Förväntat kunskapsbidrag: PISA (Skolverket, 2012) och TIMSS (Skolverket, 2011b) visar att svenska elever presterar på en lägre nivå i matematik vid internationella jämförelser med jämnåriga i andra länder, samtidigt som flera vuxna har en negativ inställning till matematik. Som matematiklärare och blivande specialpedagog med ett stort intresse för matematik uppkommer frågan; vad är det som gör att så många elever och vuxna har en negativ inställning till matematik? I det här arbetet undersöks frågan för att öka kunskapen inom matematik och specialpedagogik.Syfte:Syftet med den här studien är att undersöka vuxnas erfarenheter av, inställningar till och upplevelser av skolämnet matematik.Frågeställningar:•Vad är informanternas erfarenhet av skolämnet matematik? •Hur har denna matematikerfarenhet påverkat dem?•Vad hade kunnat göras annorlunda?Teori:Den teoretiska förankringen i det här arbetet är ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket är en övergripande beteckning på ett antal teorier om människans utveckling och lärande (Jakobsson, 2012). Många teoretiska ramverk som relateras till det sociokulturella perspektivet har sin grund i Vygotskijs arbeten. Vygotskij var intresserad av det sociala samspelet mellan människor och hur det påverkar individen, samtidigt som han lyfter fram att vi i det sociala samspelet har en möjlighet att ta över och ta till oss kunskap från våra medmänniskor (Dysthe, 1995; Säljö, 2000; Vygotskij, 1934b/1999).Metod:Genom kvalitativa intervjuer i form av livsberättelser intervjuas fem specialpedagoger. Valet föll på narrativa intervjuer i form av livsberättelser, då det är ett sätt att förmedla hur vi ser på världen (Ekman, 2004). Intervjumaterialet tolkades sedan hermeneutiskt, vilket innebär att på djupet förstå vad en händelse innebär känslomässigt och inte bara begripa vad som händer intellektuellt. Hermeneutik är lämpligt att använda när man vill få tillgång till informanternas egna upplevelser (Fejes & Thornberg, 2015; Thurén, 2007). Resultat:•I intervjuerna framkommer det att flertalet av informanterna upplever gruppindelning inom matematik som något negativt. Känslan av utanförskap nämns som en negativ faktor. Materialet visar också att indelning i grupper kan vara positivt. Det som omnämns är en bra känsla av att få vara i en mindre grupp där det är lugnare.•Under informanternas skoltid upplevdes att matematik var ett ämne där ett svar med dess uträkning antingen var rätt eller fel. Den känslan av rätt eller fel bidrog till uppgivenhet hos informanterna. •Majoriteten av informanterna tar upp matematiklärarens bemötande som en faktor som påverkat dem negativt. Om matematikläraren hade sett dem och bekräftat dem i det som de kunde inom matematik, istället för att påpeka det som de inte kunde, hade deras självbild i matematik varit annorlunda. •Informanterna uppger alla att de efter några års misslyckanden inom matematiken gav upp hoppet om att någonsin bli bra i matematik. De poängterar att de var lättare att ge upp och acceptera än att kämpa i motvind, där några informanter utvecklade matematikängslan. Specialpedagogiska implikationer:Efter arbetet med den här studien blir målet att som specialpedagog tillsammans med matematiklärarna skapa ett positivt klimat i klassrummet, där olika arbetssätt används för att öka inlärningen i matematik. Matematiklärarna och specialpedagogen bör arbeta för att matematikboken ska bli ett komplement till den laborativa matematiken och inte tvärtom. Vidare bör de verka för att matematik ska bli ett skolämne där samarbete är ett naturligt inslag under lektionerna, där eleverna hjälper varandra och på det sättet lär av varandra (Vygotskij, 1934b/1999). I rollen som specialpedagog arbeta med klassrumsobservationer för att identifiera de elever som bär på en negativ inställning till matematik och eventuell matematikångest, för att sedan med hjälp av matematiklärarna och elevhälsoteamet förändra elevernas syn på matematik och förändra deras självbild till det positiva. I yrkesrollen ingår även att handleda arbetslagen i bemötande, hur viktigt det är att alla vuxna i skolan bemöter eleverna som ett vem och inte som ett vad (von Wright, 2000).Nyckelord: Bemötande, livsberättelser, matematiksvårigheter, självbild, sociokulturellt perspektiv.

No description available.

Sammanfattning Högkänslighet är något som på senare år arbetat sig in i media och blivit ett ämne värt att tala om. Högkänsliga individer tar in fler intryck från sin omgivning och bearbetar dem på ett djupare plan än vad andra gör. Dessa personer har även lätt att känna av andra individers känslor och sinnesstämning och blir lätt överstimulerade vid för mycket yttre eller inre stimuli. Enkelt beskrivet är dessa människor lite extra känsliga för saker som sker. De spenderar mycket tid med sina egna tankar som ständigt processar intryck, men visar även på stor empatisk förmåga och är duktiga på att uppmärksamma detaljer. Genom livsberättelser delges människors personliga erfarenheter och upplevelser om högkänslighet. Varje berättelse är unik och har tillfört kunskap till studien. Syftet med forskningen har varit att undersöka hur högkänsliga individer väljer att utrycka sin identitet och hur den formas och förändras. Studien är baserad på tre livsberättelseintervjuer med högkänsliga kvinnor. Varje intervju har transkriberats och analyserats vilket redogörs i ett tematiskt resultat. Varje intervju tillförde ny information gällande hur högkänsliga personer uttrycker sin identitet men gemensamma drag kunde även urskiljas. Ett av de främsta dragen var känslan av att vara oförstådd eller annorlunda. Vid kontakt med fenomenet högkänslighet delade de även en känsla av lättnad att äntligen veta varför man är annorlunda. Resultatet visar att det behöver göras mer forskning inom området och att det undersöks hur högkänslighet kan ses som en del i identitetsskapandet. / Abstract High Sensitivity is a personality trait that has, in recent years, worked its way into the media and become a subject worth talking about. Highly Sensitive individuals take in more impressions from their surroundings and process them at a deeper level than other people. People who are Highly Sensitive have an increased understanding of other people’s feelings and tempers but easily become overstimulated by too much external or internal stimuli. In simple terms, these individuals are extra sensitive to things that happen around them. They spend a lot of time with their own thoughts and constantly process impressions. However, these individuals also show a great empathic ability and tend to pay attention to small details. People’s personal experiences of High Sensitivity can be communicated through life stories. Every story is unique and has brought insight to the study. The aim of the research at hand was to investigate how the Highly Sensitive individuals choose to express their identity and how it is formed and changed. The study is based on qualitative research through life story interviews with three Highly Sensitive women. Each interview has been transcribed and analysed thoroughly leading to a thematic conclusion. Each interviewee came with new information on how the High-Sensitive individuals express their identity, nevertheless a few common qualities could be distinguished. One of the common features that the interviewees shared, was the feeling of not being fully understood or feeling different than the rest. Another trait they all shared was the relief when finally learning the underlying reason they felt different, as they came in contact with the phenomenon of High Sensitivity and could identify themselves having this personality trait. The result of this study shows that more research in the area is needed to better understand the individual perceptions and feelings. How High Sensitivity can be identified as a part of identity creation must also be further explored to gain deeper understanding in this field.

Den här studien utgår från livsberättelser baserad på såväl narrativ teori som metod där fyra vuxna personer som säger sig ha upplevt matematikångest har blivit intervjuade. Syftet med studien är att identifiera specifika episoder i matematiksammanhang som kan kopplas till matematikångest men även känslor som är knutna till dessa episoder samt om det förekommer likheter mellan de olika intervjupersonernas upplevelser. Resultatet visar att det finns en rad gemensamma drag i livsberättelserna som till exempel liknande känslor men även situationer. Möjliga orsaker som beskrivs i litteraturbakgrunden återfinns även i intervjupersonernas livsberättelser. Det som främst framkommit är att läraren och arbetssättet har en betydande roll för hur eleven påverkas av matematiken i skolan men även hur detta har påverkat framtida livsval. Livsberättelser är en intressant metod eftersom man i rollen som intervjuare kommer intervjupersonen nära och berättelsen upplevs därmed som genuin och ärlig. Utifrån analysen av resultatet är det viktigt att läraren är medveten om att dennes arbetssätt och bemötande kan påverka elevens upplevelse av matematik såväl negativt som positivt. Blir upplevelsen för negativ kan den i värsta fall leda till att eleven utvecklar matematikångest.

<p>Under 2007-2008 har en grupp äldre studerande, en seniorgrupp, vid en folkhögskola intervjuats, om sitt liv och om sina upplevelser av att lära sig läsa och hur det format deras liv. Att lära sig läsa är en kompetens, som bidrar mycket till byggandet av den egna identiteten och integriteten. Identiteten där kropp och själ konstituerar en hel människa.</p><p>Mänskliga möten består till stor del av överförandet, kommunicerandet, av olika typer av budskap. Verbal kommunikation uppstår genom samtal, genom brevväxling, läsning av böcker och tidningar. Förmågan att uppleva med ord är viktig av två skäl. För det första är språket viktigt för att vi ska kunna leva oss in i andra människors känsloliv. För det andra är språket och orden en förutsättning för vår förmåga att uppleva ett eget inre liv.</p><p>Intervjupersonerna har i samtal hjälpt varandra, genom att dela upplevelser från sin barndom och skolgång, att nå sitt eget inre. Levnadshistoria är inte i första hand en kronologi av erfarenheter utan en aggregering av de erfarenheter, känslor, uppfattningar och intuitiva processer, som skapat den person man är. Av sina samlade livserfarenheter utformas strategier för hur man förhåller sig till och reagerar på nya händelser och möten i livet.</p><p>Syftet med denna uppsats är att förmedla åtta seniorers livsberättelser i relation till de fyra sociokulturella perspektiven; kulturarv, situerat lärande, diskurstillägnan och lärande genom artefakter. Ett delsyfte är att undersöka hur fenomenet Läsförmåga skapas och bidrar till individens personliga utveckling. Särskilt intresse ägnas åt den uppfattning om läsförmågan, som man bär med sig genom livet, hur den förändras och utvecklas.</p><p>Sammanfattningsvis kan dessa seniorers utveckling av en livsvisdom beskrivas med nyckelorden; metakognition, närmaste utvecklingszonen, egen personlig utveckling, hög tillit till andra i miljön, utveckling av KASAM och förhöjd copingkapacitet samt tillgång till pedagogiska ledare med folkhögskolans unicitet i sin kompetensportfölj.</p>

<p>Det övergripande syftet i studien var att analysera hur ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom skapar sin identitet i mötet med skolan. Detta studerades med hjälp av en narrativ metod som bygger på de livsberättelser som deltagarna delgett mig. Den teoretiska utgångspunkten var socialkonstruktionistisk, vilken innebär att ungdomarna bildar sin identitet i interaktion med andra. Deltagarna består av fyra ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom. De berättade sina livshistorier utifrån upplevelsen av diagnosen, ur ett skolperspektiv samt hur de upplever betydelsen av relationer. Genom fokus på hur de utvecklar sin identitet analyserades resultatet i flera steg, där jag borrade mig djupare in i materialet med hjälp av en hermeneutisk ansats. Tack vare den narrativa analysen fann jag de vändpunkter som bildade studiens nya berättelser. Det viktigaste resultatet visade hur betydelsefullt det är för identitetsutvecklingen att eleverna går i en skolform där hänsyn tas till de diagnoskriterier som är kända för gruppen. Ungdomarna pekade även på hur viktigt det är med engagerade lärare för att de ska utveckla en positiv identitet. Intressant är att se hur ungdomarna väljer att segregeras för att få det de behöver. Det mest avgörande för ungdomarnas identitetsutveckling är vetskapen om och medvetandet av diagnosen. Nu vet de varför de tidigare haft problem i skolan, med studier och relationer. Essensen i ungdomarnas identitetsskapande bildas genom acceptans av sin diagnos.</p>

Inom denna uppsats har jag studerat stressrelaterad psykisk ohälsa. Syftet med min uppsats var att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, försöka finna insikt och förståelse inför ett problem som kan orsaka både ekonomiskt och själsligt lidande för samhälle och individ. Vidare syftade min uppsats till att finna ett komplement, till den nödvändiga fortsatta forskningen, rörande stressrelaterad psykisk ohälsa. Frågeställningen löd som följer: På vilket sätt beskriver och speglar människan, sina upplevelser, relaterade till den livsperiod, som genomsyrats av stressrelaterad psykisk ohälsa? Uppsatsens empiriska material består av intervjuer, vilka jag tolkat och analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Mitt resultat påvisar att; innan och under sin sjukdomsperiod befinner sig människor med stressrelaterad psykisk ohälsa inom ett icke-kommunikativt tillstånd, både gentemot andra människor, samt gentemot sig själva. Läkprocessen handlar om att lära nytt, att ändra på sig, samt att påbörja en utforskande livsberättelse. Berättandet blir till en del av läkprocessen eftersom den tillhandahåller självreflexiva element. Vidare påvisar mitt resultat att stress och utbrändhet kan relateras till arbetsplatsen, men att det även kan relateras till personliga egenskaper, fritiden eller/och de moderna samhällsstrukturerna. / In this paper I have studied stress-related mental illness. The aim of my essay was to, from a social psychological perspective, find insight and understanding for a problem that can cause both financial and psychological suffering for society and the individual. My aim was also to find a complement to further, necessary research on stress-related mental illness. Issue stated: How does people describe and reflect, their experiences, related to the life period, permeated by stress-related mental illness? The empirical material consists of interviews, which I interpreted and analyzed from a hermeneutic perspective. My findings are: before and during their period of illness, people with stress-related mental health problems, are in a non-communicative state, both towards others and towards themselves. The healing process is about learning new things, to change themselves, and begin to communicate their life story. The narrative becomes a part of the healing process because it provides self-reflexive elements. Further, my results demonstrate that stress and burnout may be related to the workplace, but it can also be related to personal characteristics, leisure or/and modern social structures.

This is a qualitative study aiming to study stepparents’ view of the relationships within the stepfamily and their thoughts about what makes it work. It is based upon three stepmothers’ life stories focusing on their relationships with their stepchildren. The study is based on a symbolic interactionistic theory and explores the experiences and unique perceptions of these women in their life as stepparents. The main conclusions of this study are that it is important to begin your journey as a stepparent building a good relationship with the child, prior to acting as a co-parent. The stepmothers all describe different strategies to create a sense of common ground with the child. It is also important to feel support and mandate within oneself and from the family members to act as an important adult. Lack of support makes relationships within the stepfamily difficult. In the absence of clarity when it comes to being a stepparent, it seems that these stepmothers have created their own role, based on their ideas of "good parenting". Emotions play an important part when it comes to how relationships develop within the stepfamily.

This is a qualitative study aiming to study stepparents’ view of the relationships within the stepfamily and their thoughts about what makes it work. It is based upon three stepmothers’ life stories focusing on their relationships with their stepchildren. The study is based on a symbolic interactionistic theory and explores the experiences and unique perceptions of these women in their life as stepparents. The main conclusions of this study are that it is important to begin your journey as a stepparent building a good relationship with the child, prior to acting as a co-parent. The stepmothers all describe different strategies to create a sense of common ground with the child. It is also important to feel support and mandate within oneself and from the family members to act as an important adult. Lack of support makes relationships within the stepfamily difficult. In the absence of clarity when it comes to being a stepparent, it seems that these stepmothers have created their own role, based on their ideas of "good parenting". Emotions play an important part when it comes to how relationships develop within the stepfamily.

Det övergripande syftet i studien var att analysera hur ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom skapar sin identitet i mötet med skolan. Detta studerades med hjälp av en narrativ metod som bygger på de livsberättelser som deltagarna delgett mig. Den teoretiska utgångspunkten var socialkonstruktionistisk, vilken innebär att ungdomarna bildar sin identitet i interaktion med andra. Deltagarna består av fyra ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom. De berättade sina livshistorier utifrån upplevelsen av diagnosen, ur ett skolperspektiv samt hur de upplever betydelsen av relationer. Genom fokus på hur de utvecklar sin identitet analyserades resultatet i flera steg, där jag borrade mig djupare in i materialet med hjälp av en hermeneutisk ansats. Tack vare den narrativa analysen fann jag de vändpunkter som bildade studiens nya berättelser. Det viktigaste resultatet visade hur betydelsefullt det är för identitetsutvecklingen att eleverna går i en skolform där hänsyn tas till de diagnoskriterier som är kända för gruppen. Ungdomarna pekade även på hur viktigt det är med engagerade lärare för att de ska utveckla en positiv identitet. Intressant är att se hur ungdomarna väljer att segregeras för att få det de behöver. Det mest avgörande för ungdomarnas identitetsutveckling är vetskapen om och medvetandet av diagnosen. Nu vet de varför de tidigare haft problem i skolan, med studier och relationer. Essensen i ungdomarnas identitetsskapande bildas genom acceptans av sin diagnos.