I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlärningsmetoder och olika författares syn på matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lärare har vi kommit fram till att lärarna har ett laborativt och undersökande arbetssätt. Lärarna arbetar för att öka elevernas förståelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära matematik, väcka elevens nyfikenhet och intresse. Lärarna betonar vikten av social kompetens för inlärningen. Tydliga mål saknas för förskoleklassen som är en del av skolväsendet och ska betraktas som övriga skolformer.

Det är vanligt förekommande att elever påstår att det är tråkigt att gå i skolan. Utan lust och vilja att lära får läraren en stor utmaning i att lyckas få eleverna att tillägna sig kunskaper på ett varaktigt sätt. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur man som lärare kan påverka elevernas motivation till att lära samt att undersöka vad motivationsbrist hos elever leder till. Med hjälp av fyra lärarintervjuer och åtta elevintervjuer, vilka samtliga var verksamma i årskurs fem, så har vi fått en bild av vad motivation och lust att lära innebär, hur man som lärare kan arbeta för att stimulera elevernas lust att lära samt vad motivationsbrist kan leda till. Såväl intervjuade lärare som elever menar att omgivningen påverkar elevernas motivationsskapande. Om inte helheten i klassrummet är tilltalande så brister det i lusten att lära.

<p>Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vad som motiverar elever i årskurs fem i lärarledda lärandesituationer. Valet att utföra studien i årskurs fem beror på att vi under vår studietid har mött elever i denna årskurs och har ställt oss undrande till vad det är som motiverar dem. Motivation är ett begrepp som har genomsyrat lärarutbildningen och på grund av detta ville vi veta mer om hur eleverna uppfattar begreppet. Flera teoretiker menar att elevers motivation till lärande kan påverkas av såväl inre som yttre faktorer samt diverse behov. Jenner (2004) anser att det även finns en tredje faktor där eleverna tycks pendla mellan faktorerna. Ett resonemang som gjorde oss nyfikna och ligger till grund för studiens uppkomst.</p><p>Metoden som studien bygger på är av kvalitativ art och totalt deltog sex intervjupersoner. Resultatet visade att det är många olika faktorer som påverkar elevernas motivation, bland annat lustfyllt lärande, positiv feed-back, bra och omtänksamma lärare, kompisrelationer och engagerade föräldrar.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer i undervisningen och den sociala skolmiljön</p><p>som ger elever motivation och lust att lära matematik. Arbetet beskriver motivation och lust till</p><p>matematikämnet ur ett lärar- och ett elevperspektiv.</p><p>Undersökningen utförs genom intervjuer med fyra pedagoger som undervisar i matematikämnet</p><p>i skolår 1-6. Utöver detta så sker intervjuer med två elever ur varje pedagogs klass. Sammanlagt</p><p>åtta elever ingår i undersökningen.</p><p>Resultatet visar att elevens förståelse och tillit till den egna förmågan är centrala motivationsfaktorer</p><p>för att lära matematik. Enligt samtliga deltagare i undersökningen är ett varierat arbetssätt</p><p>en viktig faktor för att skapa motivation. De anser även att pedagogens roll är en stor faktor</p><p>för lusten att lära och för att göra matematikämnet roligt. När eleven ser att pedagogen tycker att</p><p>matematik är roligt så är möjligheten större att även eleven blir intresserad av ämnet. Alla de</p><p>intervjuade eleverna och pedagogerna som använder sig av en matematikbok tycker att den är</p><p>motiverande och ger lust att lära.</p>

<p>Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.</p><p>Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt.</p><p>Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt. Enkätundersökningen visar att de lärare som arbetar laborativt i liten utsträckning eller inte alls anger tidsbrist som främsta orsak. Att planera laborativ undervisning tar lång tid. Anledningen till att man skulle vilja arbeta laborativt oftare är att undervisningen blir mera varierad och att förståelsen hos eleverna ökar. Intervjuerna visar att de lärare som ofta arbetar laborativt motiverar det med att eleverna får vara kreativa och använda flera sinnen. Lärarna tycker även att det är viktigt att det laborativa arbetet kombineras med diskussioner. Eleverna får då träna sin språkutveckling och hjälp med att översätta konkret matematik till abstrakt.</p>

<p>I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlärningsmetoder och olika författares syn på matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lärare har vi kommit fram till att lärarna har ett laborativt och undersökande arbetssätt. Lärarna arbetar för att öka elevernas förståelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära matematik, väcka elevens nyfikenhet och intresse. Lärarna betonar vikten av social kompetens för inlärningen. Tydliga mål saknas för förskoleklassen som är en del av skolväsendet och ska betraktas som övriga skolformer.</p>

Intervjustudie med matematiklärare i årskurs 4-6 om lust att lära och dess betydelse i undervisningen . / en study about motivating mathematics through intrews eith mathematical teachers in grades 4-6 about the motivation to learn and its effects on education.

AbstractArbetet utgör en undersökning om gymnasielevers attityder kring skolmatematik. Eleverna i undersökningen går i gymnasiets årskurs två och tre på Teknik- eller Naturprogrammet. Eleverna, som alla medverkade frivilligt, tillfrågades i intervjuer om hur de såg på matematik, nyttan av den och vad som gör det intressant/roligt att studera ämnet matematik samt vad de ansåg kunskaper i matematik kunde användas till rent allmänt. Utfallet var sammanfattningsvis en positiv i syn på ämnet och att det var förståelsen av matematiken som gör den rolig och att den upplevda nyttan med ämnet framförallt att det hjälper förståelsen av t.ex. Fysik och Kemi. När det gäller allmännyttan handlade svaren om grundläggande beräkningar med procent och valuta och att den största delen av matematiken var till för vidare studier. Faktorer som de tillfrågade betraktade som viktiga för vilken attityd och/eller inställning de hade till ämnet efterfrågades men svaren var resultatlösa.

This essay aims to problematize the concepts of usefulness and lust in relation to reading and literature. My analysis is based in Sara Mannheimer’s novel Handlingen. The research questions seeks to interpret the character´s understanding of the two ideas usefulness and lust, and further try to analyze how the character's view on literature and abstract thinking is determined by the two concepts. With theories on cleaning, baking and the practical work as well as theories of reading, the discussions with the novel´s character evolved to think further about the concept of literature and what it really stands for in one’s life. The results from the analysis of the novel resulted in a dualistic view between the two concepts usefulness and lust where the entrance to the world of literature is conditioned by having genuine lust for reading. I further problematize this view with a discussion about what it means to be an authentic person and that it does not reject the union of the two concepts. Another central point in the analysis of the novel is how usefulness relates to organization and a clear system whereas lust speaks to the abstract thinking and chaos. My conclusion consists of the union of being open to abstraction and the fact that a person cannot know certain things that will always be out of reach for us, such as existential questions and so on. This could mean that the usefulness and lust are dependent of each other in one’s life, at least that they are not ruling out each other’s existence.

<p>The purpose of this study is to compare different ways to teach mathematics in the school's lower age groups, and to examine whether certain practices increase students' desire and motivation to learn the subject. The questions used to determine the purpose is the following:<strong> </strong></p><ul><li>What vision has the students in the class at maths? </li><li>How does the teaching of mathematics in the class look like?</li><li>What vision has the students in the class at working with different approaches in education?</li><li>Does the traditional approach  and the options that I am examining meet the steering documents requirements?<strong> </strong></li></ul><p><strong> </strong>The essay is organized as a qualitative study. The study was conducted in an elementary school in Sweden, third grade. The methods used included interviews with students and observations in the classroom. I have also completed three lessons in which I introduced students to three different approaches. Mathematics lessons that this third grade has, begins and ends with the students work individually with the math book. Is it possible to increase students' desire to mathematics by introducing different approaches? For example if the mathematic lesson is based on a mathematics contest, in which students work in groups to discuss and argue for solving various problems. When using different methods in mathematics does the students have the chance to find their way of learning, where the different approaches gives students the chance to examine the mathematics with different senses. All are individuals, and therefore have different ways to learn.<strong></strong></p>