Detta är en kvalitativ undersökning om icke diagnostiserad ljudkänslighet. Syftet är att skildra den subjektiva upplevelsen av ljudkänslighet hos ljudkänsliga personer. Tolv informanter har svarat på ett frågeformulär rörande sin upplevelse som ljudkänslig och hur detta påverkar vardagen. Studiens resultat visar att faktorer som stress, sömnproblem och starka ljud bidrar till ökad känslighet. Strategier för att hantera ljudkänsligheten i vardagen presenteras. Vanligaste strategierna är att undvika miljöer med hög ljudnivå, att använda hörselskydd eller hörlurar med musik samt att eftersträva tystnad då man vistas i sin hemmiljö. Studien belyser också i stort hur ljud kan påverka oss både fysiskt och psykiskt.

Vårt mål med detta kandidatarbete var att tillsammans med en rhizomatisk och med en ljudteoretisk synvinkel utforska och förverkliga alternativa sätt att gestalta ljud. Vi ville både ifrågasätta våra egna förutfattade meningar och den generella uppfattningen om audiell interaktion. Vi har tagit inspiration från Michel Chions analysprocess lyssnar modus och teorin synchresis för att realisera en utgångspunkt och en grundpelare vilket löper genom hela arbetet. Våra teorier och tester har skett på både ett reaktionärt och proaktivt sätt då vi både har producerat prototyper utifrån förstudier och genomfört tester med prototyperna i sökande efter externa åsikter. Testerna genomfördes genom att vi bjöd in utomstående att delta i undersökningen och på ett så naturligt sätt som möjligt utfört kvalitativa studier i form av intervjuer och observation för att tillsammans utforskat de semantiska beskaffenheter ljud besitter. Resultatet av vår undersökning brottas med människans biologiska förutsättningar. Att avkontextualisera ljud helt är ett åliggande som anses vara en utopi som vi i undersökningen har behandlat. Hur våra situeringar och våra källor har påverkat vår granskning, vårt skrivande och vårt prövande är en interpretation som vi diskuterar i slutet av undersökningen. / Our goal with this Bachelor Thesis was to explore and realize alternative ways of synthesizing sound, together with a rhizomatic and an audio-theoretical point of view. We both question our preconceived assumptions and the general perception of audio interaction. We have been inspired by Michel Chion's analysis process, modes of listening and the theory of synchresis to realize a starting point and a mainstay that runs throughout the thesis. Our theories and tests have taken place in both a reactionary and proactive manner as we have both produced prototypes based on preliminary studies and conducted tests with prototypes in search of external opinions. The tests were conducted by inviting third parties to participate in the survey and, in as natural a way as possible, conducted qualitative studies in the form of interviews and observation to jointly explore the semantic characteristics sound possesses. The result of our study is in conflict with the human biological conditions. To decontextualise audio completely is an issue that is considered an utopia and something that we have taken in consideration in the survey. At the end of the survey we will discuss if our situated mind and our references have influenced our scrutiny, our writing and our testing.

“Ditt ljud är mitt ljud är vårt ljud.” - Brandon Labelle(2010) Allt ljud i vår omgivning bidrar och bildar en massa olika akustiska ljud ekologier, från naturliga ljud i en natur akustisk omgivning som består utav ljud från djur, vind & förändringar i vädret, till konstgjort ljud skapad av människor. Dessa ljud kan vara genom musikaliska sånger & konster, reklam, TV & andra vanliga aktiviteter som konversationer, arbetsljud & ljud ifrån mekanisk skapande apparater som används inom industrin & samhälle. Denna ljudmiljö som vi alla lever i, kallar vi för ljudlandskap. Syftet med det här arbetet är att undersöka ljudets betydelse för förståelsen av vår historia med fokus på den lokala historien. Kandidatarbetet består av en teoretisk del och en praktisk del. Till den teoretiska delen har jag använt mig av en litteraturstudie, där jag använt artiklar, både vetenskapliga och relevanta tidningsartiklar inom ämnet för få fram fakta och analysera mina frågeställningar. Till den praktiska delen har jag gjort en ljudmiljö som består av original inspelningar och modifierade ljud. Jag har visat på hur en ljudvandring kan hjälpa till och vara ett viktigt komplement till att få en fördjupad förståelse över vår lokalhistoria. Mitt val att göra en ljudvandring över Hestras historia föll sig naturligt då det är min hemort. / “Your sound is my sound is our sound.” - Brandon Labelle(2010) All the sounds in our surroundings contribute to a lot of different acoustic sound ecologies, from natural sounds in a natural acoustic environment that consist of the sounds of animals, winds and changes in the weather. To sound artificial created by us people, through musical songs & arts, advertising, TV & other common activities like conversations, work sounds & sounds from mechanically-creating devices used in industry & society. This sound environment we all live in we call for soundscapes. The purpose of this work is to investigate the importance of sound for understanding our history, focusing on local history. The candidate's work consists of a theoretical part and a practical part. To the theoretical part I have used a literature study, where I used articles, both scientific and relevant newspaper articles on the subject to get facts and analyze my questions. For the practical part, I have made an audio environment that consists of original recordings and modified sounds. I have shown how an audio migration can help and be an important complement to gaining a deeper understanding of our local history. My choice to make a soundtrack over Hestras history fell naturally, as it is my hometown.

Detta är en interventionsstudie av hur rumsakustiken i ett klassrum påverkar en lektion beträffande tidseffektivisering samt taluppfattbarhet. Studien jämför resultat av olika mätningar och tester före och efter en rumsakustisk åtgärd i form av ett nedpendlat akustiktak. Åtgärden utförs i ett klassrum på S:t Hansskolan i Visby, i syfte att undersöka huruvida en förbättring av ljudmiljön i klassrummet kan ge positiva samhällsekonomiska effekter. De mätningar och tester som genomförts ger tillsammans en bild av klassrummets akustiska egenskaper före och efter åtgärden. Mätningarna innefattar tidtagning av uppstartstid av en lektion samt olika rumsakustiska mätningar och tester beträffande taluppfattbarhet. Mätningar visar att klassrummets ljudmiljö efter den rumsakustiska åtgärden har förbättrats med kortare efterklangstider, förbättrade förhållanden med rummets reflexer samt ett förbättrat talöverföringsindex. Även ett lyssningstest har genomförts och resultaten visar att taluppfattbarheten har ökats. Lärarens tidtagning visar att uppstartstiden förkortats med åtminstone 15 minuter per vecka. Sammantaget visar studien att den rumsakustiska åtgärden inneburit en ökning i nyttjad lektionstid som dessutom blivit mer effektiv genom en uppmätt ökad taluppfattbarhet. Observerade nyttoeffekter anses väga tyngre än investeringskostnaden till den grad att installationen rekommenderas till befintliga skolmiljöer och inte bara vid nyproduktion. / This is an interventional study of how classroom acoustics affects a class in regards to time effectiveness and speech intelligibility. The study compares results of measurements and tests before and after acoustical treatments in the form of a new acoustic ceiling. The treatments are made in a classroom in S:t Hansskolan elementary school, with the aim to see whether an improvement in room acoustics can lead to socio economic gains through an increase in the effective time for a lesson. The combined measurements and tests show the state of the acoustical environment before and after the treatments. Measurements includes the time it takes to get a lesson going, as well as various acoustical measurements and tests regarding speech intelligibility. Results shows that the room acoustics have improved with reduced reverberation times, an increase in early reflexes compared to late, as well as improved speech transmission index values. The class also scores higher on hearing in noise tests, which implies an increase in speech intelligibility. The teacher’s timekeeping shows that the time it takes to start classes has shortened by at least 15 minutes per week. On a whole the study shows that the acoustic treatments has led to an increase in use of planned time for each lesson, which through increased speech intelligibility also has become more effective. Observed socio economic effects outweigh the cost of the installation to the point that it is recommended not only to new classrooms but also to existing school environments.

This study examines the Four Spaces Model, from a sound environment perspective. It raises two questions: 1) What are the challenges for The Four Spaces Model, in terms of soundscape, when it is implemented into public libraries? 2) How can the challenges be managed? There has been used a variation of methods, included using an article about The Four Spaces Model, the Danish homepage “Modelprogram for folkebiblioteker”, as well as visiting three Swedish public libraries. Since the model seems to stipulate an open plan solution, there is a propensity for higher sound levels. The sound level could impair activities inside the library, for an example, reading comprehension might be impaired. Noise levels might be so high, that spoken communication would be harder to understand, especially for children, disabled people and foreign language speakers. The Swedish library law stipulates that these groups should be given particular consideration. Furthermore, the sound levels might be so high, that the space needs acoustic treatment, or even rebuilding, like the public library Garaget in Malmö. Zoning and acoustic treatment may not be sufficient to provide a good sound environment. Separate rooms would provide a good sound environment, but it is unclear if it is consistent with the model. Sound masking techniques could be used, but is unproven and has not received a mainly positive response from workers in open plan offices.

Denna uppsats har undersökt hur personer med olika spelvana uppfattar en spelljudmiljöoch orienterar sig i den. Det spel som testats är ett ljudspel som saknar visuellt innehåll.Genom teorier kring inre bilder, lyssningslägen och tv-spels positiva inverkan påmänniskor har resultaten i studien analyserats. Man har då kunnat se en skillnad därspelarna med mer spelvana klarat av testet på snabbare tid och med olika strategier.Spelmiljön uppfattades däremot på relativt liknande sätt oberoende av deras spelvana.Undersökningen bidrar till ytterligare kunskap inom hur spelvana kan ha en positivpåverkan på hur vi navigerar oss med hjälp av att lyssna på en virtuell spelmiljö.

Sammanfattning Detta examensarbete kan liknas vid ett pussel som nu är lagt, de olika delarna som tillvägagångssätt, intervjuer, barns tankar och uttryck samt skrivandets process bildar tillsammans en helhet. Som hjälp för att kunna lägga pusslet har olika vetenskapliga teorier, perspektiv och ansats agerat som ram. Pusslet började ta form i små delar som tillslut lades ihop till en slutsats, under processens gång behövde delarna belysas av författarna från flera nya håll. Den nya kunskapen som inhämtades under arbetsgången bidrog till en djupare förståelse hur ljudmiljön påverkar barnen i förskolan. Föreliggande studie är etnografisk där förskolebarn har intervjuas och samtalats med i förskolans miljö. Studien är kvalitativt utformad då den undersöker ett förstående syfte i empirin om hur barn genom barns perspektiv i förskolan påverkas med deras upplevelser och uppfattningar av ljudmiljön. Undersökningen är genomförd med semistrukturerade barnintervjuer där två barn åt gången intervjuades och samtalades med om den vardagliga ljudmiljön i förskolan med hjälp av ljudinspelningar. I resultatet och diskussionen har författarna med en fenomenologisk hermeneutisk ansats kommit fram till att ljudmiljön i förskolan är varierad och upplevs och uppfattas olika beroende på individ, plats, tid och aktivitet. Nyckelord: Barns perspektiv, buller, fenomenologisk hermeneutisk ansats, ljudmiljö, sociokulturell teori

Denna uppsats har som syfte att studera hur föreställningar om ljud påverkar den fysiska planeringen i städer. För arbetet har åtgärdsprogram mot buller i Malmö och Göteborg analyserats utifrån de två teoretiska fälten Soundscape och Environmental Noise.  Soundscape definieras av människans uppfattning av den akustiska miljön. Detta teoretiska fält hanterar främst ljud som uppskattas av människan vilket är beroende av rumslig- och social kontext. Environmental noise tar utgångspunkt i ljudets negativa effekter på hälsan, vilket studeras genom ljudets fysiskt mätbara värden främst ljudnivå. Resultatet av arbetet visar att det teoretiska fältet soundscape endast kan identifieras i vissa rumsliga kontexter i staden. I parker och rekreationsområden framstår soundscape vara som mest tydligt, detta visa att stärkande åtgärder för uppskattade ljud ska genomföras måste många människor gynnas. Vidare framstår soundscape delvis kunna identifieras i bostadens utomhusmiljö genom åtgärden tyst sida. Det verkar finnas svårigheter att föreslå praktiska lösningar inom soundscape på grund av brist på kunskap och att lösningar ska baseras på platsen kontext. Det teoretiska fältet environmental noise framstår vara närvarande i nästintill alla stadens rumsliga kontexter och abstraktionsnivåer. Detta då kommunerna alltid har ett ansvar att hantera och prioritera hälsorisker. / This bachelor thesis aims to examine how the notions of sound affects the spatial planning of cities. Two cases, one of Malmö and one of Gothenburg will be analyzed through the two theoretical fields Soundscape and Environmental Noise. Soundscape is defined by human perception of the acoustic environment. This theoretical field is mostly dealing with sound that is appreciated and is dependent on spatial- and social context. Environmental noise is based on the negative health effects from noise, which is studied through physical measurable values of sounds. The results of this bachelor thesis show that the theoretical field soundscape can be identified only in certain spatial contexts in the city. Soundscape seems to be most prominent in parks and recreational areas. This implies that enhancing measures for appreciated sounds are only implemented in places where a large number of people will benefit. Furthermore it appears that soundscape is partially identifiable in urban environments in close proximity to dwellings in concept of a quiet side. Due to the lack of knowledge and the fact that solutions linked with soundscape should be based on specific spatial context there appears to be a difficulty for municipalities to take concreate actions associated with this notion of sound. The theoretical field environmental noise appears to exist in most of the city's spatial contexts and levels of abstraction. This is because municipalities always have a responsibility to manage and prioritize health risks.

Att känna och höra sin väg är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur synskadades möjligheter ser ut när det kommer till orientering i en urban stadsmiljö och hur taktila ledstråk kan användas i kombination med ljud för att samspela med den fysiska miljön på ett större öppet torg. Undersökningen har utgått från Stora torget i Västerås för att ha en fysisk plats att koppla arbetet till. Arbetet har utförts för att stödja personer med synnedsättning på en plats där det kan upplevas svårt att navigera sig.  Material har samlats in med metoder som platsanalys, observation och intervjuer för att försöka skapa förståelse för synskadades möjligheter till orientering och hur förutsättningarna i den fysiska miljön ser ut. Resultaten hjälpte till att ringa in ett område för arbetet, frågeställningarna har speglats i teorier om stadens struktur, auditiv perception, ljudmiljöer och även de förutsättningar som finns i den byggda miljön som synskadade kan använda i orienteringssyfte. Det samlade materialet från studier av undersökningar och teorier har sedan använts som grund till gestaltningsförslaget. Genom tillägg i den befintliga miljön har nya vägar skapats i syfte att främja inkludering, bidra till ökad tillgänglighet och en känsla av trygghet vid orientering. / To hear and feel your way is a thesis in Information design with emphasis on spatial design. The purpose with this work is to investigate the posibilities for people with visual impairment when it comes to orientation in an urban environment, and how tactile guide pathways can be used in combination with sound to interact with the physical environment in an large square. The investigation was based on Stora torget in Västerås to have a physical place to connect the work to. The work has been carried out in order to support people with visual impairments in an urban space where it can be difficult to navigate.  Material has been collected using methods such as site analysis, observation and interviews to try to create an understanding for the possibilities of visually impaired persons for orientation, and how the conditions looks like in the psysical environment. The results helped framing the area for the work, the questions were reflected in theories like city structure, auditory perception, sound environments and also the conditions that exist in the built environment that visually impaired can use for orientation purposes. The collected material from the studies with methods and theories has then been used as the basis for the design proposal. Through additions to the existing environment, new ways has been created with the aim to promoting inclusion, contributing to increased accessibility and a sense of security in orientation.

Denna undersökning vill fylla kunskapsluckan om huruvida emojier och ljud kan komplettera varandra i vardagssituationer där användare av sociala medier inte kan höra det tillhörande ljudet till videon som spelas upp på deras smarttelefon. I denna uppsats undersöks hur unga vuxna emojisätter två olika ljudmiljöer för att ta reda på vilka emoji-mönster som kan identifieras samt vad i ljudet som väcker associationer till de emojier som deltagarna valt ut. I denna vidare studie om emojier kopplat till de auditiva egenskaperna deltar deltagarna i experimentet genom enskilda intervjuer där deras egna associationer och intryck är det centrala att analysera. De två ljudmiljöerna som tillhör experimentet gestaltar en skog oc hett kök. I resultatet och slutsatsen diskuteras de konnotativa och denotativa valen som deltagarna gjort med sina emoji-sättningar samt hur de löste problemet med emoji-bristen genom att antingen välja kombinationer av emojier eller en enstaka emoji för att kommunicera det som uppfattades från de två olika ljudmiljöerna. Med detta arbete har jag fått fram vilka emojier som deltagarna hade valt gemensamt för att beskriva ljudmiljöerna. En kvantitativ vidare studie rekommenderas för att se om deltagarna i detta experiments emoji-mönstren kan appliceras på målgruppen i en större massa.