Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad elever och lärare anser om musikämnets funktion i skolan och att sedan göra en jämförelse mellan svaren. De tre olika perspektiv som ligger till grund för vilken funktion musikämnet kan ha är: ämneskunskap, lustfylld aktivitet och personlig utveckling. Undersökningen har genomförts i år 9 på en högstadieskola samt bland lärarna på samma skola. Datainsamlingen har skett genom enkätundersökningar samt med ett uppföljande samtal med en fokusgrupp bland eleverna där resultatet från enkätundersökningen diskuterats. Resultatet av undersökningen visar att eleverna prioriterar ämneskunskaperna högst medan lärarna lägger störst vikt vid personlig utveckling. Dock framkommer olika synsätt bland eleverna och lärarna på musikämnets funktion i skolan.

<p> </p><p>Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tänkande och egen förmåga att lära matematik innebär och hur de gör för att främja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lärare från förskoleklass till och med år sex.</p><p>Lärares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, särskilt när eleven vågat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsättning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.</p><p>I främjandet av tilltro tog lärarna utgångspunkt i elevers erfarenheter med positiva förväntningar på eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar på adekvat nivå, som skapar förståelse är kännetecknande för att eleven ska känna att den lyckas.</p><p>Det omgivande samhället har stor betydelse för elevers tilltro. Lärarens engagemang, nyfikenhet och uppmärksamhet på elevers tillägnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron. Det framkom att eleverna bör uppmärksammas på att matematiska kunskaper och beräkningar ligger bakom de produkter som finns i vår omgivning.</p><p> </p> / <p> </p><p>The purpose of this qualitative study, based on a phenomenographical approach, was to describe teachers' perceptions of what the students' confidence in their own thinking and their own ability to teach mathematics and how they are doing to promote this. Data collection consisted of interviews with teachers from pre until year six.</p><p>Teacher perceptions were described in the student show desire, courage, pride and responsibility, especially when they dared to get through a challenge as the first not thought to cope. A prerequisite for faith was a safe group environment.</p><p>The promotion of confidence took the teachers based on students' experiences with positive expectations for students in a luscious and communicative teaching. Encouragement and challenges at the appropriate level, which creates understanding is characteristic for the student to feel that they succeed.</p><p>The surrounding community is very important for the students' confidence. The teacher's dedication, curiosity and attention devoted to the pupils' knowledge to conquer new mathematical literacy was important for confidence. It appeared that the students should be aware of the mathematical knowledge and calculations behind the products that are in our surroundings.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad elever och lärare anser om musikämnets funktion i skolan och att sedan göra en jämförelse mellan svaren. De tre olika perspektiv som ligger till grund för vilken funktion musikämnet kan ha är: ämneskunskap, lustfylld aktivitet och personlig utveckling. Undersökningen har genomförts i år 9 på en högstadieskola samt bland lärarna på samma skola. Datainsamlingen har skett genom enkätundersökningar samt med ett uppföljande samtal med en fokusgrupp bland eleverna där resultatet från enkätundersökningen diskuterats. Resultatet av undersökningen visar att eleverna prioriterar ämneskunskaperna högst medan lärarna lägger störst vikt vid personlig utveckling. Dock framkommer olika synsätt bland eleverna och lärarna på musikämnets funktion i skolan.</p>

<p>Syftet med denna studie var att se om det går att påverka attityderna till ämnet matematik i positiv riktning hos elever med stort matematiskt kunnande genom ett matematikprojekt som ger utmaningar.</p><p>Metoden bestod i att eleverna fick anmäla sig till projektet och fick en enkät innan projektet startade. Sedan följde åtta lektionspass i matematik och efter att dessa var slutförda fick eleverna fylla i en ny enkät.</p><p>Resultatet visar helt klart en förändring i positiv riktning av elevernas attityder till matematikämnet.</p><p>Enligt min uppfattning beror det positiva resultatet på bl.a. att eleverna fick vara med och påverka innehållet i undervisningen och matematikprojektet gav dem utmaningar. Dessutom arbetade de i mindre grupper med större möjlighet till lärartid och de som valt projektet var intresserade av matematik.</p><p>Av detta kan man dra slutsatsen att även en mindre insats för elever med stort matematiskt kunnande kan leda till att dessa elevers attityder till matematikämnet kan öka i positiv riktning. Därför är det viktigt att även denna grupp av elever får utmaningar i matematik i eller utanför klassrumssituationen.</p>

Research indicates that a more hands-on education in mathematics could improve how students relate to mathematics. Laboratory mathematics is a way of making mathematics more concrete.  How is the purpose of laboratory mathematics perceived? This thesis has its focus on the pupils’ perceptions of the purpose of laboratory mathematics, but the intention of the teacher involved is also investigated. The main research questions asked were: What is the teacher's definition of laboratory mathematics? Which is the teacher's purpose in using laboratory education? How do the students perceive the purpose of the laboratory teaching of mathematics? To answer the questions, I conducted a series of qualitative interviews. Data has been collected in a 3rd grade in Stockholm.  I interviewed a teacher and 17 students.  Results show that the teacher uses laboratory materials to ease the learning of mathematics and to concretize the content of mathematics. By using the phenomenographic method, I got five different preconceptions that students have about the purpose of laboratory education: Laboratory mathematics is for students who have difficulty with mathematics, laboratory mathematics allows more concentration in the classroom, using laboratory materials makes it easier to calculate, laboratory mathematics will help me when I calculate mathematics in every day situations and, finally when I use laboratory mathematics, I work with my hands. The study reaches the conclusion that teachers need to a highlight better the pedagogic purpose for the pupils to use laboratory mathematics.  Laboratory mathematics is in need of a higher status so that more students want to work with laboratory materials.

I arbetet Hur ser pedagoger på sitt arbete med ämnet bild? En studie av sex pedagoger verksamma i grundskolan och obligatoriska särskolans yngre åldrar har vi, Irene Pårs och Hannah Widlund, utfört en kvalitativ studie med en etnografisk ansats där intervjuer utförts med kompletterande observationer för att belysa studiens frågeställningar. Det övergripande syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger arbetar med ämnet bild i grundskolans och obligatoriska särskolans tidigare år.  Vi har sökt svar på följande frågor: Finns det likheter och skillnader i fokus för bildundervisningen mellan grundskolan och obligatoriska särskolan? Påverkas undervisningen av pedagogens utbildning och bakgrund i undervisningsämnet bild? Använder sig pedagogerna av kursplanen när de planerar sin bildverksamhet? Studiens undersökningsgrupp bestod av fyra lärare verksamma i grundskolan samt två lärare verksamma i den obligatoriska särskolan som samtliga har valts ut slumpmässigt. Tre av lärarna arbetar som bildlärare och de andra tre undervisar i ämnet bild även om det inte är deras huvudsakliga arbetsuppgift. Innan denna studie påbörjades hade vi en relativt klar bild över hur vi ville arbeta med bildämnet i våra framtida läraryrken. Visionen vi hade känns nu i efterhand en aning naiv då vi genom studiens gång har fått upp ögonen för att det inte verkar finnas något arbetssätt att föredra. Utan att det mer handlar om att anpassa undervisningen till den rådande situationen och elevgruppen. Denna studie visar att intervjurespondenterna har olika åsikter om vad som kännetecknar en bra bildundervisning. Alla lärare, som ingått i studien, har mer eller mindre haft olika arbetssätt. Ändå verkar det som om pedagogerna i sig är nöjda med den undervisning de bedriver. Det framkom att flertalet pedagoger inte aktivt använder sig av bildämnets kursplan. Endast en av de intervjuade bildlärarna sa att ”alla lärare måste använda sig av kursplanen, det är det uppdrag vi har”. Bakgrunden till varför hon uttryckte detta kan vara för att hon också är den enda av lärarna som idag har en fulländad adekvat bildlärarutbildning. Bildundervisningen är en komplex verksamheten och det verkar finnas lika många sätt att undervisa i ämnet som det finns lärare.

Examensarbete inom kunskapsområdet matematik, avancerad nivå, MOA004, 15 hp    Jacob Axdorph Peter Kock   Matematikverstad, lekstuga eller lärandemiljö? En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.    2009                                                        Antal sidor: 28   Intresset för ämnet matematik är i allmänhet svagt hos svenska elever, lägg därtill att många elever på grundskolans senare år inte når upp till de uppställda målen. I skolans styrdokument poängteras även vikten av att elever ska känna lust att lära och att lärare är skyldiga att utforma undervisningen så att detta uppnås. Ett sätt att bidra till att öka lusten att lära är att, i undervisningen, använda sig av matematikverkstad som arbetssätt, där matematiken konkretiseras och synliggörs med hjälp av laborativt material.   Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka argument som några yrkesverksamma pedagoger använder för att motivera matematikverkstad som arbetssätt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, Matematikverkstad (2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument.   För att på kort tid få in en stor mängd data och många olika synvinklar rörande ämnet valde vi att använda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare år. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk.   I vår undersökning har vi kommit fram till att de tillfrågade pedagogerna och litteraturen vi undersökt är samstämmiga i argumenten vad gäller användningen av matematikverkstaden som arbetssätt. Liksom litteraturen vill de använda matematikverkstaden till att öka elevernas lust till att lära samt utveckla matematiska färdigheter hos eleverna. Vi ser även att de argument som pedagogerna lyfter fram när de argumenterar för nyttan av en varierande undervisning stämmer mycket väl överens med hur litteraturen argumenterar för samma sak.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken. De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna nyfikenhet och lust i lärandet. Förutom läraren anser eleverna att variation, konkret materiel, meningsfullhet, atmosfär i klassrummet, elevinflytande, samarbete med kamrater, flow och metakognition har avgörande betydelse för hur de upplever arbetet i skolan. Elevernas svar är relativt samstämmiga med de framgångsfaktorer för lärande som presenteras i studien. Det som utmärks som en skillnad är att miljön tillskrivs en större betydelse inom montessoripedagogiken än inom forskningen kring framgångsfaktorer för elevers lärande. Även lärarens roll i klassrummet skiljer sig åt. För den som vill öka elevernas lust att lära i skolan finns forskningsresultat som är tillämpningsbara i alla typer av klassrum och för att se praktisk tillämpning av de framgångsfaktorer som redovisas i studien rekommenderas ett besök i montessorimiljö.

Denna uppsats syfte är att genom en analys av en intervju med en fokusgrupp kvalitativt undersöka hur en grupp kvinnor idag talar om sina upplevelser av hormonbaserade preventivmedel. Frågeställningarna uppsatsen utgår från lyder: Hur upplever kvinnor att deras kroppar påverkas av hormonbaserade preventivmedel och vad betyder dessa upplevelser för deras identitetsskapande? Resultatet av undersökningen visar att fokusgruppens informanter använder p-piller för att kontrollera sina kroppar och att denna kontroll tar sig uttryck genom att de talar om sig själva i enlighet med kropp/sinne-dikotomin. Informanterna anser sig vara dåligt informerade angående p-pillers biverkningar och det grundar sig i en generell övertro på vetenskapen. P-pillren medför också för alla informanterna att de upplever mindre sexuell lust. Att informanterna står ut med alla negativa aspekter av hormonbaserade preventivmedel menar jag tyder på en internalisering av normer och förväntade livslinjer.

M.A. (English) / This dissertation aims to examine the nature of the unique creative response to the prison experience. Different modes of artistic expression will be analyzed to show that there is no single literary response to incarceration, and to demonstrate the truth of Oscar Wilde's assertion that "technique is really personality".' To this end, autobiographical and existential elements inherent in selected prison writings will be the main focus of this study, since the concern of both the autobiographer and the existential philosopher is with the dynamic, emergent personality. The totalizing prison situation is totalitarian in essence, since this kind of prison regime assumes responsibility for all aspects of the imprisoned human being, its aim being to annihilate the individual self. In the face of this threat, a human being often feels the need to assert his humanity and selfhood. The creative response can provide a means of reinstating the self. The autobiographer, who concentrates upon the 'becoming' self, must needs be a philosopher, existential in essence, in the search for the 'autos', the self, in relation to the 'bios', one's life. This is realized through 'graphe', language, which enables the writer to probe his/her depths and order his/her disparate experiences into some kind of balance, merging past and present. The fragmented world of the prisoner particularly lends itself to creative expression as the writer attempts to impose some order upon his/her broken life.