Syftet med den här studien har varit att undersöka och jämföra representationen av män och maskulinitet i livsstilsmagasinet Cafés omslag 2003 respektive 2019. Genom kvalitativ semiotisk analys och utifrån ett feministiskt perspektiv har vi studerat 5 omslag från 2003 och 5 omslag från 2019. I vår studie har vi konstaterat att män och maskulinitet representeras på liknande sätt 2003 och 2019. Exempelvis har vi kommit fram till att rekonstruktioner av stereotyper och kulturella myter framträder i representationen av män och maskulinitet under båda åren. Den huvudsakliga skillnaden är att omslagen från 2003 konstruerar en hegemonisk maskulinitet genom en objektifiering av kvinnor, medan omslagen från 2019 primärt gör det genom en estetisering av män. / The purpose of this study has been to examinate and compare the representation of men and masculinity in the covers of the Swedish lifestyle magazine Café in 2003 and in 2019. Using qualitative semiotic analysis with a feminist perspective, we have examined 5 covers from 2003 and 5 covers from 2019. Our study has concluded that men and masculinity are represented in similar ways in 2003 and 2019. For example, we have concluded that the reconstruction of cultural myths and stereotypes appears in representation of masculinity during both years. The main difference is that the covers of 2003 constructs hegemonic masculinity through the objectification of women, and 2019 mainly through the aestheticization of men.

Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan. Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra modemagasins omslag. De undersökta tidningarna är Damernas Värld, Elle, Glamour och Solo. Frågeställningarna behandlar omslagens utformning, modellernas utseenden, ämnena som uppmärksammas och slutligen om det finns några likheter och skillnader mellan magasinens omslag. Undersökningen utförts genom en kvantitativ innehållsanalys, då tolv omslagsbilder av respektive magasin under åren 2006 till 2008 har analyserats. Resultatet visar att utseendet hos magasinens modeller är relativt lika. Hon är blond eller brunett, smal, har ljus hy, liten näsa, tunna eller mellantjocka läppar och är mellan 20-29 år. Det som dock skiljer sig mellan magasinen är hennes klädsel, ansiktsuttryck och huruvida hon är känd eller inte. De ämnen som oftast uppmärksammas på omslagen är mode, skönhet, kändisar, kultur, kropp och relation. Magasinen har allt från 6-10 till 21-25 ämnesrubriker på sina omslag och den största rubriken hos samtliga magasin handlar om mode. Den vanligaste färgen på omslagets text och logotyp är rosa, medan dess bakgrund oftast är färgad vit.

This study was a qualitative analysis of the covers of six lifestyle magazines, three addressed to women and three addressed to men. We have studied the cover photographs, the teasers and their relations.   The purpose of this study was to answer the questions: According to the magazines, what are male interests and what are typical female interests? Who is the ideal man and who is the ideal woman? Is there a certain way you need to look to be able to be on a magazine cover? And how often do the magazines encourage you to consume?   The study was based on thirty covers, five from each magazine. The Swedish magazines are VeckoRevyn, Amelia, Damernas Värld, King of Sweden, Café and the American version of GQ. We’ve used semiotics and rhetorical methods to analyze the material. We have studied the words in the teasers to find their connotations, we have studied the poses of the cover models and investigated their body language and counted how many times the magazines teases for something that will lead to you as reader having to buy something.   We found out that both male and female magazines use very stereotypical gender roles and they do not show any signs of changing, even though the society in general has broken free from many typical gender roles. They presented an ideal man that are very successful, handsome, well dressed, meat eating and interested in sports. He is neither black nor gay. The ideal woman is a slim, beautiful, successful, white, heterosexual woman who can joggle many things at once.

<p>Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan.</p><p>Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra modemagasins omslag. De undersökta tidningarna är Damernas Värld, Elle, Glamour och Solo. Frågeställningarna behandlar omslagens utformning, modellernas utseenden, ämnena som uppmärksammas och slutligen om det finns några likheter och skillnader mellan magasinens omslag.</p><p>Undersökningen utförts genom en kvantitativ innehållsanalys, då tolv omslagsbilder av respektive magasin under åren 2006 till 2008 har analyserats. Resultatet visar att utseendet hos magasinens modeller är relativt lika. Hon är blond eller brunett, smal, har ljus hy, liten näsa, tunna eller mellantjocka läppar och är mellan 20-29 år. Det som dock skiljer sig mellan magasinen är hennes klädsel, ansiktsuttryck och huruvida hon är känd eller inte. De ämnen som oftast uppmärksammas på omslagen är mode, skönhet, kändisar, kultur, kropp och relation. Magasinen har allt från 6-10 till 21-25 ämnesrubriker på sina omslag och den största rubriken hos samtliga magasin handlar om mode. Den vanligaste färgen på omslagets text och logotyp är rosa, medan dess bakgrund oftast är färgad vit.</p>

The purpose of this study was to examine the ways in which the Swedish lifestyle magazine VeckoRevyn construct the sex and love relations of bi- and homosexuals. We analyzed 22 unique texts in magazines, from 2009 to 2014, in order to get a result as current as possible. To represent the magazine overall we have selected texts from various parts of the magazine. With a critical discourse analysis and through relevant and significant theories and perspectives such as social constructionism and heteronormativity, we found that VeckoRevyn represent sex and love relations of bi- and homosexuals through four discourses. The outcome of our study shows that VeckoRevyn only represent a limited part of bi- and homosexuals sex and love relations. In the analysed texts bi- and homosexuals are forced to “come out of the closet” repeatedly and their sexual relations are rarely represented. When the sexual relations are represented, it’s frequently through fantasies or in extreme ways with an attempt to entertain. VeckoRevyn tells the readers that it’s stupid to label oneself as bi- or homosexual, nevertheless VeckoRevyn often uses labels as a big part of their construction of bi- and homosexuals identities. Bi- and homosexuals never really come out of the closet, they are forced to always be standing in the doorway.

<p>Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls.</p><p>I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35.</p><p>För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.</p><p>Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.</p><p>Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.</p>

Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls. I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35. För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats. Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.

Baaam is a Swedish digitized lifestyle magazine for young women that, among other things, writes about sex, sexuality and relationships. Baaam is a feminist platform that claims to be a guiding companion to young women. The purpose of this study was to examine how Baaam portrays female sexuality and thus what messages they convey to young women regarding female sexuality. The research questions were: How is female sexuality portrayed in the lifestyle magazine Baaam? Does the selected articles from Baaam confirm or change the traditional, dominant view of female sexuality? Norman Fairclough’s critical discourse analysis (CDA) was conducted to find and then analyze discourses in the selected articles. A total of 23 articles published between 2016 and 2019 were analyzed. This was carried out from a social constructionist perspective together with representation theories and gender theories. Based on the analysis, different themes were used to explain how the sexual woman is constructed through different sub-discourses: ”The female sexual identity”, ”The woman’s sexual pleasure”, ”The sexual woman in relation to the man” and ”The performing sexual woman”. The sexual woman is portrayed both in a way that confirm and change the traditional, dominant view of female sexuality.

Denna uppsats har syftat till att undersöka hur maskulinitet görs i omslagsintervjuerna i Café Magazine under åren 2015 och 2020. Analysen har utgått från Raewyn Connells och Ylva Elvin-Nowak &amp; Heléne Thomssons teorier kring maskulinitet och att kön är något som görs, snarare än något som är. Connells maskulinitetsteori innebär att maskuliniteter ska förstås som något dynamiskt som är avhängigt sociala, kulturella och historiska villkor. I vår undersökning har vi sökt besvara frågan: Hur görs maskulinitet i omslagsintervjuerna i livsstilsmagasinet Café Magazine åren 2015 och 2020? Vi har undersökt hur de arbetar med text och bild för att gestalta maskulinitet. Genom att tillämpa en kvalitativ tematisk innehållsanalys samt en semiotisk bildanalys har totalt åtta stycken omslagsintervjuer analyserats, såväl i text som bild, fyra stycken från respektive år.  Av analysen framgår att Café Magazine i bild och text gör en maskulinitet som bär flera kännetecken av den västerländska hegemoniska maskuliniteten. Men vi ser även nyanseringar som kan antyda att det skett, och fortfarande sker, förändringar i denna västerländska, hegemoniska maskulinitet. Fram växer bilden av en emotionell och reflekterande maskulinitet. / The purpose of this study is to examine how masculinity is portrayed in the cover stories of Swedish magazine Café Magazine during 2015 and 2020. The theoretical framework upon which the analysis has been made consists of Raewyn Connell’s theory of masculinity, as well as Ylva Elvin-Nowak &amp; Heléne Thomsson’s concept of gender, stating that gender is constructed by us, rather than something that resides within us. Connell’s theory of masculinity proposes that masculinities are dynamic, social constructs that varies in different cultures and periods of time.  The aim has been to examine how masculinity is constructed in the cover stories of the men’s lifestyle magazine Café Magazine during 2015 and 2020. The material consists of eight cover stories in total, four from each year. The cover stories have been analyzed by combining two methods: (qualitative) thematic analysis for the written content of the articles and semiotic analysis for the images.   The study concludes that the masculinity constructed by Café Magazine, in the written content as well as the images of the cover stories, displays several characteristics consistent with those of western, hegemonic masculinity. However, there are nuances to suggest that this western, hegemonic masculinity has recently undergone, or still is undergoing, changes. In these nuances an emotional and reflecting masculinity emerges.