Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar elever till att lära sig i skolan, samt få kunskap om hur jag som lärare kan hjälpa omotiverade elever att hitta lusten till fortsatt lärande. Svaren på frågeställningarna har sökts dels i litteratur och dels genom intervjuer med elever i år åtta. Resultatet visar att det som främst motiverar eleverna är att få bra betyg, att bygga en bra grund inför fortsatta studier, och att kunna skaffa sig en bra utbildning för att senare få ett bra arbete. Eleverna stimuleras även när något är roligt. Humor och glädje skapar lust hos eleverna. Exempel på andra viktiga motivationskällor är läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, kamrater och skolmiljön.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lärandet i ämnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssätt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i årskurs ett i två olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag använde mig av för att nå ett resultat var enkätundersökning med blandade frågor och kvalitativa elevintervjuer.   De mest centrala begreppen i detta arbete är motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation där eleven arbetar med en uppgift.   Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolämnet matematik, hur de är motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de är motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. Därefter blev fokuset på sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlärning och aktivitet. Slutligen blev det fokus på elevers motivation i arbetet med problemlösande, konkreta, abstrakta eller teoretiska uppgifter.   Jag kan utifrån resultatet av detta arbete se en tendens till ökad motivation till lärande hos eleverna. I studien finner jag att elevernas trivsel med matematik står i nära sammanhang med deras prestation i ämnet. Även markanta skillnader mellan klassernas matematikkunskaper visade sig. Dessa skillnader kan till stor del bero på skillnaderna i undervisningsmetoder.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.  Likheterna hos informanterna var att lusten och olusten var viktigt i skapandet och att glädjen är en synonym till lust. Skillnaden hos informanterna var synonymer till olust vilket var ångest, missnöjd, obehag och onjutning. Min slutsats är att genom att vara medveten om lusten och olusten så kan man påverka den.

Med mitt examensarbete vill jag förklara vad FMT-metoden är. Jag berättar kort musikterapins historia och jag ger också en förklaring på metoden. Förklarar kort Rett syndrom och autism. Jag beskriver vidare mitt praktikarbete där jag valt att undersöka vad det är i metoden som gör att det känns meningsfullt för adepten. Trots att jag inte kunnat se några större förändringar efter 15 gånger har adepterna ändå tyckt det varit roligt att komma till sessionerna. Med  mitt arbete har jag fått svar på FMT-metodens styrka. Med musiken kan vi väcka en lust att reagera. Vi möter adepten där den befinner sig i sin utveckling och skapar på så sätt förutsättningar för att lyckas. Det i sin tur ger en lust som leder till utveckling.

Elevers motivation spelar en stor roll för deras lärande. Men många barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken tråkig och svår. Denna uppsats handlar om hur lärare kan öka elevers lust att lära matematik. Jag undersöker vad som sägs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa två begrepp egentligen innebär. Vidare har jag tagit reda på vad litteraturen menar är viktigt för elevernas lust. Jag har funnit att de faktorer litteraturen pekar ut som viktiga, i huvudsak kan indelas i två kategorier; undervisning samt social miljö. Undervisning handlar om vilka arbetssätt och arbetsformer som kan rekommenderas för att matematiken ska bli lustfylld. Avsnittet om social miljö handlar om stämningen i klassrummet och om lärarens ledarskap. Slutligen har jag även genomfört ett antal intervjuer med verksamma lärare, för att undersöka deras syn på lust i samband med matematikundervisningen. Jag fann att elevernas lust verkade vara viktigt för samtliga dessa lärare och de hade många idéer om hur denna lust kan skapas. En klassrumsmiljö där lusten frodas är en miljö där glädjen och humorn står i centrum och där individens behov och förutsättningar är viktiga. Arbetssätt och arbetsformer måste varieras samtidigt som process och förståelse betyder mer än ett rätt svar. Eleven måste även känna sig trygg tillsammans med läraren och resten av gruppen. Läraren har en nyckelroll när det gäller elevernas lust, eftersom han/hon har makten att styra klassrumsaktiviteterna.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utifrån ett nyfikenhets­perspektiv skapa ett arbetsmaterial riktat till förskoleklass och skolår 1 i ämnet magnetism, samt att ta reda på vad begreppet nyfikenhet innebär.Produkten bestod av en högläsningsbok (Magnus Magnet) samt en lärarhandledning med arbetsgång och praktiska övningar. Materialet utvärderades av tre lärare och en lärarstudent. Utvärderingen var mestadels positiv och eleverna tyckte generellt att boken var rolig och underhållande. Till viss del kunde det konstateras att arbetsmaterialet väckte nyfikenhet hos eleverna om fenomenet magnetism. Slutsatsen var att en högläsningsbok samt praktiska övningar om magnetism är en bra metod för att förmedla nyfikenhet och intresse inför naturvetenskapliga fenomen till barn i de första skolåren.

Many researches demonstrates that children who deal with matematics in a meaningful context early in their age, will manage a much wider context later in school. The purpose of this work is to highlight the importence of teacher´s view on matematics and how matematics can be visible for the children when they are in a preschool age. Im trying to promote the importance of mathematics wich characterizes much of our society. Highlighting todays nursay’s and the fact that there is plenty of good enviroments for the learning of mathematics. There are so many fun opportunities to draw attention to mathematics whit, and even more if there is a knowleadgeable teacher there. A knowleadgeable teacher can se and take this oppotunities seriously and enjoy the process at the same time.  The study was based on some interviews with some teachers who work in a nursery school which is located north of Stockholm. It is also implemented with the observation of children of different ages.

Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas.   Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat. Slutsatserna som dragits efter genomförd studie är att en varierad undervisning och lärarens medvetenhet om elevers olika sätt att lära sig måste ligga till grund för motiverande undervisning i skolan.