Värdegrunden är ett omdiskuterat begrepp, skolan har ännu idag 2006 svårt att omsätta vad den innebär i praktiken. Läraren står framför ett svårt uppdrag, nämligen att utifrån ett mångkulturellt samhälle i gemenskap med föräldrar fostra framtidens demokratiska medborgare.Avsikten med vårt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med värdegrunden i skolår 4-6. För att finna svar på detta har vi utfört intervjuer med pedagoger ute på våra partnerskolor samt delat ut enkäter till elever. Dessa intervjuer och enkäter har utförts på två olika skolor, en skola med nästan enbart svenska elever, samt på en skola där stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Resultatet visar på att det år 2006 fortfarande finns en oenighet bland pedagoger om hur man bör tolka och arbeta med värdegrunden. Samtidigt har vi genom undersökningen fått fram att elever bär på många livsfrågor som skolan bör ta tag i, detta för att öka tolerans, demokrati och insikt. Det är enligt oss viktigt att alla i skolans värld arbetar för en gemensam värdegrund samt att man förtydligar värdegrunden i form av en enskild kursplan.

SammanfattningFöreliggande undersökning är ett försök att genom en gruppenkät fånga en bild av intresset för livsfrågor hos elever i en sjundeklass och en niondeklass på en skola där man arbetar aktivt med livsfrågepedagogik både inom ramen för den traditionella religionskunskapsundervisningen samt inom livskunskapsundervisningen. Sammanlagt har 37 elever besvarat en enkät som på olika sätt försöker mäta intresset för några olika livsfrågor både av traditionellt religiös karaktär och av mer sekulär art. Resultatet redovisas och analyseras utifrån frågeställningar som behandlar vilka frågor eleverna upplever som viktigast, huruvida det finns ett samband mellan elevernas intresse för livsfrågor och vilka frågor de vill lyfta till diskussion i klassen samt hur eventuella skillnader ser ut mellan kön, åldersgrupper och etnisk bakgrund.Resultatet visar att det finns ett intresse från elevernas sida att arbeta aktivt med flera av de livsfrågor som tas upp men att det i vissa fall finns tydliga skillnader mellan vad eleverna önskar behandla utifrån variablerna kön, ålder och etnisk bakgrund.Nyckelord: livsfrågor, livsfrågepedagogik, livskunskap, religionskunskap, religionsdidaktik.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av religionskunskapen visar bland annat att undervis-ningen i högre grad måste ske utifrån elevgruppens intresse. Flera elever har negativa för-väntningar kring ämnet, men stort intresse för livsfrågor. En alltför saklig undervisning blir för dem kontraproduktiv. Lärare tenderar å andra sidan, visar granskningen, att undvika reflektiva inslag på grund av oro att hamna i svåra situationer eller på grund av tidsbrist. Samtidigt börjar nu implementeringen av den nya ämnesplanen som fått kritik för att vara alltför faktaorienterad. Detta på bekostnad av den existentiella dimensionen som syftar till att disku-tera livsfrågor och stärka elevernas personliga utveckling, vilket varit en viktig del av relig-ionsundervisningen sedan 1960-talet.Syftet med denna uppsats är därför att i liten skala utvärdera ämnesplanens eventuella konse-kvenser för livsfrågeorienteringen och beskriva dessa. Uppsatsen svarar på frågeställningarna: Har livsfrågeorienteringen fått minskat utrymme i formuleringen av den nya ämnesplanen? Hur arbetar de två religionslärarna som hörs i denna uppsats med livsfrågorna inom ramen för GY11 jämfört med tidigare och hur motiveras eventuella förändringar? Först görs en litteraturstudie där jag beskriver olika författares tolkningar av den nya ämnes-planen utifrån uppsatsens syfte. Här kan nämnas t.ex. Mats Monsen som skrivit en stu-dentuppsats i ämnet, Sven Hartman som skrivit flera artiklar om livsfrågor i religionsunder-visningen samt Ola Björlin. Efter detta intervjuar jag två lärare. Undersökningen är kvalitativ och intresserar sig för huruvida de två lärarna arbetar annorlunda med livsfrågor i och med GY11.Litteraturstudien visar att livsfrågorna tappat mark jämfört med tidigare kursplaner. Intervju-erna visar att lärarna ser styrdokumenten som något som ska tolkas och fyllas med innehåll. Livsfrågorna kan motiveras ur flera formuleringar, framförallt finner man stöd för dem i nya begrepp som identitet och religion och vetenskap, men också i etiken. Dessutom tolkar lärarna in den existentiella dimensionen i kunskapskraven och då framför allt de högre betygskriteri-erna.Livsfrågornas status ser ut att ha minskat när ämnesplanen analyseras för sig själv. När den tolkas av de två lärarna jag intervjuat blir resultatet annorlunda. Det visar sig dock att livsfrå-gorna i stor utsträckning ses som en konsekvens av undervisningen och inte som utgångs-punkt, vilket skolinspektionen efterfrågade. Denna ambition har funnits länge och formule-ringen av den nya ämnesplanens kunskapskrav är ett exempel på hur vi kommer längre ifrån det målet.

Vi har valt att undersöka hur några pedagoger jobbar med skönlitteratur i sin undervisning med livsfrågor, etik och moral. Då ett tematiskt arbetsätt ständigt betonats under vår utbildning är vi nyfikna på hur man som pedagog kan integrera svenskämnet med religionskunskapen och framförallt hur man med hjälp av skönlitteratur kan stimulera barns reflektioner kring livsfrågor, moral och etik. Undersökningen grundas främst i kvalitativa intervjuer med tre pedagoger samt en observation vid ett lektionstillfälle. De svar vi får från intervjuerna och observationen kopplar och jämför vi med relevant litteratur. Vi kom fram till att lärarna arbetade på olika sätt men delade många åsikter och värderingar kring ämnet. Lärarna betonade främst vikten av diskussioner med eleverna knutet till litteraturen. De ansåg att eleverna har lättare att diskutera livsfrågor, etik och moral när det är knutet till fiktiva karaktärer och händelser, detta tack vare att ingen av eleverna själva känner sig utpekade. Det framkom även att två av tre pedagoger använder sig av evidensbaserade program knutet till skönlitteraturen. Lärarna såg sig överlag positiva till arbetssättet men ansåg också att det var tidskrävande. Vi har genom undersökningen fått konkreta exempel på hur man kan använda skönlitteratur i religionskunskapsundervisningen och har själva fått tydligare insikt i hur vi i vår framtida yrkesroll kan arbeta ämnesintegrerat mot målen i läroplanen.

Uppsatsen besvarar frågan hur högläsning av skönlitteratur med historie- och religionsinslag kan användas som pedagogiskt verktyg för att stimulera historiemedvetande och reflektion kring livsfrågor från skolår 1. Arbetet visar hur högläsning av skönlitterära böcker som tar upp historiska händelser och viktiga livsfrågor, i kombination med samtal och diskussioner, utvecklar den empatiska mognaden hos eleverna och skapar en grund för tidigt historiemedvetande. En studie har genomförts i två klasser med olika social och etnisk bakgrund. Ett högläsningsprojekt utvecklades och genomfördes sedan på samma sätt i de två klasserna. Valet av skönlitteratur och arbetsmetoden lyfts fram som viktiga för framgång med projektet. Högläsningsprojektet visar hur positiva attitydförändringar uppstått i den heterogena miljön och att det framförallt handlar om en återkoppling av innehållet i skönlitteraturen till de egna erfarenheterna eller den egna levnadssituationen. Detta gör också att ett historiemedvetande sker. Pedagogens betydelse för att skapa en trygg miljö för eleverna att samtala och diskutera i samband med högläsningen ses också vara av stor vikt.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i högstadieungdomars relation till sin religiositet och livsfrågor, samt studera vilken betydelse detta kan ha för deras identitetsskapande. För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning i årskurs nio. Vi har utfört undersökningarna i en klass i en storstad och i en klass i en mindre ort. Vi har valt ett kontextuellt perspektiv för att undersöka om och vad som skiljer samt förenar eleverna åt när det gäller synen på sin religiositet och livsfrågor. Detta beroende på om man går i en skola i en mindre ort eller i en skola i en storstad. Den kvantitativa metoden genomfördes med en enkätundersökning som låg som en grund för våra kvalitativa intervjuer med sex respondenter. Resultatet av vår empiriska undersökning stämmer till stor del överens med tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultatet visar att de flesta ungdomar inte har en utpräglad religiös tro, utan de anger personliga mål som viktiga för dem att uppnå, såsom till exempel lycka och pengar. Några elever uppger att de tror på ödet samt nyandliga fenomen. Det är dock en betydande andel av eleverna i vår undersökning som uppger att de har en utpräglad tro på Gud och att religionen ger dem en stor betydelse i livet.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka livsfrågor som kan tematiseras i fantasylitteratur och hur dessa kan användas i religionsundervisning. En kvalitativ innehållsanalys av fantasyromanerna De utstötta och Glastronen har utförts. Uppsatsen har inte haft för syfte att utgå ifrån Skolverkets skrivningar men de är ändå av viss relevans för att förstå livsfrågornas del i undervisningen. De teorier som använts för att analysera och tolka resultatet relaterar livsfrågorna och tematiseringen till undervisning och litteraturläsning för att kunna tolka fantasylitteraturens användbarhet i just undervisningssyfte. Resultatet visar att fantasylitteratur innehåller en hel del livsfrågor som alla går att tematisera under ett visst huvudtema. Genom den tidigare forskning som presenterats har fantasylitteraturens användbarhet i undervisning om livsfrågor visat sig ha stor potential.

The aim of the thesis was to study young people's thoughts on religious education in high school with a focus on life questions (livsfrågor). In order to achieve the purpose of the thesis the issue was divided into two primary issues: how do young people describe religious education in high school? And how do they reflect on the concept of life questions? And two secondary issues: do young people consider that life questions were a part of religious teaching? And do the young people consider that their life questions were a part of religious teaching? In order to answer the issues five young people were interviewed on questions related to teaching of religion and life questions. The five youths had studied at least one religious course at secondary level. The results showed that the five youths regarded religious education as studies about "the others" because the major focus was on facts but they nevertheless perceived religious education as interesting. All the young people reflected differently about the concept of life questions. Whether or not life questions were brought up in the classrooms varied between the participants. Only one of the participants expressed with certainty that life questions that she also viewed as her own were brought up in the classroom.

Vi människor funderar ofta kring vår egen uppfattning dvs. vem vi är. Vi funderar också över vad vi vill bli. Vi ställs inför många andra frågor som handlar om identitet och livsfrågor. Livsfrågor som begrepp kan vara svåra att tolka och många gånger blandas begreppet ihop med andra begrepp som t.ex. existentiella frågor, livsåskådningsfrågor, livstolkningar osv. I ett annat sammanhang förknippas livsfrågor med etiska frågor och moral. Ett exempel på livsfrågor kan vara frågor om vad som är viktigt i livet, livets mening, vad som är ont och gott, vad som är rätt och orätt osv. Livsfrågor i t.ex. en lärobok kan också förknippas med dygder, moral och etik. Med utgångspunkt i tidigare forskning har jag velat undersöka och klargöra hur livsfrågor presenteras i tre läroböcker. I första hand har jag fokuserat på livsfrågor som tas upp i läroböcker för ämnet religionskunskap 1 för gymnasiet. De böcker jag valt att analysera är Religion 1 av Birgitta Thulin och Sten Elm, Religion 1 & 2 också skriven av Birgitta Thulin och Sten Elm samt Religion och andra livsåskådningar av Börje Ring. I bakgrunden för min undersökning ligger textanalys som metod och hermeneutik. Enligt vad som har förekommit i min studie kan livsfrågorna förknippas med livsåskådningsfrågor, existentiella frågor, livstolkningsfrågor osv. Livsfrågorna som beskrivs i läromedlen handlar bland annat om liv och död, etik och moral, sex och samlevnad, dygder osv. Kortfattat kan man säga att läromedlen i min undersökning  är anpassade till läroplanerna och de innehåller en rad diskussionsfrågor. De diskussionsfrågorna är avsedda för elevernas diskussioner och inlämningsuppgifter i olika former. / We humans often think about who we are. Often these thoughts are about what we want to become. We face many questions about identity and life issues. Life issues as a concept can be difficult to interpret and we often mix this concept with other concepts such as existential issues, philosophy of life, life interpretations, etc. In another context, life issues are associated with ethics and morality. For example, life issues may refer to questions about what is important in life, what is the purpose of life, what is good and evil, what is right and wrong etc. Life issues in a school book can also be associated with virtues, moral and ethics.   Based on previous research, I have wanted to examine and clarify how the questions of life are presented in three school books. In the first place, I have focused on life issues addressed in the three school books for Religion 1 for high school. The books I have chosen to analyze are Religion 1 by Birgitta Thulin and Sten Elm, Religion 1 & 2 also written by Birgitta Thulin and Sten Elm and Religion och andra livsåskådnigar by Börje Ring. In the background of my examination are text analysis method and hermeneutic.   According to what has emerged in my study, life issues can be associated with philosophical questions, existential questions, life questions, etc. Life issues, in my study material, among other things, are about life and death, ethics and morality, sex and relationships, virtues etc. Briefly, I can say that the school books in my research, are adapted to the curriculum, and they contain a lot of discussion questions. The discussion questions are intended for students' discussions and assignments in different forms.

Syftet med denna litteraturstudie är att problematisera livsfrågor utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv med utgångspunkt i religionsämnet. Genom nationellt och internationellt genomförd forskning studeras livsfrågor i relation till grundskolan yngre åldrar och vilka betydelser forskare tillskriver undervisningen. Det vetenskapliga materialet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De slutsatser som framträtt utifrån tidigare forskning är att eleverna uppvisar ett intresse och nyfikenhet för livsfrågor men ämnet undviks i skolan då lärare upplever en osäkerhet i förhållande till livsfrågor. Ytterligare slutsatser som framträtt genom forskningen i denna studie är att flera forskare beskriver diskussion och reflektion som lämpliga undervisningsmetoder. Även barnböcker beskrivs som ett konkret verktyg i undervisningen inom detta område. Avslutningsvis diskuteras en större helhet och problematik kring de slutsatser som framträtt samt behovet av vidare forskning inom området livsfrågor.