<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Vårt arbete försöker belysa hur drama och dramapedagogik används i undervisningen, samt att skapa en djupare förståelse för hur drama och dramapedagogik används och upplevs av lärare. Intresset för dessa frågor väcktes under vår praktikperiod, då vi ofta möttes av frågor och undran över vår utbildning inom kme. Vi har även varit nyfikna på om lärare ser något samband mellan lek och drama, och hur de definierar begreppet kreativitet i en lärandesituation. Metoden som vi har använt oss av för att finna svar på våra frågeställningar har varit kvalitativ genom intervjuer av åtta lärare och faktasökning i litteraturen. Genom våra intervjuer upptäckte vi att om drama används så är det vanligast förekommande som avslutningsprojekt på ett tematiskt arbete i form av teater och även i värderingsövningar. Det verkar som de flesta lärarna är positiva till dramapedagogik, även om inte alla arbetar med det aktivt. Tiden är en bidragande orsak, där en del känner att den inte räcker till. Leken verkar vara det område där alla är överens. Den är lättillgänglig och till för alla, oavsett utbildning. Vi hoppas och tror att vårt arbete ska kunna inspirera andra att fortsätta att kämpa för en bättre miljö för dramapedagogiken i skolan. / In our work we are trying to shed light on how drama and drama pedagogy are used in teaching. In addition, we hope to create a deeper understanding about how drama and drama pedagogy is used and experienced by teachers. Our interest in this issue arose in our internship period, during which we often met questions about and curiosity about our education within kme. Furthermore, we have been curious to know if teachers see a connection between educational games and drama and how they define the idea of creativity. The method we used to find out the answers to the issues in question was qualitative: interviews of eight teachers and an information search through the relevant literature. Through our interviews we discovered that if drama is used, it is most commonly used as the closing project for theme-based work. This was often in theater format, but also included values exercises. It seems that the majority of the teachers have a positive opinion about drama pedagogy, even if they do not all work with it actively. Time is a contributing factor in this; some of the teachers feel that there just isn’t enough. Games are an educational tool that nearly everyone agrees about. It is considered easily accessible for everyone, regardless of their education. We hope and believe that our work will inspire others to continue to fight for a better environment for drama pedagogy in schools.

Syftet med min uppsats är att undersöka på vilket sätt variation av ett fenomen i rumsuppfattning har betydelse för lusten att lära. Jag har undersökt om barn får en djupare förståelse och känsla av lust att lära matematik om de får erfara och uppleva rumsuppfattning på olika sätt vid tre olika lektionstillfällen. Jag har genom tre deltagande observationer som jag själv utformat och en avslutande intervju med vart och ett av barnen, gjort denna studie. Min frågeställning i studien är följande:På vilket/vilka sätt kan en varierad undervisning ha betydelse för barns lust att lära rumsuppfattning?Teorin för mitt arbete är variationsteorin som är en teori om lärande som lägger fokus på vilka olika sätt man kan erfara något. Det är variationen som är det väsentliga i kunskapsprocessen. Jag ser variation i undervisningen som en förutsättning för både lust och lärande. Variation innebär att det finns olika sätt att förstå samma fenomen och att se hur detta fenomen varierar. Detta har betydelse då man lär sig.Studien visade att barnen deltog med stor lust och motivation. De visade förståelse vid resonemang under lektionerna. Den varierade undervisningen medförde att barnen insåg att former finns runt omkring oss överallt.

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet lust att lära och hur omsätts det i praktiken? – lärares syn på lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lära som ett strävansmål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som exempelvis engagemang, motivation, intresse och social samverkan, som viktiga för elevers lust att lära. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua lärare, då vi vill se hur begreppet tolkas och resoneras kring. Efter att ha ställt litteraturen i relation till lärares tolkning och resonemang, kan vi se att det inte finns en entydig tolkning av begreppet lust att lära, vilket visar sig i hur arbetet i klassrummet utformas. Det är helheten, där begreppet ligger som grund i det pedagogiska arbetet och där flera olika faktorer tas i beaktning, som skapar möjlighet att nå läroplanens strävansmål. Vår undersökning har bidragit till att forma en grundsyn, där ett lustfyllt lärande ligger som grund för verksamheten och är en bärande faktor i arbetet.

SammanfattningUtgångspunkten för vårt arbete har varit pedagogiskt drama i undervisningen i natur-kunskap. Vi har riktat in oss på att undersöka hur eleverna påverkas vid denna typ av under-visning. Våra huvudfrågeställningar har varit:Hur uppfattar eleverna att pedagogiskt drama, som ett sätt att undervisa, påverkar A deras kommunicerande i naturkunskap?B deras lust att lära naturkunskap?C deras intresse för naturkunskap?Vi vill göra en åtskillnad på lust att lära ett ämne och att ha ett intresse för det. Att ha ett intresse för ett ämne betyder inte att det är ett lustfyllt ämne i skolan. Detta kan ha många orsaker, både vad gäller ämnesinnehåll och på vilket sätt ämnet förmedlas i undervisningen. På motsvarande sätt anser vi att ett ämne kan upplevas som lustfyllt att lära i skolan men är inte i och med det ett intressant ämne. Intresse menar vi är en djupare känsla och innebär ofta att eleven sysslar med ämnet även på sin fritid till exempel i form av att vara medlem i en förening eller klubb eller egna studier i äm-net. Vårt insamlade material bygger på genomförande av ett undervisningsförsök i en klass år 6 med övervägande elever med svenska som andra språk. Vid undervisnings-försöket använde vi oss av pedagogiskt drama under en lektion i naturkunskap. Vi gjorde vid detta tillfälle även observationer som vi sedan sammanställde med svaren från kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med åtta av eleverna efter undervis-ningstillfället. Vår undersökning visar att pedagogiskt drama påverkar eleverna både vad det gäll-er kommunikation och lusten att lära i ämnet på ett positivt sätt. Enligt intervjusvaren menar också eleverna att intresset för ämnet påverkas positivt.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka på vilket sätt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att känna lust att lära. Att mäta lust är inte så lätt men i rapporten Lusten att lära står det att engagemang, aktivt deltagande i lärandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för lusten att lära. Variationsteorins grundfråga som min studie grundar sig på är - på vilka sätt kan just det här erfaras? Det är variationen som är det väsentliga i kunskapsprocessen. Läraren kan skapa förutsättningar för lärande vilket är mitt mål.Jag gör detta för att få en insikt och kanske bidra till ökad förståelse och kunskap om hur man på ett bra sätt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lärande.

Syftet med min undersökning var att kartlägga hur lärare tänker kring val avundervisningsform och elevers delaktighet när det gäller elevers lust att lära sig matematik.Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lärare anser attundervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lära och hur dessa lärare serpå att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle få. Föratt få svar på mina frågeställningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjualärare i grundskolans tidigare år.Svaren från intervjuer analyserades med tillgänglig forskning i ämnet. Resultatet av minundersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestå av varierandeundervisningsformer för att på bästa sätt väcka lust att lära hos eleverna. Lärarna anser attvariationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och atteleverna får kunskap om att det finns olika sätt att lära på. Undersökningen visar också på attvarierande undervisningsformer bör innehålla kreativa moment för elever, för att eleven skautveckla ökad lust att lära.Resultatet visar även att eleverna inte är delaktiga i planeringen av undervisningen, någotsom av lärarna förklaras med att eleverna är för unga för ansvaret det följer och att elevernaännu inte har kännedom om olika sätt att lära ut. Alla lärare anser dock att eleverna skullekunna göras mer delaktiga på olika sätt. Fördelarna som de flesta lärare ser med att elevernagörs delaktiga är att eleverna skulle kunna finna lektionerna mer roliga och intressanta.Vikten av undervisningens utformning och elevdelaktighet men framförallt lusten att lära ärnågot som jag hoppas kunna ta med mig till mitt framtida yrke som lärare.

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan påverka elevernas intresse eller ointresse för ämnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i årskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan påverka elevernas intresse för matematik är bland annat matematikuppgifternas svårighetsgrad, kännedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmåga, lust att lära, klassrumsklimat samt undervisningsinnehåll. Som lärare behöver man forma ett undervisningsinnehåll som stimulerar och motiverar eleverna. Det är bra att lära känna sina elever och försöka utgå från elevernas individuella förutsättningar.

Syftet med arbetet var att undersöka pedagogernas inställning till lek i skolans lägre årskurser. Vidare att belysa lekens betydelse för den kognitiva utveckling och hur pedagogerna använder leken i sitt dagliga arbete.Metodern är en kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju med hermeneutisk inriktning och bygger på intervjuer med sex pedagoger. Jag redovisar intervjuerna i fyra olika teman, som kom fram under analysen av intervjuerna.Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att samtliga pedagoger är positit inställda till att lek och kopplar leken till den kognitiva utvecklingen. / The purpose of the paper is to look into the teatchers view of the play in the lower grades of school. Further to see the meaning of play, to develope cognitive developement and to see the way educationalists use the paly in their ordinary work.The methode is a quality, half structured research interviews are built upon interviews with six educationalists. I show the six interviews, with four themes, in the analys of the interviews, in the paper.The results in my paper shows that the six educationalists have an optimistic point of view towards play och they connect the play to the cognitive education and developement.The key words are : cognitive developement, learn, lust, play, school

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att få reda på vilka resurser som behövs för ett vidgat användande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras användning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade använder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade också vilka motiv de har för att använda sig av dessa inslag. Bland annat är motivet till användningen av estetiska inslag att befästa grundläggande kunskap, öka kreativitet och skapa lust hos eleverna. Slutligen visade resultatet på vilka resurser pedagogerna tror sig behöva för att använda sig ytterligare av estetiska inslag. Pedagogerna ser estetiska inslag som något självklart som bör användas i större utsträckning och som gynnar barns lust och kreativitet till att skapa och att söka kunskap.