No description available.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner är att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk). Studien är kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt är att beskriva och analysera både process och innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel. Projektet fokuserar i första hand på kulturmöten, livsåskådning och livsfrågeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrån de medverkande lärarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt. Det är deltagarnas, lärarnas, livserfarenhet från hans/ hennes klassrum och möte med invandrarelever som står primärt i fokus. Det är också utifrån detta perspektiv som relevant tidigare forskning och litteratur belyses i detta arbete. Uppsatsens ansats och metod bygger på deltagarbaserad forskning/ aktionsforskning, forskningscirkeln och en livsberättelsemetod. I resultatet redovisas de innehållsliga resultaten likaväl som forskningscirkelns deltagares, både jag som forskare/ projektledare och lärarnas, engagemang och betydelse i forskningsprocessen. Slutligen följs arbetet upp av en diskussion och analys i ett diskussionskapitel. Här diskuteras också hur arbetet kan fortsätta.

The aim of this study has been to examine how teachers’ Swedish teaching has changed by the use of digital tools. Life stories as a method was used to gain a deeper insight into the teachers’ lives. The material was then analysed by using the theoretical framework TPACK. Two questions have been formulated to achieve the aim of the study: How do teachers´ in grades 1-3 describe the change of their Swedish teaching by the use of digital tools? What affects teachers´ use of digital tools in Swedish teaching? The result shows that digital tools have changed the Swedish teaching as they give the teachers´ new ways to present the subject content. By using digital tools, the teachers´ state that they now are able to capture the student group more easily than before. IPad is the digital tool the teachers´ use the most. It is used primarily in the pupils´ writing process and teachers´ emphasize that the use of iPad makes it easier to visualize and illustrate the pupils´ texts. The result also shows that teachers´ attitude towards the use of digital tools in Swedish teaching was an aspect that did not affect their use of them. Although there were several other factors that did affect their use: The availability of digital tools at the school The support of digital tools Teachers´ views of the advantages and disadvantages of using digital tools

Studiens syfte var att synliggöra sex ungdomars egna erfarenheter och upplevelser av sin skoltid i grundskola och sedan i särskola. Medialt har särskolan fått ett dåligt rykte. I denna studie låg fokus på att lyfta fram elevernas egna erfarenheter av både grundskola och särskola och hur de har upplevt skoltiden. Det är en kvalitativ intervjustudie baserad på sex informanters livsberättelser. Studien kan ses vara inspirerad av en fenomenografisk metod. Studien ger en återblick av hur eleverna själva upplevt och minns tiden i grundskolan och särskolan. I analysen görs jämförelser mellan de båda skolformerna. Resultatet visade att många av informanterna kände sig ensamma och utanför i grundskolan. I särskolan kände alla informanter att de kunde vara sig själva och de fick kompisar. I särskolan anpassades skolmaterialet och lärarna hade tid för varje elev. I grundskolan förväntades alla elever klara av samma skolarbete, trots olika förutsättningar. Resultatet är i överensstämmelse med vad tidigare studier visat.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för och kunskap i de förändringar en människa genomgår i samband med stressrelaterad ohälsa och gruppbehandling. Fokus kommer ringa in och tydliggöra de processer som människorna erfar efter gruppbehandlingen och därefter analysera lärandet betydelse i dessa processer. Studien utgår från ett kvalitativt perspektiv med livsberättelser som intervjuform. Genom att skildra personernas erfarenheter och hitta beröringspunkter med det transformativa lärandet kan studien bidra till en ökad förståelse för utmattningens och gruppbehandlingens roll i dras utveckling och vidare ge läsaren möjlighet till mer kunskap i deltagarnas lärprocesser. Resultatet visar att utmattningen blir som ett brott i livet som påverkar hur människan ser på sig själv och sitt liv. I och med gruppbehandlingen bryter deltagarna sin isolering och i interaktionen med de andra gruppdeltagarna visar resultaten att det förekommer transformativa processer. Gruppbehandlingen utgör ett meningsfullt sammanhang där deltagarna hittar nya meningsperspektiv, använder sig utav kritiskreflektion, kommunikativt lärande samt att det sker en förändring av identiteten.

Avhandlingen undersöker hur 21 unga människor inom ramen för längre intervjuer berättar om och reflekterar över sina liv. Ungdomarna har intervjuats som 15-, 17-, 22- och 25-åringar. Intervjuerna analyseras som livsberättelser, ett teoretiskt och metodolo-giskt perspektiv som fokuserar deras sätt att tolka och skapa mening i sina egna liv. Studien har ambitioner i två riktningar: Dels är det en samtidsstudie som undersöker hur villkoren för att bli vuxen ser ut och hur ungdomar förhåller sig till vuxenblivande. Dels är det en metodstudie i meningen att den lägger stor vikt vid hur livsberättelser konstrueras situationellt och kulturellt. De starka kopplingar som finns mellan ungdomars sätt att uppfatta sig själva och de livsberättelser de konstruerar håller samman dessa båda perspektiv. Arbetet koncentreras till tre huvudfråge-ställningar: hur erfarenhet och förväntan samspelar i ungdomarnas berättelser, hur deras berättelser anknyter till dominerande kulturella narrativer samt hur betydelser av att bli vuxen konstrueras och förändras över tid i deras livsberättelser. Vuxenblivande handlar i hög grad om en strävan efter identitet, självständighet och en plats i samhället. Studien visar hur detta kan förstås som en process där erfarenheter av det förflutna på olika sätt tvinnas samman med förväntningar inför framtiden. Den understryker också hur komplex och mångfacetterad övergången från ung till vuxen är och att innebörden i att vara vuxen varken är självklar eller definitiv. De livsberättelser ungdomarna konstruerar växer i hög grad fram i förhandling med starka narrativa life-scripts. Sådana scripts strukturerar deras berättelser och utgör en grund för de utvärderingar de gör av sina liv. Studien pekar också mot att ungdomars livsberättelser ingår i en dubbel hermeneutisk process där en Stor Berättelse om det individualiserade samhället tolkas och reproduceras. / This thesis investigates how a group of 21 young people narrate and reflect on their lives within the framework of long interviews. The participants were interviewed at the ages of 15, 17, 22 and 25 years. The interviews are analysed as life-stories, a theoretical and methodological perspective which illuminates the interviewees ways of interpreting and constructing meaning in their lives. The study has two aims: firstly it is a contemporary study with the goal of investi-gating what the conditions for entering adulthood are, and how young people relate to becoming an adult. Secondly it is a study of method which places great importance on how life-stories are constructed situationally and culturally. These two perspectives are linked by the strong connections that exist between the young people’s way of understanding themselves and the life-stories they construct. The work is concentrated to three main questions: how experience and expectation interplay in the participants stories, how their stories relate to dominant cultural narratives, and how meanings of becoming an adult are constructed and change over time in their life-stories. The process of becoming an adult mainly involves the search for identity, autonomy and place in society. The study demonstrates how this can be understood as a process where experiences from the past interplay with expectations for the future. It highlights the complexity and diversity of the transition from youth to adulthood, and the fact that meanings of adulthood are neither self-evident nor definite. Life-stories as told by the participants arise to a large degree in negotiation with narrative life-scripts. These scripts structure the stories and provide a basis for evaluation of their own lives. The study also points out that young people´s life stories are part of a double hermeneutic process where a “Grand Narrative” about the individualised society is interpreted and reproduced.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera vilka sociala förhållanden som kan ha haft betydelse för kvinnornas val av att stanna kvar eller lämna en våldsam relation samt vilka identiteter tillskriver kvinnorna sig själva under berättandet. Tio intervjuer med kvinnor genomfördes och analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Centralt i vår studie är intervjupersonernas livsberättelser. I resultatet används ett narrativt och hermeneutisk per-spektiv för att presentera berättelserna och förståelsen som formas mellan berättaren och den som lyssnar. Resultatet visar att de förhållanden som har haft betydelse för att få kvinnorna att stanna kvar är: hot, rädsla och normalisering. Det innebär för dessa kvinnor en normalisering som tänjer på gränserna för vad som är normalt/avvikande. Andra betydande omständigheter var kvinnans band och känslor gentemot sin man, barn, avsaknad av verklighetsförankring, hopp samt ekonomisk trygghet. Studiens resultat visar även att de dominerande faktorerna som får kvinnan att lämna relationen kan dels bero på kvinnans känsla av skuld gentemot sitt barn, ny omdefinition av sin verklighetsförankring, förlorat hopp och att kvinnans känslor försvunnit för mannen. / The purpose of this qualitative study is to examine which social relations may have had sig-nificance for the choice for the women to stay or leave in a violent relationship, and which identities the interviewed subscribed themselves during the telling of their stories. Ten inter-views were made and analyzed from a hermeneutical perspective. The central in our study was the interviewees’ life stories. In the result a narrative and hermeneutical perspective was used to represent the stories and the understandings formed between the teller and the listener. The data showed that the relationships which resulted in a choice for the women to stay was; threats, fear, and normalization. The normalization is a form of adaptation for the women to accept the dysfunctional relationship. Other important factors were the women’s ties and emo-tional feelings towards the husband / man, children / child, lack of reality, hope and economic stability. The study also showed that the dominating factors for the women to leave the rela-tionship were; her fear of guilt towards her child / children, a new definition of reality, lost hope of change for the relationship and lose of feelings for the partner.

Det här examensarbetet har som syfte att se om elevers minnen om sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen går att koppla med de olika att koppla till de valda lärandeteorierna: en sociokulturell-, en kognitivistisk och en behavioristisk lärandeteori. Syftet var också att utifrån elevers berättelser om matematikundervisning uttolka positiva och negativa ståndpunkter i relation till matematikämnet och matematikundervisning. Frågeställningarna som ställdes i undersökningen var: - Hur har elevers minnen om sina erfarenheter av matematik bidragit till deras nuvarande uppfattningar om matematikämnet? - Hur kan elevers minnen av sina erfarenheter förklaras enligt valda lärandeteorier? För att erhålla empiri inom undersökningen genomfördes fem individuella intervjuer med elever i årskurs 8. Resultatet presenteras i form av olika profiler för eleverna framskrivna som livsberättelser. Av resultatet framkom det att negativa uppfattningar om ämnet ofta grundade sig i att eleven inte förstod hur en uppgift skulle lösas, och att det då låste sig. De som upplevde matematikämnet negativt beskrev även en jobbig känsla av att det är lätt att jämföra sina egna resultat och sin kunskapsnivå med andra elever, eftersom det inom matematikämnet ofta tydligt återfinns ett rätt svar. Eleverna uttrycker att detta utmärker matematikämnet jämfört med många andra ämnen. Resultatet visade även att den främsta anledningen till att eleverna utvecklat en positiv uppfattning om ämnet är att de har levt med känslan att de klarar av att lösa uppgifter utan problem. Av resultatet framkom det också att de teman som återfanns i elevernas livsberättelser gick att relatera till- och uttolka genom fler än en lärandeteori, vilket kan tyda på att olika teorier kan förklara en bra inlärning, hur det utvecklas positiva känslor till ett ämne. De kan också förklara när det inte sker tillräckligt lärande vilket kan skapa kunskapsluckor och utveckling av negativa känslor till ämnet. / The purpose of this thesis is to find out how students´ memories about their experiences of mathematics teaching influence their perception of mathematics as subject and mathematics teaching, and if these perceptions can be connected to the chosen learning theories: a socio-cultural, a cognitive and a behavioral learning theory. Another aim of this report is to describe positive and negative positions in relation to the mathematics as subject and mathematics teaching based on students' stories about mathematics teaching. The research issues for this study are: - How have students´ memories of their experiences contributed to their current perceptions of mathematics as subject? - How can students´ memories of their experiences in mathematics be explained according to selected learning theories? To obtain empirical data within the study, five individual interviews were conducted with students in 8th grade in a school outside Stockholm. The result is presented in different profiles for the students projected as life stories. The result shows that negative perceptions about the subject were often based on the fact that they did not understand how a task would be solved, and they therefore got stuck. Those who experienced the subject of mathematics negatively experienced that it was That it is easier to compare results and knowledge within mathematics than other subjects, as there often are only one correct answer. The result also shows that the main reason why the students developed a positive opinion in relation to the subject is that they have lived with the feeling that they are able to solve tasks without problems. The result also shows that the themes that could be distinguished life stories told by the students were relatable and able to interpret through more than one learning theory. Which may indicate that different theories can explain a good learning and how positive emotions develop to a topic and explain when there is not enough learning which can create knowledge gaps and the development of negative emotions on the subject.

Föreliggande avhandling har som syfte att belysa, analysera och diskutera hur unga människor berättar om sina erfarenheter av att tvingas bryta upp från sitt hemland och börja om i ett nytt land under sin skolgång. Åtta unga vuxna, fyra kvinnor och fyra män, deltog i livsberättelseintervjuer kring detta tema. Den teoretiska referensramen innefattar begreppen identitet i det senmoderna samhället, identitet som berättelse samt globaliseringens olika villkor i form av kategorierna turister och vagabonder, där de förstnämnda har tillgång till världen och de sistnämnda stängs ute. Vidare tas upp begreppet livschanser, vilket berör relationen mellan människors mål och ambitioner och deras möjligheter att realisera desamma. Resultatet presenteras dels i en tematiserad del, dels i en del där tre av deltagarnas berättelser presenteras som profiler. Den tematiserade delen presenterar hur deltagarna berättar om att komma till Sverige, om att börja skolan, och om att skapa ett liv här. Huvudresultaten i denna del rör upplevelser av den första tiden i Sverige, språket som en nyckel, skolans roll, familj, vänskap och identitet samt deltagarnas förhållningssätt till dessa aspekter i berättelserna. Ur några av deltagarnas berättelser uttolkas också mer tydliga strategier, och dessa fokuseras tillsammans med identitet ytterligare i den andra resultatdelen genom tre profiler, vilka har benämnts utanförskap som identitet, en kluven identitet och aktivitet som identitet. I avhandlingens diskussion behandlas metodologiska överväganden, därefter vidtar en resultatdiskussion vilken fokuserar på aspekter av uppbrottets konsekvenser i relation till de teoretiska begreppen livschanser, vagabonder, risk/tillit och identitet. Här behandlas också olika verktyg för identitetsskapande i berättelserna samt hur identiteter berättas i materialet.   Den övergripande slutsatsen är att det inte är fruktbart att betrakta invandrare eller flyktingar som en homogen grupp. Deltagarna i föreliggande studie liknar varandra i stor utsträckning, och det finns likheter mellan deras berättelser, men de berättar också om skilda erfarenheter, förhållningssätt och identiteter. Detta ger liv åt, och empiriskt grundat stöd för, det slitna uttrycket ”vi måste se till individen”, också när det gäller barn och ungdomar med erfarenheter av att kommit till Sverige som flyktingar. / The purpose of this doctoral thesis is to illuminate, analyze and discuss life stories told by young Swedes about their experiences of being up-rooted and forced to leave their home countries and make a new start in a new country during their school years. Eight young adults participated in life story-interviews around this theme. The theoretical framework entails the terms identity in late modernity, identity as story, and the conditions of globalization here represented by the categories tourists and vagabonds, where the first have access to the world and the latter are left out. Furthermore the concept of life chances is used, which is concerns the relation between people’s goals and ambitions and their possibilities to realize these goals. The findings of the study are presented in two chapters. The first is a thematic analysis and the main findings here are experiences of the first meetings with Swedish society, language as a key, the role that school plays, family, friendship and identity and how the participants relate to these aspects in their stories. Some of the stories are interpreted as having more clear strategies, and these are focused along with identity in the second findings chapter.  Here, three profiles are presented as being an outsider as identity, a torn identity and activity as identity. The discussion of the thesis addresses certain methodological considerations and then turns to discuss the findings. This discussion focuses on aspects of the consequences of being up-rooted in relation to the theoretical concepts life chances, vagabonds, risk/trust and identity. Different tools for the construction of identities in the stories are also discussed, as well as how identity can be seen as synonym to telling a story.   The overall conclusion is that it is not fruitful to talk about immigrants or refugees as a homogeneous group. The participants in this study are alike in many ways, and while their stories have mutual traits, they also tell the tale of differing experiences, approaches and identities. This gives life, and empirically grounded support, to the worn out phrase “every child is an individual”, also when it concerns children and young people who have experienced arriving in Sweden as refugees.

Drawing upon data from a qualitative interview study on the life stories of young women, the aim of this study is to analyze young womens experiences of difficult life events. Special interest is directed to how cultural frameworks are reflected in young women’s stories about themselves and the family and school worlds they have lived in. During a period of almost four years, I conducted deep interviews with ten young women on two to four occasions. They were between the ages of sixteen and twenty at the time of the first interview and of different classes and local origins. The young women were recruited to the study through leaders of a youth detention home and of a girl group activity. Methodologically, the thesis is based in the general field of narrative research and more specifically in the field of feminist life story research. I employed a holistic and thematic content analysis inspired by hermeneutic interpretation and the mainly focus has been on what was told in the stories. The thesis is written in a context of feminist epistemology and from a critical perspective (cf. Harding, 1986, 2004). It includes, among other things, an assumption that there is a social, cultural and historically created imbalance of power between different groups in society (cf. Anderson, 2003). The theoretical concepts that form the basis of this part of the theoretical framework are social worlds (cf. Shibutani, 1955), exclusion (cf. Goffman, 1963; Young, 1990, 2000), belonging (cf. Molin, 2010; Spånberger Weitz, 2011), agency (cf. McNay, 2003, 2004), space of agency (cf. Eduards, 2002) and social positions (cf. Anderson, 2003). The young women´s stories about family gathered around experiences of parents’ separation, family violence, parental substance abuse and the separation from parents. Their stories of school life gathered mainly around experiences of being different and othered, and these experiences of otherness and alienation were closely linked to bullying, school difficulties and to a general unhappiness at school (cf. Andersson, 1995). In contemplation of life as a series of life events, the young womens stories highlight the importance of difficult life events and the impact they have had on their ability to live their lives. The results portray the importance of considering life as a series of moving events, instant and recurring, and of understanding the consequences of social structures on how life and its conditions change and are linked across borders, between different worlds and different times. In a consideration of the life events as variable, instantaneous and sometimes recurring and changing, every life event has to be viewed as new and important to pay attention to, both as an event in itself and also how this event spreads to other moments and contexts than the time and world in which it occurred. In the assumption of life as moving and of life events as essential elements in a changeable life course, available positions and spaces of agency are made visible in the young womens stories. The cultural frameworks of the good family, the real schoolgirl and an authentic I represent structuring principles for how the events are possible to understand and talk about for the young women. They can be considered as ideal images that both increase and limit their opportunities to make difficult life events and their own actions in relation to the events understandable. In this thesis, it becomes visible that, in order to understand young women’s experiences of difficult life events, we need to place experiences in a context where the different circumstances, such as social positions and local structures, are made visible, analyzed and reflected upon.