<p>Sammanfattning I det här arbetet har syftet varit att undersöka vilka delar det går att upptäcka inom de olika världsreligionerna att använda inom momentet etik och moral i skolans undervisning. Undersökningen har skett utifrån vad gymnasiets kursplan i religionskunskap uttrycker om momentet samt vad läroplanen nämner om ett etiskt förhållningssätt. För att uppnå syftet har en innehållsanalys av läromedel gjorts och därmed en analys av hur de olika världsreligionerna presenterar begrepp som etik/moral och livsfrågor. Detta har medfört en sammanställning av ett eventuellt material att använda inom religionsundervisningen med utgångspunkt i etik och moral. Metoden som använts är en innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ art. En sammanställning av hur ord som mening, etik, moral och handling förekom i läromedlet har gjorts. Fokus har legat på en tolkning av i vilket sammanhang dessa ord har förekommit. Resultat som har framkommit i studien är att det analyserade läromedlet presenterar etik/moral och livsfrågor på ett neutralt sett utifrån både religiösa och icke-religiösa perspektiv. Utifrån världsreligionerna kunde delar upptäckas som kan vara relevant material inom momentet etik/moral och livsfrågor som överensstämmer med den värdegrund som, enligt läroplanen, den svenska skolan vilar på. Slutsatsen av denna studie är att det är går att upptäcka och använda delar från olika religioner och traditioner inom momentet i undervisningen som vilar på en gemensam värdegrund oavsett om elever tillhör en religion eller inte.</p>

<p>”Livsfrågor är något man måste äga in i märgen”- en kvalitativ studie av två olika skolor om pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrågor och vilket förhållningssätt pedagogerna anser sig ha då barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, då målet var att få en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrågor. Intervjuerna har skett på två olika skolor där den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever från skilda kulturer. Två pedagoger från varje skola har varit med i studien. Rektorerna på båda skolorna har även intervjuats för att få deras syn på pedagogernas arbete med barns livsfrågor. Resultatet visar att pedagogerna anser sig ha en betydelsefull roll i arbetet med barns livsfrågor. Genom att lyssna och vara lyhörd inför eleverna blir allas tankar betydelsefulla. Den problematik som framkom i studien var att då elevers kulturer skiljer sig åt kan det vara svårt som pedagog att finna ett förhållningssätt där alla blir sedda. Det är av stor betydelse att lyfta barns olikheter för att finna en förståelse för varandra. Skolan är inte bara en plats för lärande av ämnen utan en plats med lärande för livet, då arbetet och bemötandet av barns livsfrågor har en stor roll. Pedagogerna saknade teoretisk kunskap från lärarutbildningen gällande barns livsfrågor men genom erfarenhet utvecklas man som pedagog inom ämnet. Studien visar att man önskat mer utbildning.</p> / <p>“Vital questions are something one has to possess in the marrow according to”- a qualitative study of the pedagogue’s opinion on their behavior and work with children´s vital questions in two different schools. The aim of the study was to investigate the point of view of the pedagogues in their work with children´s vital questions. Also to investigate which role the pedagogues believe they have in working with the vital questions of children and which behavior the pedagogues consider they have when the children’s backgrounds look different. The qualitative method of the interview has been used because the aim was to get a verified picture of the pedagogues´ different work with children´s vital questions. The interviews have been taken place in two different schools, where one school has a majority of children with a Swedish background, while the other one has a majority of pupils from various cultures. Two pedagogues from each school have taken part in the study. The headmasters from both schools have also been interviewed in order to get their point of view on the pedagogues´ work with children´s vital questions.The result shows that the pedagogues think that they have an important role in working with vital questions of the children. Through listening and having sensitive ears in the presence of the pupils will all thoughts be important. The problems which came out in the study were because of the difference in cultures it can be difficult as a pedagogue to find a method where all can be seen. The school is not only a place in order to learn subjects. It is a place with learning for life, because the work and meeting of children´s vital questions have a great role. The pedagogues have no theoretical knowledge from the education of teachers according to children´s vital questions but through experience one develops as a pedagogue within the subject. The study shows that they wish much more education.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse skönlitteraturen kan ha för ungdomars bearbetning av existentiella frågor. Jag vill också undersöka hur ungdomar tänker kring de existentiella frågorna samt vad som händer i mötet mellan läsare och text. För att få svar på mina forskningsfrågor har jag låtit fem flickor i årskurs åtta läsa samma skönlitterära bok, varpå jag har intervjuat dem om de tankar och frågor som boken väckt. Mitt undersökningsmaterial utgörs av transkriptioner av de fem kvalitativa intervjuerna. Jag har funnit att resultatet av min empiriska undersökning till stor del stämmer överens med den litteratur jag presenterar inom ämnesområdet. Resultatet visar att samtliga flickor som deltagit i min undersökning är intresserade av och reflekterar regelbundet över de existentiella frågorna. Dessa frågor väcks och bearbetas i viss mån vid läsningen av skönlitteratur. Flertalet av flickorna menar att skönlitteraturen kan erbjuda dem tröst eftersom den betonar att de inte är ensamma om att gå igenom svåra saker. Resultatet visar vidare att flickorna vid läsningen kopplade den lästa romanen mot sina egna liv. Det framkom tydligt att flickornas tidigare erfarenheter påverkade hur de tog emot och levde sig in i romanen.

Syftet med denna undersökning har varit att få en övergripande uppfattning om ungdomars förhållningssätt till Gud, religion, livsfrågor och tro, samt att se om deras tankar möjligen visar influenser av ett genusperspektiv. Alltså om deras svar och förhållningssätt gentemot dessa ämnen skiljer sig beroende på om de är flicka eller pojke. För att nå fram till dessa resultat har jag använt mig av en kvantitativ metod där jag genom enkäter med öppna svar låtit ungdomarna besvara ett antal frågor i ämnet. Jag har även använt mig av hermeneutiska tolkningsläran då jag genom den tolkat respondenternas enkätsvar. Resultatet har visat att de allra flesta ungdomar har frågor kring Gud, religion, livsfrågor och då speciellt meningen med livet. Deras svar och skillnader på svar kunde på ett antal punkter kopplas ihop med könstillhörigheten och vi kan se att livstankar och gudstro till viss del skiljer sig åt pojkar och flickor emellan. I sin helhet har uppsatsen svarat på frågeställningarna jag ställt angående livsfrågor så väl som religion bland ungdomar.

I denna uppsats har jag valt att undersöka sex elevers uppfattning om religion, religionsutövning och religionsundervisning samt hur deras lärare försöker anknyta till barnens uppfattningar. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i dessa barns uppfattningar om religion, religionsutövning och religionsundervisning och i hur man som pedagog kan dra nytta av att utgå från elevernas erfarenheter för att göra en religionsundervisning anpassad till alla elever samt att resonera om svårigheter som kan förknippas med detta. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har jag fått fram det som jag anser vara barnens uppfattning och inställning inom området. Resultatet av studien visade att eleverna hade svårt att definiera begreppet religion, och i sina förklaringar satte de mest fokus på det substantiella innehållet i en religion dvs. de yttre ramarna och attributen i en religion. I frågan om människosynen visade det sig i resultatet att barnen särskiljer människans handlingar från religiös påverkan, och i de flesta fallen betonade de människans eget ansvar för valet av handlingar. Vad gällde elevernas åsikter om hur religionsundervisningen skulle bedrivas, uppskattade de att fördjupa sig mera i en eller flera religioner, och de önskade få veta om hur går det för praktiserade trosutövare inom olika livsåskådningar. Läraren valde att låta undervisningen starta i elevernas erfarenheter och ge struktur åt dem.

Sammanfattning Dagens elever är mer intresserade av livsfrågor än religion. Religionskunskap har gått från att vara ett ämne där elever enbart studerade kristendom, till att vara ett ämne där olika religioner och livsåskådningar studeras bland annat till syfte att hjälpa eleven att forma en personlig livssyn. Studien är gjord utifrån arbeten om religiösa rörelser av elever i årskurs 8 i ämnet religionskunskap, och syftar till att ta reda på hur elever bygger upp sina ståndpunkter kring religiösa rörelser i skoltexter, vilka uttryck de använder och med vilken mening. Resultatet studeras genom Zygmunt Baumans glasögon om det individualiserade samhället. Vid studien av de arbeten eleverna gjort är att det som inte bidrar till egen vinning inte är intressant. Det som man heller inte har kontroll på tilltalar inte heller eleverna och det uttrycks som läskigt, konstigt och hemligt. Svaren eleverna angivit kan användas som en ingång för läraren när denna skall forma sin undervisning vid studier av religiösa rörelser.

Denna kvalitativa studie berör religionsundervisningen betydelse för gymnasieungdomars bearbetning av livsfrågor och deras livstolkning. Till grund för empirin ligger intervjuer med sex gymnasieelever samt deras lärare i Religionskunskap B. Religionsundervisningens betydelse för att väcka livsfrågor får stå tillbaka till förmån för andra bidragande faktorer, till exempel mognad, uppväxtförhållanden och ett eget intresse. Livsfrågorna bearbetas framför allt genom religions¬undervisningen då ungdomarna tar del av andras åsikter, både kamraters och olika livsåskådningars, samt att de får uttrycka sig själva och sätta ord på sina tankar. Detta lyfts fram av såväl eleverna som läraren. Eleverna finner inte direkta svar på livsfrågorna genom undervisningen, vilket inte heller är lärarens syfte med undervisningen, men upplever att de får ta del av olika åsikter och flera menar att de kan plocka olika tankar från olika livs¬åskådningar. Religions¬undervisningen ger ett unikt tillfälle till möten med oliktänkande. Vid en krock mellan egna och andras föreställningar sker ofta reflektion, som ökar chanserna för att religionsundervisningen blir ett bidrag till livsfrågor och livstolkning. Genom mötet kan omprövning av de egna livsfrågorna ske och resultera i att eleverna antingen omvärderar eller stärker sina tankar. När religionsundervisningen berör eleven och har en subjektiv förankring ges ett bidrag till livstolkningen. Det är när ämnet intresserar, utgår från gemensamma frågor och eleverna får möta olika tankar som ibland ifrågasätter tidigare föreställningar som de kan lära av religion. Det är också då de kan ta med sig tankar från religionsundervisningen till andra kontexter.

Sammanfattning I det här arbetet har syftet varit att undersöka vilka delar det går att upptäcka inom de olika världsreligionerna att använda inom momentet etik och moral i skolans undervisning. Undersökningen har skett utifrån vad gymnasiets kursplan i religionskunskap uttrycker om momentet samt vad läroplanen nämner om ett etiskt förhållningssätt. För att uppnå syftet har en innehållsanalys av läromedel gjorts och därmed en analys av hur de olika världsreligionerna presenterar begrepp som etik/moral och livsfrågor. Detta har medfört en sammanställning av ett eventuellt material att använda inom religionsundervisningen med utgångspunkt i etik och moral. Metoden som använts är en innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ art. En sammanställning av hur ord som mening, etik, moral och handling förekom i läromedlet har gjorts. Fokus har legat på en tolkning av i vilket sammanhang dessa ord har förekommit. Resultat som har framkommit i studien är att det analyserade läromedlet presenterar etik/moral och livsfrågor på ett neutralt sett utifrån både religiösa och icke-religiösa perspektiv. Utifrån världsreligionerna kunde delar upptäckas som kan vara relevant material inom momentet etik/moral och livsfrågor som överensstämmer med den värdegrund som, enligt läroplanen, den svenska skolan vilar på. Slutsatsen av denna studie är att det är går att upptäcka och använda delar från olika religioner och traditioner inom momentet i undervisningen som vilar på en gemensam värdegrund oavsett om elever tillhör en religion eller inte.

”Livsfrågor är något man måste äga in i märgen”- en kvalitativ studie av två olika skolor om pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrågor och vilket förhållningssätt pedagogerna anser sig ha då barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, då målet var att få en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrågor. Intervjuerna har skett på två olika skolor där den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever från skilda kulturer. Två pedagoger från varje skola har varit med i studien. Rektorerna på båda skolorna har även intervjuats för att få deras syn på pedagogernas arbete med barns livsfrågor. Resultatet visar att pedagogerna anser sig ha en betydelsefull roll i arbetet med barns livsfrågor. Genom att lyssna och vara lyhörd inför eleverna blir allas tankar betydelsefulla. Den problematik som framkom i studien var att då elevers kulturer skiljer sig åt kan det vara svårt som pedagog att finna ett förhållningssätt där alla blir sedda. Det är av stor betydelse att lyfta barns olikheter för att finna en förståelse för varandra. Skolan är inte bara en plats för lärande av ämnen utan en plats med lärande för livet, då arbetet och bemötandet av barns livsfrågor har en stor roll. Pedagogerna saknade teoretisk kunskap från lärarutbildningen gällande barns livsfrågor men genom erfarenhet utvecklas man som pedagog inom ämnet. Studien visar att man önskat mer utbildning. / “Vital questions are something one has to possess in the marrow according to”- a qualitative study of the pedagogue’s opinion on their behavior and work with children´s vital questions in two different schools. The aim of the study was to investigate the point of view of the pedagogues in their work with children´s vital questions. Also to investigate which role the pedagogues believe they have in working with the vital questions of children and which behavior the pedagogues consider they have when the children’s backgrounds look different. The qualitative method of the interview has been used because the aim was to get a verified picture of the pedagogues´ different work with children´s vital questions. The interviews have been taken place in two different schools, where one school has a majority of children with a Swedish background, while the other one has a majority of pupils from various cultures. Two pedagogues from each school have taken part in the study. The headmasters from both schools have also been interviewed in order to get their point of view on the pedagogues´ work with children´s vital questions.The result shows that the pedagogues think that they have an important role in working with vital questions of the children. Through listening and having sensitive ears in the presence of the pupils will all thoughts be important. The problems which came out in the study were because of the difference in cultures it can be difficult as a pedagogue to find a method where all can be seen. The school is not only a place in order to learn subjects. It is a place with learning for life, because the work and meeting of children´s vital questions have a great role. The pedagogues have no theoretical knowledge from the education of teachers according to children´s vital questions but through experience one develops as a pedagogue within the subject. The study shows that they wish much more education.

The purpose of this study is to get increased knowledge of young people and their experience and thoughts about existential questions, and if the adults in Junior highschool take them into consideration. Our purpose to look at the result in a gender perspective was also a part of this work. Our starting point is the theory of youth, their existential questions and the importance of their identity-work in the late modern society. We interviewed six youth at the age of 15-16. We used hermeneutic theory to analyse the text. The result indicates that the common existential everyday questions among the youth where; Friends, family, future, love and grades. Girls existential questions included relations and the boys questions was more about future-projects. The study also indicates the schools lack of interest in youth identity-work and theirs existential questions.