Denna kvalitativa undersökning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrån läsningen av novellen ”Det osynliga barnet” av Tove Jansson. Denna aktionsforskning är genomförd som en del av vår egen undervisning på två skolor. Vi använder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att närma oss högstadieelevernas egna livsfrågor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras på elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sätt att få syn på elevers inre tankar. Analysen av resultaten visar på att eleverna har många funderingar kring existentiella frågor och att de resonerar, filosoferar och tolkar novellen i relation till sina egna erfarenheter av vad osynlighet och synlighet är. Eleverna berättar i relation till sig själv och andra om sin syn på människan och de val hon ställs inför.

Studien syftar till att undersöka hur livsfrågor konstrueras i två valda läroböcker i SO för årskurs 1-3, med avseende på elevperspektiv och social kontext, med hjälp av forskningsfrågorna Hur konstrueras livsfrågor i elevuppgifter?; Hur konstrueras livsfrågeperspektivet i de textavsnitt som behandlar ett ämnesinnehåll?; Hur är sambandet mellan ämnesinnehåll och elevuppgifter?; Hur korrelerar konstruktionen av livsfrågor i de utvalda läroböckerna med den som finns i  Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2018)?. Det empiriska materialet samlades in genom en analys av två läroböcker anpassade för årskurs 1-3: Boken om SO 1-3 (2013) av Annica Hedin & Elisabeth Ivansson med och PULS SO-boken (2011) av Maria Willebrand och Göran Körner. Läroböckerna är valda mot bakgrund av att de är utgivna på stora förlag och därför kan antas ha stor spridning i skolor. Ytterligare empiri utgörs av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet? (Skolverket, 2018).  Studiens teoretiska ramverk, en kritisk diskursanalys, utgör skäl till en teoridriven studie. Ramverket används vid en djupgående analys av den slutgiltiga empirin där resultaten visar att de valda läroböckerna inte tar vara på livsfrågornas naturliga relation till reflektion och samtal i aktiveringen av eleven, utan snarare lämnar företräde för faktainlärning och läsförståelse. Analysen visar även att läroböckerna betonar livsfrågor med en elevnära kontext medan en bredare samhällelig kontext lämnas utanför. Här kan studien urskilja en differentiering mellan hur livsfrågor konstrueras i de utvalda läroböckerna i förhållande till hur de konstrueras i läroplanen. Resultaten visar således, i enlighet med tidigare forskning, att läroböcker inte utgör en direkt reflektion av läroplanens innehåll och föreskrifter. En slutsats av resultaten är att läraren behöver besitta förmågan att gå bortom texter i syfte att implementera livsfrågor i sitt arbete, då de två valda läroböckerna tycks ge ett begränsat stöd.

Önskan att ta reda på hur lärare arbetar med film som pedagogiskt verktyg när manundervisar i religionskunskap och livsfrågor är centralt i vårt examensarbete. Vikommer även att redogöra för hur man kan använda sig av spelfilm för att förmedla ochbelysa livsfrågor i religionsundervisningen. Dessa teman kommer att utforskas genomreligionsdidaktik samt andra didaktiska teorier om hur spelfilm kan användas iklassrummet. Vi kommer i detta examensarbete redogöra för vad den tidigareforskningen kommit fram till gällande vårt valda fokusområde. Detta görs för attytterligare stärka kunskapen kring användandet av spelfilm när man belyser livsfrågor ireligionsundervisningen. Vi har undersökt hur lärare arbetar med film och livsfrågor ireligionskunskapen. Med enkätundersökningen och intervjuerna framställdes ett resultatsom visar filmens för- och nackdelar som pedagogiskt verktyg, samthur lärarens för- och efterarbete kan se ut när man använder film som det huvudsakligaläromedlet. Resultatet som vi kom fram till presenteras sedan i form av text ochdiagram. Diskussionen kommer att föras utifrån de teoretiska perspektivet, tidigareforskning, resultatet samt egna reflektioner.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kan fungera att arbeta tematiskt med skönlitteratur som kunskapskälla. Detta gör vi genom att analysera arbetet med den skönlitterära boken Inte bara tennis av Peter Barlach (2007) i ett temaarbete med namn På liv och död i en fjärdeklass.Uppsatsen utgår ifrån ett forskningsprojekt kring läs-, skriv- och språkutveckling inom tematisk undervisning, vilket leds av forskaren Jan Nilsson vid Malmö högskola. Projektet har bedrivits i en årskurs fyra på en skola i Sydsverige, vårterminen 2009. För projektet har kvalitativa metoder legat till grund. Uppsatsen är en fristående analys av delar från projektets insamlade observationsdokumentation. Vi har även utgått ifrån ett fåtal elevtexter i vår analys.Resultatdelen beskriver undervisningssituationer kopplade till läsningen av skönlitteratur i ett tematiskt arbete. Vidare beskriver vi de möjligheter och begränsningar av kunskapsutveckling i undervisningssituationerna, som framkommit i vår analys. Vi finner i vår analys av materialet att läraren på flera plan, utifrån skönlitteraturen, organiserar undervisningen på ett sådant sätt att kunskapsutveckling möjliggörs. Vi utläser dock att dialogen i viss mån inte utvecklas i någon högre grad samt att en del autentiska undervisningssituationer inte utnyttjas.Vi drar slutsatser kring att en erfarenhetspedagogisk, ämnesintegrerad undervisning där man använder skönlitteratur som kunskapskälla och som utgår ifrån viktiga livsfrågor och låter eleverna träna delfärdigheter i meningsfulla sammanhang, inte av sig självt innebär att kunskapsutveckling möjliggörs. I slutsatsen belyses vikten av att ständigt reflektera i den egna praktiken. / The purpose of this essay is to explore how it can work to teach thematically with fiction as a source of expertise. We do this by analyzing the work of the literary book Not just tennis by Peter Barlach (2007) in a theme work called Life and death in an elementary school.The essay is based on a research project on literacy and language development in thematic teaching, which is led by researcher Jan Nilsson at Malmoe University. The project has been conducted in a grade four in a school in southern Sweden, spring term 2009. The project has been based on qualitative methods. The essay is an independent analysis of parts of the project. We have also collected a small number of student texts for our analysis. Results section describes the teaching situations related to the reading of literature in a thematic work. Furthermore, we describe the possibilities and limits of teaching situations, which emerged in our analysis. In our analysis we find that the work of the teacher helps the students to develop knowledge, on several levels. We interpret that the dialogue, to some extent, is limited. We also interpret that some teaching situations are not fully exploited. Our conclusions say that teaching based on experience, subjectintergration and litteraturereading, not by itself means that pupils develop knowledge. The conclusion highlights the importance of the teacher’s ongoing reflections of his or her own practice.

SammanfattningFöreliggande uppsats undersöker elevers tankar och funderingar kring existentiella frågor, men även frågor som rör elevernas sociala närmiljö och deras framtidstankar. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning, inspiration till upplägget av undersökningen har jag bland annat hämtat från tidigare genomförda undersökningar. Undersökningen är utförd dels på en skola belägen i Malmö, i en stadsdel präglad av kulturell mångfald, den andra skolan i ett samhälle på Österlen med en mer homogen etnisk bakgrund. Resultatet av undersökningen visar att de frågor som är mest aktuella för elever i årskurs åtta i den utvalda undersökningsgruppen, handlar om tankar och funderingar kring om det finns liv efter döden, om vad som är rätt och fel i livet, hur framtiden kommer att se ut, om man kommer att få arbete när man är klar med skolan, vad man ska göra efter grundskolans slut, samt hur den egna familjebilden kommer att se ut. Resultatet åskådliggör många likheter mellan min egen studie och tidigare gjorda undersökningar. NyckelordLivsfrågor, Ungdomar, Religionsvetenskap

Denna studie har i syfte att undersöka hur F-3 lärare tillämpar läroplanen för sin undervisning i religion och på vilket sätt de inkluderar elevers livsfrågor i undervisningen. Genom intervjuer med lärare för årskurs F-3 har vi samlat in material för vår studie. Resultatet visar att elever har frågor gällande livet och religion. Lärare tycker att det är viktigt att bemöta elevernas livsfrågor direkt när de uttrycks och inte enbart i den planerade religionsundervisningen. Slutsatsen visar att lärare för årskurs F-3 uppfattar att elever har olika slags livsfrågor och syn på religion beroende på skola och elevgrupp. Likabehandling och kamratskap värderas högt hos de flesta elever. Hur livsfrågor i undervisningen tar form ser olika ut för de intervjuade lärarna i årskurs F-3, då läroplanens innehåll är fritt för lärare att tolka. Gemensamt för de intervjuade lärarna är att livsfrågor behandlas när eleverna uttrycker dem, vilket kan vara när som helst och inte enbart i religionsundervisningen.

Denna studie syftade till att förstå förändringar av elevers livsfrågor och lärares didaktiska val i livsfrågeundervisningen under de senaste 30 åren. Även lärarens förutsättningar och behov för undervisning av livsfrågor undersöks. Valet av metod var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare på högstadiet med erfarenhet av läroplan Lpo94, Lgr11 samt Lgr 22. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av en idéanalys, vilket synliggjorde likheter och skillnader i lärarnas värderingar och uttryck. Resultatet analyserades sedan utifrån ett generationsperspektiv med hjälp av begreppen självuttryck och normkritik. I materialet framgick att elevernas livsfrågor har förändrats under de senaste 30 åren. De har gått från att utgå från lärare och religiösa livsfrågor så som frågor om livet, döden och abort till ökat elevfokus och mer privata frågor om till exempel sexualitet, kärlek och relationer. Livsfrågorna påverkas även av samhällets förändringar. Lärarnas didaktiska val har förändrats för att ackommodera de elever de har, både över tid samt från grupp till grupp. Bland annat har de blivit mer nyanserade i sina svar för att göra livsfrågor mindre kontroversiella. Lärarnas undervisning påverkas även av yttre faktorer såsom tidstillgång, ineffektiva arbetsverktyg och ökat behov av anpassningar i undervisningen. Studien påvisar behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt föratt förstå våra elever och deras behov i skolan. Skolverket och huvudmän behöver jobba för kontinuerlig fortbildning inom livsfrågor och generationer och lärarutbildningar behöver innehålla element för att träna lärarstudenter i svårigheterna med att undervisa i olika kontexter och olika generationer.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att få en övergripande uppfattning om ungdomars förhållningssätt till Gud, religion, livsfrågor och tro, samt att se om deras tankar möjligen visar influenser av ett genusperspektiv. Alltså om deras svar och förhållningssätt gentemot dessa ämnen skiljer sig beroende på om de är flicka eller pojke. För att nå fram till dessa resultat har jag använt mig av en kvantitativ metod där jag genom enkäter med öppna svar låtit ungdomarna besvara ett antal frågor i ämnet. Jag har även använt mig av hermeneutiska tolkningsläran då jag genom den tolkat respondenternas enkätsvar. Resultatet har visat att de allra flesta ungdomar har frågor kring Gud, religion, livsfrågor och då speciellt meningen med livet. Deras svar och skillnader på svar kunde på ett antal punkter kopplas ihop med könstillhörigheten och vi kan se att livstankar och gudstro till viss del skiljer sig åt pojkar och flickor emellan. I sin helhet har uppsatsen svarat på frågeställningarna jag ställt angående livsfrågor så väl som religion bland ungdomar.</p>

No description available.