Syftet med detta examensarbete är att utforska elevernas erfarenheter av hur de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lärande har manifesterats i klassrummen. Anledningen till varför det är intressant att titta närmare på detta begrepp inom pedagogiken, är att det finns forskning som visar på att bedömning för lärande har en stark positiv inverkan på elevers lärande. Klassrummet är det område man måste fokusera på för att höja elevernas resultat. Metoden jag har valt är en kvantitativ enkätundersökning hos alla elever i år 9 på en skola, sammanlagt i fem klasser. Totalt svarade 119 elever på enkäten.  Min undersökning visar att de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lärande har till stor del manifesterats i klassrummen, men dock inte fullt ut. För att få fullt genomslag, tänker jag att man behöver fortsätta det systematiska och långsiktiga arbete som redan påbörjats.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra vilka uppfattningar lärare och elever har om lust och motivation i textilslöjden. Forskning visar att slöjd upplevs som ett lustfyllt ämne och att lustfyllda situationer påverkar elevers inlärning och utveckling positivt. Frågeställningarna i detta examensarbete syftar därför till att synliggöra lärares och elevers uppfattningar om lustens roll i textilslöjdundervisning, orsaker till lust och motivation samt strategier för att skapa lust och motivation i textilslöjden. För att svara på dessa frågor har en undersökning med kvalitativ ansats utförts. Intervjuer med fyra lärare och fem elever på skolor i grundskolans senare år och på gymnasiet har analyserats och resulterat i flera kategorier som visar på lärares och elevers uppfattningar. Dessa kategorier beskriver uppfattningar kring lustens och motivationens roll i textilslöjdundervisning. De intervjuade menar att lust gör det lättare att lära sig. Variationen av praktisk-estetiska och teoretiska ämnen skapar lust och motivation. I lustfylld textilslöjdundervisning driver elever arbetet framåt själva, de har stort medbestämmande, arbetet flyter på och de klarar av utmaningar. Orsaker till lust och motivation är inspiration, inflytande, intresse, problemlöning, görandet, visionen av en produkt, att få med sig något hem, att bli nöjd med resultat, att ha kontakt med andra, och en kunnig lärare. När lust och motivation saknas används strategierna att ta en paus, att sätta igång fast man inte har lust, hitta lust och motivation själv, att söka eller ge hjälp samt att vara positiv.

När jag har varit ute i gymnasieskolan på praktik har jag mött elever med väldigt olika attityder och inställningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna länge, då de möter matematiken för första gången i förskolan. När eleverna sedan når gymnasiet är de olika motiverade för att lära sig matematik och som lärare kan det vara svårt att veta hur man ska motivera sina elever till att lära sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och analysera vilka yttre- och intre faktorer som påverkar elevers motivation i ämnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan på elever motivation på gymnasiet. Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära sig matematik under skolgången och att det finns olika teorier om när elevers motivation för att lära sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor påverkan på elevernas motivation på gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna påverka eleverna även när de går på gymnasiet. Utifrån varje faktor framgår det hur det påverkar eleverna och därför också vad man som lärare kan göra för att höja elevernas motivation för att lära sig ämnet matematik.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka några komvuxelevers inställning till att lära sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lärarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlärningen. Studien bygger på teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten. Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lågt intresse för matematikinlärningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsätter att försämras. Utifrån studien kan man se att motivationen har en stor inverkan på dessa elevers matematikinlärning och de tre viktigaste faktorerna som påverkar dem till att motivera sig till matematikinlärningen är enligt eleverna 1) lärarens kompetens, inställning och förmåga; 2) läroböckers innehåll och skoluppgifters svårighet; 3) elevernas mål med matematikinlärningen. Studien visar att för att öka dessa elevers glädje, lust och intresse för matematik har läraren åtminstone fyra uppdrag: 1) att förstå sina elever och kunna sätta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna få dem att känna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lämpligt mål i matematikinlärningen; 4) att finna skoluppgifter med ”lagom är bäst” intentionen åt sina elever så att de känner lusten och motivationen för matematik.

Thesis (D. Min.)--Westminster Theological Seminary, Philadelphia, 2002. / Includes vita. Includes bibliographical references (leaves 283-291).

Thesis (D. Min.)--Westminster Theological Seminary, Philadelphia, 2002. / Includes vita. Includes bibliographical references (leaves 283-291).

P.Oxy. 840 is a fragment of a lost Gospel that was published by Grenfell & Hunt in 1908. Prima facie P.Oxy. 840 contains a controversy dialogue between Jesus and a high priest regarding purity set within the temple of Jerusalem. The research history shows that the most controversial aspects of P.Oxy. 840 are its historical plausibility, what inter-texts relate to it, how the text is to be reconstructed, and what kind of Christianity lies behind P.Oxy. 840. This dissertation attempts to classify the Christianity of P.Oxy. 840. In the past three trajectories have been proposed in answer to this problem: orthodoxy, Gnosis and Jewish Christianity. This study attempts to answer this research problem by means of a comparative analysis of P.Oxy. 840's inter-texts. A comparative key for analysing texts is designed in accordance with Smith's comparative approach to religions. 22 Representative texts from the three trajectories are compared with P.Oxy. 840 that show comparable theological positions regarding purity and anti-Judaism, and that utilize the same form (chria). The three trajectories, Gnosis, Jewish Christianity and Proto-Orthodoxy are then described as proper taxonomies that can help us classify texts according to their trajectory. The dissertation's classificatory approach understands the various trajectories descriptively in terms of each other, instead of right or wrong (orthodox or heterodox). At the same time the study is informed by a historical conscience, sensitive to the development of theology within the second century. Chapter 4 is the articulation of the author's reading of P.Oxy. 840. Two theological positions emerge: Firstly, P.Oxy. 840 contains strong anti-Jewish polemic, accusing its opponents of lust. Secondly, P.Oxy. 840 motivates the supersession of immersion by baptism ("living water"). Chapter 5 looks at Gnostic inter-texts comparable to P.Oxy. 840. It emerges that Gnostics had the same symbolic understanding of purity as the Proto-Orthodox had. Bovon's idea of a typical Gnostic anti-baptism is undermined. Bovon underestimates the metaphorical reference of "baptism." The similarities between P.Oxy. 840 and the CMC is judged to be circumstantial. Similar logical methodology and a shared literary canon can account for this. Anti-Jewish polemic is not that common in Gnostic literature. Chapter 6 analyses Jewish-Christian inter-texts comparable to P.Oxy. 840. Problems in Kruger's identification of P.Oxy. 840 with the Nazarene community are shown. By looking at Jewish Christian literature it becomes evident that P.Oxy. 840's argumentation is entirely different. P.Oxy. 840 undermines the whole law, while this literature is at pains to uphold it. P.Oxy. 840 appears ignorant of Jewish theology. Chapter 7 examines Proto-Orthodox inter-texts (or at least inter-texts later absorbed by Proto-Orthodoxy) comparable to P.Oxy. 840. Of all the trajectories anti-Judaism plays the biggest role with the Proto-Orthodox. The accusation of Jewish lust becomes characteristic of the emerging Orthodox movement. In the literature of the Proto-Orthodox (both that written by them and that appropriated by them later on) it becomes ever more important to distance oneself from Jewish institutions. Supersessionism becomes an important tool to do this. One of these institutions that is superseded is purificatory immersion by baptism. This idea develops on a trajectory that can be expressed as Q-Mark-John-Hebrews-Barnabas- Justin/P.Oxy. 840. While Justin makes his point through the invention of abstract Christian philosophy, P.Oxy. 840 is an institutional dinosaur that utilizes the chria (attached to the genre of Gospel) to make its point. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2016. / New Testament Studies / PhD / Unrestricted

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet lust att lära och hur omsätts det i praktiken? – lärares syn på lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lära som ett strävansmål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som exempelvis engagemang, motivation, intresse och social samverkan, som viktiga för elevers lust att lära. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua lärare, då vi vill se hur begreppet tolkas och resoneras kring. Efter att ha ställt litteraturen i relation till lärares tolkning och resonemang, kan vi se att det inte finns en entydig tolkning av begreppet lust att lära, vilket visar sig i hur arbetet i klassrummet utformas. Det är helheten, där begreppet ligger som grund i det pedagogiska arbetet och där flera olika faktorer tas i beaktning, som skapar möjlighet att nå läroplanens strävansmål. Vår undersökning har bidragit till att forma en grundsyn, där ett lustfyllt lärande ligger som grund för verksamheten och är en bärande faktor i arbetet.

I slöjden så upplever lärare att eleverna gärna vill hoppa över idéutvecklingsfasen genom skiss och ”sätta i gång” trots att de behöver en välutvecklad idé för att faktiskt kunna starta sitt slöjdarbete. Syftet med den här undersökningen blev därför att försöka få reda på vad eleverna själva upplever kring sin motivation att delta i idéutvecklingsarbetet genom skiss. För att få svar på detta så har en enkätundersökning och elevintervjuer genomförts.  Syftet med den här undersökningen blev därför att försöka få reda på vad eleverna själva upplever kring sin motivation att delta i idéutvecklingsarbetet genom skiss. För att få svar på detta så har en enkätundersökning med en grupp elever samt enskilda elevintervjuer genomförts. Då forskning specifikt på ämnet skiss i slöjd var obefintlig lades i stället att fokus på motivationsforskning och skiss i andra ämnen för att upptäcka om det fanns jämförbara teorier i dessa. I näst intill samtliga av de forskningsartiklar och böcker som lästes i samband med undersökningen, lyftes det lustfulla lärandet och känslor fram som en viktig aspekt för elevers motivation men även teorier om att elever som stött på motgångar har en lägre motivation, då de inte tror sig kunna någonting.  Genom elevintervjuer och enkätsvar så upptäcktes att aversionen för skissuppgiften, som ofta uttrycks högljutt i klassrummet, inte nödvändigtvis var så påtaglig som det verkar. Eleverna uttryckte att de kanske inte nödvändigtvis ansåg uppgiften så rolig utan det som framför allt motiverade dem i stället var att de förstod syftet väl och hade slutprodukten som målbild.

Syftet med denna studie är att examinera spansklärares arbetssätt och resonemang kring lekens roll i lärande av spanska som moderna språk i undervisning på grundskolenivå. De två centrala frågeställningar som undersöks i denna studie relaterar till användningen av leken som inlärningsmetod i klassrummet och lärarnas åsikter om denna undervisningsmetod. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på aktivt lärande, lekteorier och lärarledarskap. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ metodundersökning, till vilken användes ett digitalt frågeformulär för lärarna. Resultatet visade att leken anses vara en bra undervisningsmetod som utvecklar olika färdigheter och förmågor inom det sociala, kognitiva och speciellt i utvecklingen av språket. Dessutom ökar det motivationen och bidrar med en positiv atmosfär i klassrummet. Det finns dock faktorer som tyder på att leken inte utnyttjas till sin fulla potential i klassrummet på grund av bristen av lekplanering och användandet i klassrummet. Leken i klassrummet användes i väldigt liten utsträckning av ett flertal informanter. Leken används inte heller i sin fulla kapacitet för att utveckla de olika språkliga förmågorna hos eleverna som enligt kursplanen är dess syfte. Några av dess är bland annat för utvecklingen av elevers kulturella aspekter, samt muntlig kommunikation i olika sammanhang. Trots detta finns en efterfrågan från informanternas sida om att leken bör ta mer utrymme i svenska skolan än vad den gör i dagsläget.