Syftet med studien är att lyfta fram hur lärare undervisar om livsfrågor i religionskunskapen för årskurs 4-6 samt om och vilka svårigheter och utmaningar de möter i den undervisningen. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka metoder och strategier använder lärare sig av i livsfrågeundervisningen i årskurs 4-6? Vilka erfarenheter har lärarna från livsfrågeundervisningen i religionskunskapen. För att besvara studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med fem verksamma lärare som undervisar i religionskunskap i årskurs 4-6 på fyra olika skolor. Respondenternas ålder, kön, utbildning och antal år som verksamma lärare varierar. Resultatet visar att livsfrågor är ett utmanande ämne att undervisa kring. Detta då respondenterna delar med sig av flera svårigheter och utmaningar som de möter i undervisningen. Brist på utbildning från högskolan, stora tolkningsutrymmen i styrdokumenten, elevers egocentrism och att livsfrågor är ett svårbedömt område är bara några av svårigheterna de stöter på. I studien presenteras flera arbetssätt som lärarna använder sig av i livsfrågeundervisningen. Dessa arbetssätt är delvis kopplat till religionsämnet men också hur lärarna använder andra ämnen som stöd vid livsfrågeundervisningen. / The purpose of this study is to highlight how teachers approach existential questions in religious education for grades 4-6 and what challenges they may encounter in their teaching. This study aims to answer the following questions’: What methods and strategies do teachers use when covering existential questions in grades 4-6? How do teachers experience teaching existential questions in religious education? To answer these questions, qualitative semi-structured interviews were conducted.The five participants are current religious education teachers in grades 4-6 at four different schools. The respondents’ age, gender, education, and teaching experience vary. The results reveal that existential questions are a challenging topic to teach. Teachers report a lack of education in this topic from university and they say that the curriculum and regulatory frameworks leave too much scope for interpretation on how this topic should be approached. Additionally, pupils’ personal experiences and the inherent difficulty in assessing existential questions pose further challenges. Several methods are presented on how teachers in the study have chosen to approach this subject. These methods are partly a component of the religious education itself but also relate to how the teachers’ use other subjects to teach about existential questions

Syftet med denna studie har varit vad lärare uppfattar i klassrummet, kring samtal och diskussioner med sina elever, om livsfrågor inom ämnet religionskunskap. För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod som innefattar intervjuer med två lärare, från två årskursintegrerade klasser med årskurserna 1–3, och en lärare från årskurs 5 för att hon har jobbat med eleverna sedan årskurs 1. Med stöd från tidigare forskning lyfts det fram vilka livsfrågeämnen som är mest relevanta för eleverna, samt hur intresset hos lärare spelar in gällande undervisningen inom ämnet religion. Studien grundar sig i ett lärarperspektiv, då det är deras erfarenheter och upplevelser som lyfts fram, samtidigt som lärarna berättar hur lektionerna och samtalen kring livsfrågor kan se ut. Lärarna förklarar även hur de går till väga under samtalen, med elever som inte har svenska som modersmål, samt hur de förhåller sig till läroplanens värdegrund.

Att religionsundervisningen är ointressant för eleverna är något man ständigt hör, men vad är det egentligen som gör religionsundervisningen så ointressant. Har det med sekulariseringen att göra, där religionen inte har någon betydelse i samhället? Eller är det fel på lärarnas didaktik?  Uppenbarligen handlar det om att eleverna har tröttnat på den faktaorienterade undervisningen, eller det historiska perspektivet av religion som ständigt tas upp. Numera är det aktuellt med frågor som berör livssyn och livsåskådningar. Jag kommer att undersöka elevernas åsikter och tankar om religionsundervisningen för att sedan hitta lämpliga undervisningsmetoder, som gynnar elevernas lärande och ökar deras motivation och intresse för religionsämnet. Vill även se hur elevernas åsikter stämmer överens med hur lärarna lär ut i ämnet. En del teorier som gjorts i internationell forskning inom religionsdidaktiken kommer att inkluderas i uppsatsen. Teorierna kommer att användas som stöd och underlag för att förstå empirin. Med hjälp av olika metoder, både kvalitativa och kvantitativa har jag analyserat svaren. Lärarnas svar om hur de undervisar i sina klasser stämmer överens med det eleverna önskar att bli undervisade i. Men stämmer det verkligen att lärarna undervisar så som de säger i intervjuerna? Låt oss undersöka detta vidare.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om lärarna har märkt att barnen/elevern har påverkats av Covid-19 rapporteringen i media samt om och då i så fall hur skolan/lärarna har bemött eleverna i detta. Min tredje fråga handlar om hur lärarna trpr att barnen/eleverna påverkas av att skolan stänger och barnen/eleverna måste stanna hemma. Jag har valt att intervjua sex stycken lärare som arbetar i förskoleklasser/F1. Detta var har jag gjort flr att jag har förstått att barn i 5-7 års ålder många gånger brottas med existintiella frågor. Barnen börjar också i just den åldern he en konkret uppfattning om döden. Jag har som ni förstår en tes om att barnen i och med rapporteringen kring Covid-19/Corona får tankar kring smitta och kanske om att dö i denna sjukdom. Jag har också funderat lite på hur påverkan på samhället skulle se ut om skolorna stänger. Om mindre barn/elever måste stanna hemma måste någon av vårdnadshavarna vara hemma med sina barn och då kommer arbetsplatser och samhället att drabbas på olika plan är min tanke kring detta.  I resultatet framkommer att lärarna upplever att en dek barn har en oro och frågor kring Covid-19/Corona. Lärarna upplever att det varierar mellan olika barn/elever. Lärarna uppger att skolan/lärarna har bemött barnens/elevernas oro genom att ge barnen/eleverna tid till att samtala och ställa frågor kring det som oroat dem. Lärarna uppger också att skolan har följt de anpassningar som Folkhälsomyndigheten har föreskrivit om att man möblerar om och man umgås inte över klassgränser för att minska smittspridningen. Vidare tror alla lärare att det har varit bra att skolan har hållit öppet så mycket som möjligt. Lärarna menar att skolan är en trygghet med rutiner som barnen/eleverna verkligen behöver i en värrld som inte ser ut som den brukar.

Denna kvalitativa studie, som bygger på två svenska avhandlingar, fokuserar unga kvinnors existentiella frågor i förhållande till deras liv, framtid och livsval. Syftet med studien var att undersöka hur unga kvinnor som söker psykoterapi hanterar frågor som dessa interpersonellt, dvs. med föräldrar och andra vuxna, respektive intrapsykiskt. Metoden var kvalitativ med en kvalitativ djupintervju och tematisk analys. Det teoretiska ramverket utgick från den ”existentiella dimensionen” som hämtades från antropologisk psykiatri och klinisk religionspsykologi samt den ”sociala hjärnan” såsom den beskrivs med neuropsykologi, anknytnings-, intersubjektivitets-, affekt- och självdialogsteori. Generellt använde de fyra informanterna vuxna lite för samtal och reglering av tankar och känslor. Detta var speciellt påtagligt när det gällde den typ av existentiella frågor som undersöktes här. Endast två använde i någon mån inre representationer av föräldrarna, däremot använde två regelbundet sin relation till gud/högre makt intrapsykiskt. Studiens resultat konfirmerar och bidrar med en ny dimension till tidigare studiers resultat rörande kvinnors försämrade psykiska hälsa i Sverige.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på begreppen identitet och livsfrågor kopplat till religionskunskapsämnet. Frågeställningarna som arbetet grundar sig på är ”hur ser lärare att religionskunskapsämnet kan vara ett identitetsutvecklande ämne?” samt ”på vilket sätt kan lärare stimulera elever att reflektera över livsfrågor och identitet?”.Den teori som valts till detta arbete är pragmatismen. Enligt denna teori lär elever av och med varandra, något som diskuteras genom detta arbete. Samarbete och diskussioner är metoder som har analyserats. Arbetet är uppdelat efter intervjufrågorna och kommer att behandla religion och livsfrågor som ett tema, identitet som ett tema och metoder i klassrummet som ett tema. Tidigare forskning kring hur arbetet ser ut i klassrummet är gjort av Anna-Karin Frisk (2016) och Tove Nicolaisen (2015). Frisks (2016) studie grundade sig på hur elever relaterade ritualer med centrala tankegångar inom olika religioner. Nicolaisens (2015) studie fokuserade på hur religionsundervisning kan möta barns olika identitetskrav i den norska grundskolan. Detta arbete grundar sig på kvalitativa intervjuer som har gjorts med lärare som är verksamma på mellanstadiet i Lund och Malmö. Frågorna som ställes var inriktade mot lärares syn på identitet och livsfrågor kopplat till religionskunskapsämnet. Lärarnas definitioner av begreppen och metoder i klassrummet är vad som har fokuserats på genom arbetet. Resultatet av denna studie visar att identitetsutveckling och livsfrågor kan vara svåra begrepp att undervisa om. De intervjuade lärarna är dock överens om att arbetet med identitetsutveckling och livsfrågor bör ske ämnesintegrerat och genomsyra hela undervisningen. De är även överens om att diskussioner och samtal är bra metoder att använda i klassrummet.

Syftet med denna studie är att behandla hedersrelaterad problematik där fokus ligger på hurskolan arbetar förebyggande samt agerar vid fall av hedersproblematik. Dessutom undersökshur samarbetet mellan skola, socialstyrelsen och polismyndigheten ser ut. Frågeställningar istudien behandlar hur arbetet ser ut i skolan, hur skolan agerar vid fall av hedersproblematiksamt hur samarbetet ser ut mellan skola, socialtjänst och polismyndigheten. Undersökningenhar gjorts genom kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatets empiri har insamlats av ossgenom intervjuer med sex respondenter varav tre lärare, två socionomer och en polis. Iresultatet presenteras respondenternas svar, till exempel framkommer deras definition avhedersproblematik samt hur de arbetar med hedersproblematik i deras respektiveprofession.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare i F–3 tillämpardidaktiska val i livsfrågeundervisningen.För att besvara detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts där femlärare intervjuats. Resultatet utmynnade i de fyra kategorierna livsfrågornasändlöshet, planeringens existens, elevernas välbefinnande och etiskaavväganden som i analysen kopplas till forskningsfrågorna.Studiens slutsats är: Lärarnas egen livserfarenhet och arbetslivserfarenhet ansesutifrån studien vara en grundläggande framgångsfaktor för arbetet medlivsfrågor. Detta utgör en förutsättning för läraren att skapa förståelse förelevers olika perspektiv gällande livsfrågor. Samspelet mellan lärare och eleverdär elevers nyfikenhet och engagemang lockas fram genom diskussion ochvärdegrundsarbete och som utvecklar medmänskliga och demokratiskaindivider är grundstenen i livsfrågeundervisningen.

Digitala miljöer och verktyg har utvecklats till alltmer integrerade delar i vardagliga processer och under pandemin covid-19 har digitaliseringen påskyndats och normaliserats än mer intensivt. Syftet med studien var att beskriva ungas erfarenheter av existentiella samtal i digitala miljöer. Frågeställningarna behandlade de ungas sociala och digitala liv, erfarenheter av att prata om existentiella frågor samt existentiella samtal i deras digitala miljöer. Studien genomfördes med kvalitativa forskningsintervjuer som metod för insamling av empiriskt data. Urvalet bestod av åtta personer i åldern 15-17 år. Analysen utgick från hermeneutisk vetenskapstradition med fokus på förståelse av respondenternas erfarenheter. Resultatet av studien visade på att unga har stort behov av att dela existentiella frågor med andra. Möjligheten till sociala interaktioner och relationer där det finns utrymme och tillåtande normer för existentiella reflektioner är viktigt för de ungas meningsskapande. Digitala miljöer kan bidra till att både stärka och minska relationsskapande interaktion. Tekniska faktorer som bred räckvidd, hög tillgänglighet, möjlighet till anonymitet och konfidentialitet uppfattas som viktiga förutsättningar för trygghet, anknytning och gemenskap, men kan också upplevas som att de bidrar till en känsla av frånkoppling, distans och brist på sammanhang. Ungas behov av uttryck för existentiella frågor behöver avspegling i normer och i utbudet av former och verktyg för att kommunicera dem. Även om vuxna riskerar att reproducera normer som inte ger den unga utrymme att uttrycka sig, har vuxna en aktiv roll att spela i och med sitt ansvar enligt FN:s deklaration om barnets rättigheter för att möta den ungas behov av existentiell hälsa och utveckling.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet ska undervisningen i ämnet religionskunskap ge möjlighet till “förmågan att resonera kring begreppen etik, moral och livsfrågor utifrån olika perspektiv” (2022, 118). Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syfte att forska vilka strategier lärare använder i religionsundervisningen i arbete med etik, moral och livsfrågor. Frågeställningar som formulerats utifrån syftet är: “På vilka sätt arbetar lärare med etik, moral och livsfrågor i religionsundervisningen?”, “Vilka utmaningar ställs lärare inför religionsundervisningen kring etik, moral och livsfrågor?” och “Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppstå?”. Vi har valt att använda det interkulturella perspektivet. Forskning visar på att lärare har svårt att undervisa om etik, moral och livsfrågor i religionsämnet då religion är ett omtvistat ämne. Att arbeta med dessa frågor är därmed ett komplext område men är oundvikligt att komma ifrån när klassrummen präglas av det mångfaldiga samhället vi befinner oss i. Anledningen till att vi valde det interkulturella perspektivet i vår studie, ligger i grund till att dagens skolor är präglade av elever med olika kulturer. På så sätt är det betydelsefullt för oss att forska hur stor betydelse det interkulturella- och mångkulturella klassrummet har för läraren. Resultatet från vår studie visar på att lärarna använder flera olika strategier i undervisningen kring begreppen etik, moral och livsfrågor. Ytterligare visar resultatet på undersökningen att olika läromedel och strategier bör användas i undervisningen för att få en bidragande faktor för kunskapsutvecklingen. Samtidigt visar vårt resultat att ett mångkulturellt klassrum gynnar eleverna eftersom det bidrar till diskussioner och förståelse för varandras bakgrund. Det är därför viktigt att man som lärare skapar dessa goda förutsättningar för att få eleverna att våga förmedla sina värderingar och synpunkter i klassrummen. Viktigt är att tänka på att hålla diskussionerna så neutralt som möjligt så det inte går emot skolans värdegrund. Resonemanget synliggjordes tydligt i resultatet, då det betonades att undervisningen ska bidra till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt har lärarna en viktig roll i klassrummet.