Utgångspunkten för vår uppsats har varit att undersöka skönlitterära böckers värde i SO-undervisningen och se på vilket sätt dessa kan användas särskilt i religions-undervisningen. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, facklitteraturstudier samt orienterat oss i skönlitterär ungdomslitteratur. Några huvudargument för att använda skönlitteratur i SO-undervisningen, som framkommit vid intervjuer och litteraturstudier, är att skönlitteraturen förmedlar förståelse för det främmande och kan hjälpa eleverna att finna sin identitet. Ur resultatet framgår att de intervjuade lärarna främst bearbetar litteraturen genom diskussion och reflektion, men också med andra metoder som till exempel drama- och värderingsövningar. Det vi bland annat har kommit fram till är att användandet av skönlitteratur berikar undervisningen när fakta levandegörs då den sätts i ett narrativt sammanhang.

År 2016 skrev vi ett teoretiskt översiktsarbete om ungdomars identitetsskapande i relation till religionsundervisningen i skolan. En utveckling av detta sker i detta examensarbete med syfte att undersöka hur elever och lärare ser på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik och ifall denna syn skiljer sig. Frågeställningarna som vi utgått från är: Hur ser elever och lärare på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik? Och skiljer sig uppfattningen om begreppen mellan elever och lärare? I så fall hur? Tidigare forskning har gjorts i ämnet av bland annat Kerstin von Brömssen, Carin Holmqvist Lidh och Signild Risenfors. De undersöker ungdomar och identitet utifrån olika synvinklar, där von Brömssen fokuserar på elevers syn på sin egen och andras religion, medan Holmqvist Lidh fokuserar på elever med religiös positionering och Risenfors på gymnasieungdomars livstolkande. Vår undersökning grundar sig på kvalitativa intervjuer med elever och lärare på en gymnasieskola i centrala Malmö där frågor om identitet, religion och religionsundervisningen ställdes. I resultatet kan man finna en skillnad mellan lärarnas och elevernas definition av begreppet identitet där lärarnas är mer utförlig och bred medan elevernas fokuserar på ”självet”. Ett genomgående ämne som går att finna i hela arbetet är elevernas tal om den egna och sanna identiteten som något viktigt för dem. Samma tanke går inte att finna hos lärarna. En likhet som går att finna hos både elever och lärare är att de delar samma åsikt om att temat identitet i relation till religion, livsfrågor och etik är något som är uppskattat att arbeta med i klassrummet.

Denna studie undersöker lärares attityder, föreställningar och undervisning om livsfrågor inom ämnet religionskunskap. Huvudfrågorna fokuserar på hur lärare resonerar kring sin undervisning, vilket material som används och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter även vad barns livsfrågor är utifrån ett lärarperspektiv. Åtta mellanstadielärare från två olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrågeundervisningen till stor del flyter ihop med värdegrundsundervisningen, både begreppsmässigt och i den praktiska undervisningen. Enligt de intervjuade är livsfrågor inte något som varken kan eller ska begränsas till religionsämnet. Resultatet visar även att lärare sällan planerar in en mer existentiellt tolkande livsfrågeundervisning inom religionsämnet, utan att det i hög grad sker spontant och är beroende av att eleverna lyfter frågor eller att en viss situation (till exempel en konflikt mellan elever) aktualiserar dessa frågor.

The aim of our thesis was to gain greater knowledge of how young people relate to religion, religiosity and life, and this behavior might show influences of a gender perspective. Part of the aim was also to have greater awareness of how our education should include a gender perspective. To get to this goal, we have assumed the qualitative investigation method which we discussed with a number of students who read last year of high school. First, the interviews were aimed to let students talk about matters concerning religion and life. The next step was to examine their thoughts with a gender perspective as a starting point. The interviews showed us that young people have many thoughts about the topics of religion, religiosity and life. We could also see that the students' responses show differences that we could take back to gender identity. On the whole the paper has enriched our knowledge and given us a more broader approach and a greater understanding of the importance of life and religiosity has for young people. / Målet med vår uppsats var att få större kännedom om hur ungdomar förhåller sig till religion, religiositet och livsfrågor och om detta förhållningssätt möjligtvis uppvisar influenser av ett genusperspektiv. En del av målet var också att få större medvetenhet om hur vår pedagogik skall inkludera ett genusperspektiv. För att komma till detta mål, har vi utgått ifrån den kvalitativa undersökningsmetoden enligt vilken vi samtalat med ett antal elever som läser sista året på högstadiet. I första hand var intervjuerna syftade till att låta eleverna prata om ämnen som berör religion och livet. Nästa steg blev att granskade deras tankar med ett genusperspektiv som utgångspunkt. Intervjuerna visade oss att ungdomar har många funderingar kring ämnen som religion, religiositet och livsfrågor. Vi kunde också konstatera att elevernas svar kunde uppvisa skillnader som vi kunde föra tillbaka till könstillhörigheten. I sin helhet har uppsatsen berikat våra kunskaper och gett oss en mer bredare infallsvinkel och en större förståelse för vilken betydelse livsfrågor och religiositet har för ungdomar.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur den sekulära samhällsutvecklingen påverkar utformningen av religionskunskapsämnet. Framförallt vill vi veta hur lärare reflekterar kring och förhåller sig till samhällsutveckling (primärt religiös förändring) och styrdokument i sin undervisning, d.v.s. vilka didaktiska konsekvenser som följer. Vi har i vår kvalitativa studie intervjuat verksamma gymnasielärare i olika åldrar och belyst deras svar ur ett religionsdidaktiskt perspektiv samt utifrån vad man har kommit fram till i dels den samtida forskning som beskriver sekularisering, dels den som intresserar sig för ungdomars religiositet. Våra resultat visar att lärarnas ålder inte verkar ha någon avgörande betydelse för vilka didaktiska val man gör, utan att religionsundervisningens traditionella faktaorienterade innehåll fortfarande tycks leva vidare i stor utsträckning, oavsett lärarnas ålder. Lärarna i vår studie kan sägas motivera sin undervisning utifrån en kombination av egna samhällsanalyser och formuleringar i styrdokumenten, och då lärarna ser styrdokumenten som i hög grad tolkningsbara och tillåtande, utgör dessa sällan något hinder för lärarna att bedriva en undervisning som stämmer väl överens med deras analys av samhälleliga och religiösa förändringar.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa oss i F-3-lärares uppfattningar om sina elevers tidigare erfarenheter av och intresse för religion, och hur detta kommer till uttryck i undervisningen. Den ansats som ansågs vara mest lämplig för studien var en kvalitativ ansats med kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det valda teoretiska perspektivet, det konstruktivistiska perspektivet, har använts som tolkningsram. Studiens resultat visar att lärare upplever att intresset för religion är stort bland elever i årskurs F-3, men att erfarenheterna skiljer sig åt. Lärares uppfattningar påverkar deras val av innehåll, arbetssätt och metoder.

Abstract En kvalitativ studie av hur lärare uppfattar populärkultur i förhållande till religion och undervisningen i religionskunskap. Genom införandet av populärkultur i ”Lgr 11” och det centrala innehåll som anger att undervisningen i årskurs 7–9 ska behandla populärkulturen i samband med studiet av identitet och livsfrågor kan populärkulturen anses ha fått en etablerad position inom religionskunskapsundervisningen. Genom intervjuer med tre högstadielärare strävar jag efter att nå en ökad förståelse för användandet av populärkultur i en undervisning som inte enbart begränsas till identitet och livsfrågor utan som berör hela religionsämnet. Studien är både deskriptiv och normativ då syftet är att ge en ökad förståelse för hur populärkultur uppfattas av de intervjuade lärarna och varför lärare bör använda sig av populärkultur i religionskunskapsundervisningen.     Nyckelord: populärkultur, religion, livsfrågor, religionsundervisning, religionsdidaktik

No description available.

The purpose of this study is to determine to which extent discourses identified within Swedish religious education also exists within the journal Religion & Livsfrågor [eng: Religion & Life Questions]. To what extent does the journal confirm their existence, are they problematized, and is there any way to avoid them? Previous research include mainly doctoral theses about discourses within the religious education in Sweden, as well as some research regarding the formation of the academic discipline didactics of religion. This study also relies on one particular study in didactics when choosing the material. The theoretical approach is based on previous research by Karin Kittelmann Flensner. She finds that there exist three discourses within religious education in contemporary Sweden: one secularist discourse, one spiritual discourse and one Swedishness discourse. A total of 28 numbers of Religion & Livsfrågor has been analyzed by applying the previously mentioned discourses onto the material. Findings indicate that these discourses also exist within the journal. Sometimes the discourses are problematized, but there are seldom any advices on how to avoid them. It also seems that these discourses existed both before and after Kittelmann Flensner’s study, which seem to indicate that the progress made in academic research aren’t always applied in schools. One way to give the teachers the opportunity to avoid these discourses would be to raise awareness regarding them.

<p>Att leva är att befinna sig i olika världar. Samtidigt som vi lever med vår inre världsbild, är vi också en del av en hel omvärld. ”Möte mellan världar”, är ett arbete som berör dessa båda dimensioner. Då vår postmoderna tid bl.a. kännetecknas av att vi ställer oss frågor om framtiden, utgör temat livsfrågor i dag ett aktuellt ämne. För att möta framtiden är dock kunskap om vårt eget ursprung nödvändigt, då det förflutna alltid finns närvarande, liksom nuet och framtiden. Då livsfrågor inte är något avskilt från samhället i övrigt, har vi valt att studera temat religion/livsfrågor från två olika plan. Förutom individperspektivet har vi närmat oss temat religion/livsfrågor från ett samhällsplan, där bl. a. en översikt ges över hur religionens roll för människor förändrats över tid. Trots att många av de frågor vi människor ställer, inte är möjliga att vetenskapligt utforska, bidrar de till kunskap och vägledning i livet. Som blivande lärare har syftet med undersökningen varit att synliggöra elevers livsåskådning. Arbetets empiriska undersökning består av en samling individuellt skrivna texter av ungdomar i årskurs 8. Texterna ger oss inblick i vad eleverna tror eller antar om såväl världen, livet, döden, gud och människor. Sammanfattningsvis visar texterna på det intresse och behov som de facto finns att få uttrycka sig kring såväl ”de stora frågorna” som de av mer vardaglig karaktär.</p>