<p>Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivåer i skolan påverkar elever och pedagoger är något som det inte har gjort särskilt mycket forskning kring.</p><p>Som metod valdes en enkätundersökning om och hur lärare upplever samt handskas med buller, ljudnivåer och ljudmiljön i skolan. Enkätundersökningen genomfördes på fyra skolor i skolår f-9. Enkätundersökningen besvarades av 50 lärare bosatta i en mellansvensk kommun. Enkätundersökningen påvisar hur lärarna ser på ljudmiljön på sina arbetsplatser. Valet föll på just enkäter då vi ville nå ett större antal respondenter för att få en så vid bild av område som möjligt.</p><p>Då ljudnivån ofta är hög i skolan och påverkar både lärares och elevers vardag på olika sätt. En god ljudmiljö påverkar hälsan och inlärningen men den påverkar också arbetsförmåga och stress. Syftet med studien var dels att titta närmare på vilka uppfattningar som yrkesverksamma lärare har kring hur problemet med buller är i skolan samt hur stort problemet är. Vi ville också undersöka vilka kunskaper lärarna har i ämnet, då vi tror att dessa två påverkar varandra. Vi ansåg att undersökningsområdet var viktigt då det handlar om att belysa ett problemområde inom skolan som ofta hamnar i skymundan men som eventuellt skulle kunna leda till stora konsekvenser om det inte tas mer på allvar.</p><p>Litteraturstudien betonar vikten av en god ljudmiljö i skolan. Samtliga författare är eniga om att ljudmiljön måste bli bättre men har olika förslag på hur det skulle kunna gå till.</p><p>Resultatet visar att lärarna är väl medvetna om bullerproblemen som finns på skolan men de verkar inte ha redskapen och ekonomin att genomföra sina kunskaper i handling. Vi har försökt undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar didaktiskt med ljudmiljön i skolan.</p><p>Det vi har kunnat konstatera genom vår undersökning är att det behövs mer didaktiska kunskaper bland lärarna kring hur de aktivt kan arbeta med ljudnivåer. Vi anser också att lärare behöver konkreta tips och idéer för hur de kan arbeta med ljudmiljön i skolan. Inom det didaktiska området ljudmiljö, finns idag obefintligt med tidigare forskning.</p><p>Vår slutsats av undersökningen är att lärare idag behöver stöd, kunskap, resurser och utbildning för att kunna uppnå en god ljudmiljö på sitt arbete både för sig själva och för elevernas skull</p>

Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivåer i skolan påverkar elever och pedagoger är något som det inte har gjort särskilt mycket forskning kring. Som metod valdes en enkätundersökning om och hur lärare upplever samt handskas med buller, ljudnivåer och ljudmiljön i skolan. Enkätundersökningen genomfördes på fyra skolor i skolår f-9. Enkätundersökningen besvarades av 50 lärare bosatta i en mellansvensk kommun. Enkätundersökningen påvisar hur lärarna ser på ljudmiljön på sina arbetsplatser. Valet föll på just enkäter då vi ville nå ett större antal respondenter för att få en så vid bild av område som möjligt. Då ljudnivån ofta är hög i skolan och påverkar både lärares och elevers vardag på olika sätt. En god ljudmiljö påverkar hälsan och inlärningen men den påverkar också arbetsförmåga och stress. Syftet med studien var dels att titta närmare på vilka uppfattningar som yrkesverksamma lärare har kring hur problemet med buller är i skolan samt hur stort problemet är. Vi ville också undersöka vilka kunskaper lärarna har i ämnet, då vi tror att dessa två påverkar varandra. Vi ansåg att undersökningsområdet var viktigt då det handlar om att belysa ett problemområde inom skolan som ofta hamnar i skymundan men som eventuellt skulle kunna leda till stora konsekvenser om det inte tas mer på allvar. Litteraturstudien betonar vikten av en god ljudmiljö i skolan. Samtliga författare är eniga om att ljudmiljön måste bli bättre men har olika förslag på hur det skulle kunna gå till. Resultatet visar att lärarna är väl medvetna om bullerproblemen som finns på skolan men de verkar inte ha redskapen och ekonomin att genomföra sina kunskaper i handling. Vi har försökt undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar didaktiskt med ljudmiljön i skolan. Det vi har kunnat konstatera genom vår undersökning är att det behövs mer didaktiska kunskaper bland lärarna kring hur de aktivt kan arbeta med ljudnivåer. Vi anser också att lärare behöver konkreta tips och idéer för hur de kan arbeta med ljudmiljön i skolan. Inom det didaktiska området ljudmiljö, finns idag obefintligt med tidigare forskning. Vår slutsats av undersökningen är att lärare idag behöver stöd, kunskap, resurser och utbildning för att kunna uppnå en god ljudmiljö på sitt arbete både för sig själva och för elevernas skull

Syftet med studien var att få mer kunskap om hur pedagoger upplever att deras hälsa påverkas av höga ljudnivåer i förskolans inomhusmiljö. Studien ses utifrån ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex pedagoger som arbetade på samma förskola.  Genom kvalitativ innehållsanalys framkom det att pedagogerna i studien upplevde att deras hälsa påverkats av höga ljudnivåer. De visade en medvetenhet kring ljudnivåers påverkan och upplevde bland annat stress i olika former, hörselproblem och beteendeförändring. Det visade sig att pedagogers arbetssätt och inställning till arbetet spelade en viktig roll i dämpningen av ljudnivåerna. Det visade sig även att pedagogerna upplevde mest stress när det var många barn på samma plats. / The purpose of the study was to gain more knowledge about how preschool teachers experience that their health is affected by high noise levels in the preschool’s indoor environment. The study is seen from an environmental psychological perspective. The choice of method fell on qualitative interviews and was conducted with six preschool teachers who worked at the same preschool.  Through qualitative content analysis it emerged that the teachers in the study felt that their health was affected by high noise levels. They showed an awareness of the influence of sound levels and experienced, among other things, stress in various forms, hearing problems and behavior modification. It turned out in the study that the preschool teachers’ working methods and attitude to the work played an important role in lowering the sound levels. It also shows that the stress of the preschool teachers was highest when there were many children centered in the same place.

Denna rapport var en kvalitativ empirisk intervjustudie där fyra lärare deltog som alla hade någon form av hörselproblematik. Syftet var att undersöka hur lärare med hörselskador upplever buller i den egna arbetsmiljön. Vidare var syftet att undersöka lärarnas sätt att hantera den problematik som hörselskadan medför i deras arbetsmiljö. Informanterna utsattes för, i deras mening, höga ljudnivåer mellan 1-4 timmar per arbetsdag. När det gällde hur hörselproblemen påverkade dem i deras yrkesutövande upplevde lärarna att det medförde det vissa positiva effekter, då genom en ökad disciplin bland eleverna samt minskade ljudnivåer i klassrummet. Det påverkade dem även negativt då genom exempelvis svårigheter att alltid uppfatta vad elever sa, trötthet samt deltidssjukskrivning. Sättet informanterna hanterade hörselproblemen var bl.a. genom att läsa på läppar och genomtänkta pedagogiska val för att underlätta för dem utifrån deras specifika hörselproblem. Lärarna i studien betonade även vikten av att ha en god ordning på lektionerna för att minska ljudnivån, de var även noga med att berätta för eleverna om sin hörselproblematik vilket gjorde att eleverna försökte hålla ner judnivån tack vare visad hänsyn. / The report was an empirical qualitative interview study in which all four teachers who participated had some form of hearing problem. The aim of the study was to determine how teachers with hearing impairment perceive noise in their working environment. Furthermore, the aim was to examine teachers' ways of dealing with the problems that occur in their working environment due to their hearing impairment. The subjects were exposed to, in their view, high noise levels during 1-4 hours per working day. When questioned about how their disabilities affected them in the workplace, some positive effects where observed. In particular it led to increased discipline among the students as well as an improved working environment. Some negative effects were also observed. Such as having difficulties understanding conversations due to hearing impairment, fatigue and part-time sick leave. The informants handled auditory problems by lip-reading and adapting their educational techniques based on their specific hearing problems. The teachers in this study stressed the importance of maintaining good order during in the classroom in order to reduce noise, furthermore they informed their students about his or her hearing problem which encouraged students to minimize noise out of respect for the teacher's disability.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiker ser på begrepp som ljudnivå, musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien är sex intervjuer med musiker och ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs på sex kvalitativa intervjuer och är avgränsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka är baserade på trummor och bas – pop/rock, jazz/blues. Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, ljudteknik, ljudtekniker och arrangör har inverkan på det ljud och den ljudnivå som uppnås vid en konsert. Vidare redovisas respondenternas syn på relationen mellan ljudnivåer och musikupplevelse. Samtliga respondenter menar att ljudvolymen har en stor betydelse för den musikaliska upplevelsen och att faktorer som lokalens utformning och musikens genre har stor betydelse för upplevelsen av lämplig ”ljudbild”. / The purpose of this study is to investigate musicians’ opinions about terms such as sound level, musical experience, and the relation between them. The basis for the study is six interviews with musicians and sound engineers, some with and some without hearing disorders. The study is limited to primarily focus on musical styles that are based on drums and bass – jazz/blues, pop/rock. The result demonstrates that parameters like genre, room, technical equipment, sound engineers and arrangers all have influence on the sound and the sound level at a concert. Also – the respondents’ different views on the relationship between sound level and musical experience are presented. All the respondents think that volume is of great significance for the total experience of the music and the feelings it brings. They also believe that factors like the interior and form of the room/venue and the musical genre are of great importance for the experience of proper sound and sound environment.

Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad kunskap om varför förskollärare upplever stress i sitt yrke samt hur situationer som skapar stress kan förstås. För att få in så många svar som möjligt samlade vi in data genom en enkät. Enkäten har besvarats av 43 förskollärare i 16 olika län i Sverige. För att nå syftet med studien har vi använt följande frågeställningar: Vilka situationer skapar stress i det dagliga arbetet enligt förskollärare? Hur kan dessa stresskällor förstås? Enkäten som skapats i MS (Microsoft) forms har där gett oss olika diagram över svaren. Resultatet analyseras på två olika sätt. Ena forskningsfrågan analyseras genom en tematisk analys och andra frågan analyseras genom Bronfenbrenners systemteori. Resultatet visar oss att förskollärarna upplever stress på arbetet och att den största anledningen till den upplevda stressen är stora barngrupper följt av administrativa arbetsuppgifter, barn i behov av särskilt stöd, höga ljudnivåer, resursbrist och konflikter. Med hjälp av Bronfenbrenners systemteori har vi förstått dessa stresskällor utifrån olika system. Slutsatser som vi kan dra är att barngrupperna ser ut som de gör eftersom Skolverkets (2017) allmänna råd inte har bestämda riktmärken kring antalet barn i barngrupperna vilket underlättar för kommunernas beslut om ökade storlekar på barngrupperna. En annan slutsats som vi kan dra av studien kopplat till forskning som vi tagit del av är att mycket går att knyta till storleken på barngruppen.

Bakgrund: Tidigare forskning indikerar att höga ljud i öppna kontorslandskap har negativ inverkan på kontorsanställdas prestation och välmående på arbetet. Trots att flertalet studier har gjorts kring olika kontorsmiljöer finns inte mycket forskning om hur ljud i öppna kontorslandskap påverkar behovet av återhämtning efter arbetstid. Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning upplevelsen av höga ljudnivåer och störande ljud på arbetsplatsen har samband med behovet av återhämtning efter arbetstid, bland anställda som arbetar i öppna kontorslandskap. Metod: Metoden bestod av en kvantitativ enkätstudie av tvärsnittsdesign. Behovet av återhämtning mättes utifrån en kortversion av Need for Recovery (NFR) Scale. Ljudnivåer och ljudstörningar mättes utifrån formuläret Ljudstörningar och höga ljudnivåer i arbetsmiljön. Enkäten skickades ut till kontorsanställda på 16 olika arbetsplatser runtom i Sverige, varav sammanlagt 61 respondenter medverkade i studien. Resultat: En hierarkisk multipel regressionsanalys visade ett positivt samband mellan höga ljudnivåer, ljudstörningar och återhämtningsbehov. Ett signifikant samband (p &lt; .05) kunde konstateras mellan ljudstörningar och återhämtning som var oberoende av ljudnivåer. Däremot påvisades inget signifikant samband mellan ljudnivåer och återhämtningsbehov oberoende av ljudstörningar. Slutsats: Resultatet indikerar att störande ljud i öppna kontorslandskap har betydande påverkan på behovet av återhämtning efter arbetstid. Även om inget signifikant samband mellan prediktorvariablerna och utfallsvariabeln kunde påvisas kan ljudnivåer ändå vara betydande för upplevelsen av störande ljud och behovet av återhämtning. För att kunna dra kausala slutsatser är fortsatt forskning genom prospektiva studier nödvändigt. / Background: Research indicates that open plan offices are accompanied by high noise levels which have a negative impact on performance and wellbeing at work. However, little is known about how noise levels and noise annoyance associate with need for recovery (NFR) among employees in open-plan offices. Objective: The purpose of this study was to investigate whether there is an association between experiences of high noise levels, noise annoyance and need for recovery among open-plan office workers. Method: The study was performed with a cross-sectional design. Need for recovery was measured with a short version Need for Recovery (NFR) Scale and noise levels and noise annoyance was measured with Noise Annoyance and High Noise Levels in Work Environments. The questionnaire was sent out to 16 workplaces in Sweden and contained responses from 61 employees. Results and conclusions: Hierarchical multiple regression analysis showed a positive association between experienced high noise levels, noise annoyance and NFR. A significant (p &lt; .05) association was found between noise annoyance and NFR, independent of noise levels. However, no significant association was found between noise levels and NFR when both predictors were included in the same model. Results suggest that noise annoyance, compared to noise levels, has a more important impact on NFR. Even if no significant association were found between both predictors and the outcome variable, noise levels might influence the experience of noise annoyance, and therefore also be important for NFR. However prospective studies are needed for causal inferences.

Problem background: This thesis in building technology at Mälardalen University examines the noise level of the constructions on Öster Mälarstrand. The area Öster Mälarstrand is in the eastern part of Västerås next to the water area Mälaren. This district began to build in the end of the 20th century, and the area went from an industrial field to become as described, one of the best places in Västerås to live at. The district is now an area with a large extent of residentials and other necessities such as banking, gym, cafes, restaurants, shops and a large marina. Öster Mälarstrand is still under constant construction of new buildings. The purpose of the survey is to investigate the noise level on Öster Mälarstrand, and if the construction sites are customised to the guidelines that exist regarding noise and noise levels outside in a residential area. The work is summarized and ends by giving examples of measures to reduce noise and noise levels in the area. The method is based on own noise measurements, calculations and interviews. The noise measurements carried out at three specific locations on Öster Mälarstrand during four working days when constructions were underway. Interviews have also been conducted with 50 people who live in the area. The calculations of the noise measurments showed several varying values, but one thing that is clear is that the noise calculations that was executed, exceeds the guideline values set for noise-levels in Öster Mälarstrand. The interviews that were conducted presents that a majority of the interviewees thought that the noise level of the constructions on Öster Mälarstrand was disturbing, especially now during the pandemic of Covid-19, when several people started working from home. The conclusion in this thesis is that noise levels exceeds the guideline values ​​that exist according to the Swedish Environmental Protection Agency. The interviews in the area show that the majority of the participants experience the noise from the construction site as a disturbance.