarenheter av matematik; från deras tidigaste matematikupplevelser i barndomen fram tills idag på gymnasiet. Studien eftersöker även faktorer – positiva som negativa – som kan ha inverkan på elevernas matematiksvårigheter. Frågeställningar Vad framträder som betydelsefullt, positivt som negativt,  i några elevers berättelser om matematik? Vad i elevernas berättelser om matematik kan relateras till matematikångest? Teori Arbetet utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att utgå från det sociokulturella perspektivet ses problematiken och åtgärderna genom det perspektiv som mest präglar den svenska pedagogiken. Samtidigt är det inom den specialpedagogiska verksamheten vi möter barn i svårigheter. Därför är det väsentligt att förstå vilka perspektiv som den specialpedagogiska verksamheten utgår ifrån. Metod För att kunna svara på studiens frågeställningar, valdes en kvalitativ studie i formen livsberättelser. Urvalet är ett målinriktat urval bestående av fyra gymnasieelever i åldern 17-18 år som anser sig vara i matematiksvårigheter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Datamaterialet bearbetades med inspiration av narrativ teori och resulterade i fyra personliga berättelser med tillhörande analys. Resultat Av resultatet att döma finns det tydliga kopplingar mellan det som i berättelserna framträder som betydelsefullt för eleverna och matematikångest. I elevernas matematikberättelser framträder gemensamma upplevelser av hur stress och ångest i matematik har påverkat deras självkänsla, hälsa och prestationer. Gemensamt för samtliga informanter är att stressen och ångesten startar i låg- och mellanstadiet och följer dem sedan genom högstadiet och upp i gymnasiet. Resultatet visar en koppling mellan matematikångestens uppkomst och när eleverna börjar jämföra sig med sina klasskamrater. I likhet med vad flera forskare inom området visar, exempelvis Ashcraft och Faust (1994), Batashvili m.fl. (2020) och Dowker m.fl. (2016) gör ångesten och stressen att eleverna undviker matematiska situationer och därför får svårare att klara av matematiken. Informanterna förknippar också sin ångest och stress med hjärtklappning, låsningar och panik som direkt påverkar deras resultat och prestationer i matematik. De känslor som förknippas med matematik kan ge vidare bekymmer i vardagslivet och i framtiden. Något som direkt verkar hämma matematikångest är betydelsen av förståelse. Likt tidigare forskning inom området, som exempelvis Cassibba m.fl. (2020), Thornberg (2013) samt Videnovic och Radisic (2011) visar resultatet att flertalet betydande faktorer innefattas av läraren. Både hur denne agerar i olika situationer, dennes relation med eleverna och dennes inverkan på klassklimatet. Vidare, i linje med Taylor och Fraser (2013) och Demirtas och Uygun-Eryurt (2020) verkar god gruppsammanhållning, mer samarbete och diskussioner vara ett framgångskoncept för att minska matematikångest. En ökad förståelse inom matematik verkar direkt hämma matematikångest. Däremot prov tycks i stället framstå som en direkt trigger till matematikångest. Oavsett vad som framkallar matematikångest tyder resultatet på att de negativa faktorerna verkar undergräva de positiva. Det verkar räcka med en negativ faktor för att matematikångesten ska få fäste och påverka elevens självförtroende och resultat negativt. Specialpedagogiska implikationer Utifrån speciallärarens yrkesutövning tycks studiens resultat visa att det finns flertalet förändringar som med fördel kan göras. Förebyggande och åtgärdande insatser på organisations-, grupp- och individnivå som bör gynna elever i matematiska svårigheter. Faktum är att flertalet av de negativa konsekvenser som drabbat informanterna skulle kunna ses som direkt kopplade till bristande kunskaper och avsaknad av specialpedagogiska perspektiv. Således handlar det i första hand för specialläraren om att på organisations-, grupp- och individnivå informera om fenomenet matematikångest. Specialläraren bör sedan genom stöttning och råd hjälpa elever på individnivå och lärare på gruppnivå för att skapa ett sådant lärande- och klassklimat som hämmar uppkomsten av matematikångest. Vidare krävs ett aktivt arbete på organisationsnivå för att elever och lärare ska få tid till att jobba mer med förståelsen i matematiska områden. Avslutningsvis visar studiens resultat att specialpedagogiken bör utgå från ett relationellt perspektiv när insatser som berör elever ska realiseras. Nyckelord Elevperspektiv, livsberättelser, matematiksvårigheter, matematikångest, speciallärare.

Syftet med studien var att undersöka vad skolfrånvaro kan bero på samt vilka faktorer som hade främjat skolnärvaro hos respondenterna som deltagit i föreliggande studie. Studien använde sig av livsberättelse som metod, där fem tidigare hemmasittare i åldern 17-29 år  berättade om sina erfarenheter och upplevelser kring skolfrånvaro samt vad de ansåg hade kunnat hjälpa dem att fullfölja sin utbildning. Resultatet analyserades med stöd av allmän systemteori samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet av studien visade att det finns flera orsaker till respondenternas skolfrånvaro. Oftast förvärrades situationen av bristen på samverkan mellan olika aktörer som till exempel: skola, hem och BUP. Samtliga av respondenterna angav ångest och psykisk ohälsa som en bidragande orsak till sin skolfrånvaro. Studien visade också  att det är viktigt med tidiga insatser, samverkan och anpassningar för  att motverka en hög skolfrånvaro. Enligt respondenterna var familjens stöd viktigt för att de skulle närvara och fullfölja utbildningen. Respondenterna lyfte även relationerna mellan lärare och elev som en framgångsfaktor för att främja skolnärvaro.

Denna studie undersökte konsekvenser av felaktigt mottagande i särskolan för individuell identitetsutveckling och framtidsutsikter i kombination av eventuell stigmatisering. Studien använde en kvalitativ intervjumetod och byggde på djupgående intervjuer med personer som har personliga erfarenheter av felaktigt mottagande i särskolan. Genom analys och tolkning av respondenternas personliga livsberättelser är studiens syfte att belysa de komplexa och djupgående konsekvenserna av felaktigt mottagande i särskolan. Resultaten visade på att felaktigt mottagande i särskolan hade en betydande inverkan på individens identitet och självkänsla. Respondenterna i denna studie som felaktigt mottagits i särskolan rapporterar känslor av stigmatisering, brist på erkännande av sina förmågor och minskat självförtroende. Denna situation kan skapa en klyfta mellan individens självbild och deras verkliga potential, vilket i förlängningen påverkar deras framtidstro och livsplanering. Studien identifierade även hur bristande anpassat stöd kan leda till ett underutnyttjande av personers förmågor och potential. Deltagarna i studien vittnade om missade möjligheter till utveckling och prestation på grund av en otillräcklig utbildningsmiljö. Denna situation kan skapa en känsla av förlust av framtida möjligheter och en oro över hur deras livsbanor kan påverkas negativt. Slutsatserna av studien betonade vikten av en adekvat och korrekt mottagande i rätt skolform för att uppnå en rättvis utbildningsmiljö där varje individs unika behov och potential erkänns och utvecklas. Utbildningssystemet bör aktivt arbeta för att undvika felaktig mottagning och bristande anpassning genom förbättrade bedömningsmetoder och ökad medvetenhet om olika funktionsvariationer. Studien syftade till att ge insikt i praktiska och politiska implikationerna av att förhindra felaktig mottagning och stödja varje individs möjligheter att forma sin egen framtid.

Rollen som skolchef i Sverige idag innebär ett ansvar för att alla styrdokument förutbildningen följs. Det finns dock inga lagstadgade erfarenhetskrav för skolchefer.Huvudmannen för utbildningsorganisationen bestämmer vilka erfarenheter och kunskapersom skolchefen behöver. Denna studie fokuserar på yrkeslivsberättelser från tre skolcheferinom en förskoleorganisation som alla har pedagogisk bakgrund. Studiens syfte är attundersöka skolchefers berättelser om deras yrkesresa från pedagog till skolchef samt attanalysera de yrkesidentiteter som framträder. Studien tillämpar en livsberättelseansats ochanvänder sig av en narrativ teorigrund. Genom tematisk narrativ analys presenterar studien deenskilda yrkeslivsberättelserna i sin helhet. Därefter följer en jämförande analys av likheteroch skillnader mellan berättelserna utifrån teoretiska begrepp. Studiens resultat och analysger, i form av berättelser, en bild av skolchefernas yrkesresor från pedagoger till skolcheferoch de individuella yrkesidentiteter som framträder. Utifrån studiens gemensamma analys sesskillnader i vad som är mest framträdande för skolcheferna utifrån subidentiteter och vad sommotiverar dem. De gemensamma likheterna utifrån yrkesidentiteterna visar på att samtligarespondenter såg fördelar med sin pedagogiska bakgrund i sin roll som skolchef samt att deansåg att deras sociala relationer var viktiga för deras möjligheter att utvecklas. Dessutomfann studien att skolcheferna framträder som individer med stort driv. / The role of school superintendent (Swedish: Skolchef) entails the responsibility of assuring that all educational regulations are observed. There are however no specific requirements for the school superindentents background. The head of the educational organisation decides what previous experience the school superintendent should have. This study focuses on the work life stories of three school superintendents in a private preschool organisation, all with pedagogical backgrounds. The purpose of the study is to explore the superintendents’ stories about the journey from educationist to superintendent, and to analyse the professional identities that emerge. The study employs a life story method and uses narrative theory as its theoretical framework. Through thematic narrative analysis the study first presents each work life story as a whole. Then follows a comparative analysis of similarities and differences between the stories through theoretical concepts. The results and analysis of the study illustrates the work life journey of the respondents, from educationist to school superintendents, and the professional identities that emerge. The joint comparative analysis found the differences between the school superintendents included their sub-identities as well as their sources of motivation. Regarding similarities, the study found that all three respondents saw their pedagogical backgrounds as beneficial for their role as school superintendents. Other similarities included the importance of work relationships for their growth and development, as well as a shared characteristic of ambition.

Syftet med studien är att belysa och få ökad förståelse för hur ensamstående äldre kvinnorupplever sin flytt till äldreboende och vad god ålderdom är. Tre kvinnor har intervjuats i enkvalitativ studie med djupintervjuer som grund för den hermeneutiska tolkningen. Analysenär gjord utifrån teoretiskt livsloppsperspektiv, aktivitetsperspektiv samt genusperspektiv.Resultatet visade att upplevelsen av flytt berodde på varierande faktorer och individuellaerfarenheter. När flytten var efterlängtad upplevdes den som positiv, när flytten var mer ellermindre oundviklig var den svårare att acceptera. Vad god ålderdom innebar kan relateras tilltrygghet och tillgång till personal, ett gott utbud av aktiviteter samt goda sociala relationer.Att flytten var en vändpunkt var alla överens om. / The purpose of the study is to illustrate and gain an increased understanding of how singleelderly women experience their move to retirement homes and the resulting effects of theirquality of life. Three women have been interviewed in a qualitative study with in-depthinterviews as the basis for the hermeneutic interpretation. The analysis is made from thetheoretical perspectives of life span, activities and gender. The result showed that theexperience of moving was due to varying factors and individual experiences. When the movewas long awaited, it was perceived as positive, when the move was more or less inevitable, itwas more difficult to accept. The result also showed that quality of life was safety related toadequate staffing, a large range of attractive activities and the opportunity to be sociallyactive. That the move was a turning point was agreed upon by all.