Syftet med mitt arbete var att undersöka några erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par år i skolan och pedagogernas syn på hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i år 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att läraren är den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lära matematik.

SammanfattningAnn Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lära matematikMalmö högskola, ULV projektHandledare: Anna Henningsson-YousifExaminator: Haukur ViggossonSyftet med arbetet är att främja barns lärande och förståelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola.Vi har använt oss av olika forskningsmetoder såsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev också om teoretisk bakgrund och där representerades läroplanens kunskapsmål i matematik. Vi beskrev även tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lärandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok. Resultat redovisningen illustrerade hur matematikundervisning kräver en lustfylld atmosfär för utveckling och lärande. Barnen utvecklade under arbetets gång sitt matematiska tänkande med lust, intresse och inlevelse. Att variera och göra arbetssätten roligare med hänsyn till elevernas intresse krävs mycket i matematikundervisning.

Vårt examensarbete fokuserar på att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers syn på matematikämnet. Vi har försökt åstadkomma detta genom att besvara tre frågeställningar angående på vilket sätt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och använder sig av skolämnet matematik samt vilka upplevelser de har av sådana situationer och vad som påverkat deras prestationer. Metodmässigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkät som innehåller två olika sorters frågor: sju med svarskalor och två öppna frågor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkät distribuerades digitalt via Internet till en slumpmässig grupp och vi fick in 141 svar från människor mellan åldrarna 13 och 53. Vårt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med läraren, lärarens matematiska kunskaper, lärarens undervisningsmetod och lärarens återkoppling med elever är viktigare än faktorer som matematikbokens utformning och föräldrars engagemang. Informanternas svar i enkäten kan ha påverkats av olika faktorer (som ålder eller föräldrars högsta utbildning), vilket vi har försökt att tolka med hjälp av tabeller och diagram.

Syftet med arbetet var att ta reda på vilka möjligheter det finns att integrera matematik och idrott i skolan och av vilka anledningar man gör/eller kan göra det. Inom matematiken har vi koncentrerat oss på taluppfattning. Vi har sökt information i litteratur, genom intervju med två pedagoger samt genom observation av en elevgrupp i förskoleklass. Resultatet av våra ansträngningar har utmynnat i att vi på tre olika sätt starkt kan knyta matematik och idrott till varandra i elevernas lärande. Vi kan se en länk mellan matematiskt tänkande och proprioceptionen i vår kropp. Vi ser även att många elevers lärande är knutet till att göra och uppleva med kroppen. Dessutom har vi funnit att motoriska svårigheter kan vara ett hinder för kognitivt lärande om vissa motoriska rörelser inte är automatiserade. Vi menar också att det finns möjlighet för eleverna att göra stora hälsovinster om de under skoldagen erbjuds någon form av fysisk aktivitet.

Ett arbete som handlar om att vi alla lär, är och tänker olika, olika gånger på olika sätt allt utifrån våra olika erfarenheter och förutsättningar. Arbetet är tänkt att kunna användas som ett material för att börja arbeta med olika uttrycksformer samt att utveckla förståelse för att vi alla ibland behöver olika vägar och arbetssätt för att komma åt ett meningsfullt och lustfyllt lärande.

Syftet med vår undersökning är att studera möjligheterna att använda utemiljön som ett komplement i matematikundervisningen. Vi vill därför undersöka vad forskningslitteraturen säger och vad några lärare anser om och hur de genomför sin matematikundervisning utomhus med mål att eleverna kan få en ökad förståelse i matematik samt lust att lära. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt fyra kvalitativa intervjuer i skolår 1 och 5 och tre ostrukturerade observationer i skolår 1. Resultatet visar att utomhusmatematik kan vara ett bra komplement till matematikundervisningen. När undervisningen flyttas utomhus kan matematiken lättare verklighetsanknytas och varieras, dessutom gynnas kommunikationen. Följaktligen kan vi säga att utomhusmatematik ger en bra möjlighet ur inlärningssynpunkt samt ett lustfyllt lärande, vi har dock fått för lite material för att påstå att elevernas förståelse ökat. / The purpose of our research is to study the possibilities of using outdoor teaching in mathematical education. We therefore want to investigate the current research literature and probe the views of a group of teachers to see how they conduct their outdoor mathematical teaching, with the aim of giving the pupils increased understanding of mathematics and to stimulate their desire to learn. The investigation consisted of four qualitative interviews of teachers in the first and fifth grades, three unstructured observations of first grade teaching and a literature review. The results show that outdoor teaching can be useful for mathematical education. When teaching is conducted outdoors it is easier to vary the lesson and easier to connect to the world around us and thus can communication benefit from it. Consequently we can conclude that teaching mathematics outdoors provides a good potential for a fun learning environment, but our data is not extensive enough to claim that the pupils' understanding increases from this.

Vårt syfte med vårt gestaltande examensarbete är att få svar på hur två 18 åriga tjejer, Minna som läser bild och form på gymnasiet och Miranda som hoppat av skolan upplever/upplevde skolan, hur de ser tillbaka på ett tidigare projektarbete, ”lära på riktigt” som genomförts tillsammans med oss då de gick i niondeklass, samt hur skolan utmanar/utmanat dem. Vi valde att låta vår undersökning resultera i en film. Filmen innehåller dokumenterat material med kvalitativa intervjuer med Minna och Miranda, deras estetiska uttryck samt vår personliga gestaltning av projektet. Genom kvalitativa intervjuer och samtal med informanterna fick vi flera bilder av skolan och vilken inverkan den har/haft på informanternas liv. Både Minna och Miranda ser med positiva ögon tillbaka på vårt gemensamma projekt ”lära på riktigt”. De menar att det var lustfyllt och betydde mycket för dem då all annan undervisning upplevdes som stressande och prestationsinriktat. De beskriver ”lära på riktigt” som ett projekt där de fick göra vad de ville och göra det fullt ut. Vidare gav intervjuerna oss olika svar på vad lust kan vara, hur den väcks och hur den släcks. Vi får också reda på hur informanterna upplever skolan utifrån en rad olika perspektiv. Det är en personlig bild som ges. Vi har tittat på Minna och Mirandas sätt att svara, hur de svarat på de frågor vi ställt och på deras kroppsspråk. Detta har vi gjort med semiotiska ögon där vi tolkat det vi sett i det filmade materialet. Vår bild av skolan och val i livet har vidgats efter vår undersökning. Fler frågor har väckts och bilden av att allting inte behöver vara svart och/eller vitt har ytterligare förstärkts. Att skolan är något som de flesta av oss kan relatera till på ett eller annat sätt, visar att det finns mycket att säga om den. Genom vårt resultat konstaterar vi att skolan är av vikt men att den inte är den enda vägen att välja.

Letters of Life, Lust, and Love: The Music of Anthony Newley will be focused entirely on the writing, performance, and private life of Anthony Newley. The show's book will connect each of the musical numbers through a series of letters written to his mother, Frances "Gracie" Newley. This will serve as the dramatic through-line correlating both his professional and private lives. The actor in this piece will be performing as "Mr. Newley," and will intensely focus on his mannerisms and personality. Costume and make-up will also be used to augment his physicality. The actor will be accompanied by a pianist. Newley's unusual and innovative writing and performance abilities are often ones that are underestimated due to a smaller body of work. Further study would reveal the autobiographical inspiration behind his unique librettos, mastery of performance, and scope of abilities extending into both commercial and artistic areas of theatre. The writing is filled with social and economic issues, religious references, and metaphorical concepts inviting audiences to think. These productions were holding their own during the period of Styne, Bernstein, and the beginnings of Sondheim. Before and after the performance, observers will have a chance to peruse through a display consisting of posters, articles, photos, and other Newley memorabilia to supplement further understanding of the subject. Observers will leave with a fresh (if not entirely new) idea of the experiences that drove this remarkably talented showman to contributing his part in the American musical theatre spotlight.

Den här studien har undersökt vad fyra elever i årskurs 3 och fem undervisande lärare i ämnet svenska anser påverkar elevers lust att läsa i svenskundervisningen. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp av Aidan Chambers teori Läsandets cirkel och Kathleen McCormicks teori Generella och litterära repertoarer för att svara på studiens syfte. Enligt kursplanen för svenska ska eleverna utveckla ett intresse för läsning. Lärare står inför ett komplext uppdrag i att både lära eleverna att läsa, mäta deras kunskaper och samtidigt väcka deras intresse för läsning. Det har de senaste åren larmats i media att elevers läsförmåga och intresse sjunker år efter år vilket får negativa konsekvenser i samtliga ämnen. Arbetet synliggör att eleverna tycker om att läsa tyst i undervisningen men att det finns många faktorer som påverkar läslusten. Resultaten visar att lärare har svårt att skapa tid i undervisningen där eleverna enbart läser för nöjes skull. Det visar sig även att eleverna har svårt att hitta böcker som passar deras läsförmåga och intresse och att de behöver mer stöd av vuxna i valet av litteratur. Resultaten visar även att elever kommer med olika förutsättningar till skolan, i synnerhet svårigheter med läsutvecklingen men även att de bär med sig synen på att litteratur är tråkigt vilket blir viktigt i skolan att motverka. De viktigaste implikationerna för att väcka läslust är tid till läsning, läsmiljön, vuxenstöd och valet av litteratur enligt fynden i den här studien.

How does future shopping look like? At the moment the physical shopping spaces are threatened by the e-commerce – A type of shopping that very often is a cure of boredom. It’s not a memorable experience, no story surrounding the object creating added value neither for the object or to the story connecting it with yourself. This thesis have been an investigation of physical retail architecture followed by a proposal: A 500 meter long railway tunnel, like a very long arcade, turned into a space for textile exhibitions, shopping and performance. Like an inverted Crystal Palace. All interior built up by scaffolding, ready to be torn down for the tunnel to once again serve the military in case of emergency. The walls are not made by glass, but lit up rock, reflecting the artificial light. It’s a linear experience. It goes from light to dark to colour. Dusk to dawn. The hidden becomes reviled, the unfocused becomes clear. It’s a space for your imagination, to experience new things, deepening your knowledge and escapism.