Abstract My purpose with this study was to learn more about different ways to teach children how to read and to investigate how teachers can use more fiction when they teach. During the years that I have been working in school, I have only met teachers who use a method that is built on sounds. The children learns to read from books where the words is not put in their right purpose; for example; we can se a sun, a dear looks down in a lake. After my teacher-education in literature I became more and more interested in if it could be possible to use more fiction when you teach children how to read. I also wondered if it was possible to find readers where the sentences are put in a meaningful story. I heard of a method called Whole Language, or the kiwi-method and I decided to find out more about that method. I decided to make a comparison between the “sound-method” and the Whole Language-method. I have been using qualitative interviews with both children and teachers with experience from these different ways of teaching. The interviews with the children had been very instructive for me. In my results I have became to discover that the children who had been taught by the Whole language-method where more positive about reading. Concurrently I do not think that we can reject the older way to teach children how to read. I think that you can take parts even from this method and put different methods together in your own way. The most important for the children is that their teacher is satisfied with his/hers way of teaching. Key-words: inclination, reading, “sound-method”, Whole Language (kiwi-method) / Sammanfattning Min avsikt var att genom detta examensarbete dels lära mig mer om läsinlärning i allmänhet och dels att undersöka hur man kan använda sig av skönlitteratur i större utsträckning. Jag har under årens lopp som jag arbetat inom skolan hittills endast stött på användandet av ljudmetoden och den form av läsläror som bygger på texter som inte är kopplade till ett sammanhang; tex vi ser en sol, en ren ser ner i en sjö osv. Efter våra skönlitteraturstudier i svenskämnet på lärarutbildningen blev jag mer och mer intresserad av att använda mig av skönlitteratur och texter där orden är satta i ett meningsfullt sammanhang. Jag hörde talas om Whole Language eller kiwimetoden som den också kallas och bestämde mig för att ta reda på mer om hur den metoden fungerar. Jag bestämde mig för att göra en jämförelse mellan den traditionella ljudmetoden och Whole Language (kiwimetoden). Tillvägagångsättet har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger och barn som har erfarenheter av de olika sätten att lära sig läsa. Att intervjua framförallt eleverna har varit väldigt lärorikt för mig och jag har i mina resultat kommit fram till att jag har lyckats skönja en större läsglädje hos de elever som har undervisats enligt kiwimetoden. Samtidigt tror jag inte att men helt ska förkasta den äldre ljudmetoden – utan plocka delar även från detta sätt att lära ut. Det viktigaste för eleverna verkar vara att läraren är positiv och själv känner sig nöjd med det sätt han/hon använder sig av. Nyckelord: kiwi-metoden, ljudmetoden, lust, läsning

Undervisningen som till störst del bedrivs i Sverige idag är arbete i matematikläroboken. Forskning visar att eleverna inte upplever att detta arbetssätt är motiverande eller meningsfullt. Problemlösning har i tidigare forskning visat öka elevernas motivation. Studiens syfte är att undersöka hur problemlösning kan påverka motivationen hos elever i årskurs 6. Studien undersöker även hur eleverna upplever undervisningen, både genom arbete i läroboken och problemlösning, och hur interaktionen ser ut i klassrummet under de olika arbetssätten. Resultatet visar att eleverna upplevde arbete med problemlösning i grupper som positivt. De uttrycker även att det är mer givande att få arbeta med mer omfattande uppgifter som ger utmaning än att sitta och räkna massa tal i läroboken. Under arbetet med problemlösning pratade eleverna mer med varandra om matematik, och använde relevanta begrepp, jämfört med arbetet i läroboken då de framför allt pratade med läraren när de behövde hjälp. En slutsats som kan dras från denna undersökning är att det är positivt att arbeta med problemlösning då det upplevs roligare och mer motiverande, men undervisningen behöver fortfarande varieras för att nå alla typer av elever. / The mathematics textbook is dominating the teaching in Swedish schools today. Studies show that students don’t experience this as motivating or meaningful. Recent research has shown that problem solving could increase students’ motivation. The aim of this study is to examine how problem solving affects motivation in 6th grade students. The study also examine how students experience the teaching, both through work in the textbook and with problem solving, and how the interaction appears in the classroom during the different ways of working. The result shows that the students experienced problem solving in groups as positive. They expressed that it is more rewarding to work with more comprehensive tasks that is challenging than calculating in the textbook. During the work with problem solving the students talked more to each other about mathematics and used relevant terms. When they worked with the textbook they mostly talked to the teacher when they needed help. One conclusion that can be drawn from this study is that it is positive to work with problem solving as it is perceived more fun and therefore more motivating, but education still needs to be varied to reach all types of learners.

Utifrån ett barnkulturellt perspektiv, som framhåller leken som ett kulturuttryck, är studiens syfte att undersöka och nå en djupare förståelse för den kommunikation vilken uppstår i möten mellan barn, som vårdas och/eller är inlagda under kortare eller längre tid på Astrid Lindgrens barnsjukhus, och Glädjeverkstans sjukhusclowner. Studien vilar på en barndomssociologisk grund och hämtar inspiration från psykoanalytiska, kommunikations-teoretiska och filosofiska synsätt på lek, vilka belyser lekens tillblivelse, innebörd och mening. I ett etnografiskt fältarbete, med observationer som huvudsaklig metod, har tio verksamma sjukhusclowner studerats i deras kommunikationer med barn som vårdas och/eller behandlas på barnsjukhuset. För att förstå mening och innebörder i den studerade kontexten har ett hermeneutiskt tolkningsförfarande tillämpats genom hela forskningsprocessen. Det insamlade materialet visar hur det uppstår ett symboliskt och skapande mellanområde i anknytningen mellan barnen och clownerna där fantasin dominerar och lekandet tar form. Leken framkommer som en livsform, en frizon, i vilken smärta, ångest och tristess ger intryck av att ersättas av glädje, skratt och avspänning för en stund. Utgångspunkten för kommunikationerna är clownernas lyhörda och empatiska inlyssnande av det unika barnets förmåga, villkor och önskemål i stunden. Studien synliggör vidare att den form av lek som uppstår har en estetisk form. Genom konstnärliga kommunikationsmedel; språk, musik, ljud, trolleri, sång, dans, mimik, rörelse, rytmik och clownernas rödmålade näsa, deras karaktäristiska kläder samt detaljerade och uttrycksfulla accessoarer skapas en lekfull dialog mellan barn och clowner. Clownernas sinnliga, kroppsliga och verbala metakommunicerande blir sålunda ett kreativt och fantasifullt förhållningssätt till verkligheten och vardagen på barnsjukhuset. Studien lyfter fram clownernas livsbefrämjande barnperspektiv med lekfullheten (fantasin), livsglädjen och hoppet som uttryckliga markörer. Utöver detta bidrar studien med en fördjupad förståelse om kommunikationernas barnkulturella värde genom att lyfta fram hur barnens egna villkor, uttryck och perspektiv bejakas i en improviserad, rörlig, överskridande och glädjefylld karnevalisk form av lek.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sexologer beskriver lust samt arbetar med par kring lustfrågor. Låg lust kan beskrivas som ett folkhälsoproblem och i takt med ökat behov av behandling har sexologin som profession vuxit fram. Sjutton sexologer intervjuades och empirin analyserades tematiskt med systemteori som referensram. Sexologernas berättelser visar att lust är ett relationellt begrepp som samspelar med existentiella, samhälleliga, par- och individuella systemnivåer. Sexologernas arbetssätt är skräddarsydda för de patienter de möter. Sexologerna skapar allians med båda i paret och försöker härbärgera patienternas lidande. De reflekterar över sin expertroll och arbetar eklektiskt med teorier och metoder för att hjälpa par vid lustolikheter. De hjälper par med avslappningsövningar, sensualitetsträning och kommunikation. / The purpose of the project is to investigate how sexologists describe sexual desire and work with it in couple´s therapy. The background is that low desire can be described as a public health problem and the profession of sexology has therefore emerged as an interaction with the increased need for counselling. Seventeen sexologists were interviewed and thematic analysis with system theory as a reference frame was performed. Based on the stories of the sexologists, results show that desire is a relational concept that interacts with existential-, social-, couples- and individual systems. The sexologists' way of working is tailor-made for the patients they meet. They create alliance within the couple and try to harbour the patients' suffering. They reflect on their expert role, working eclectically with theories and methods to assist couples in sexual desire. They help couples through relaxation exercises, sensuality training and communication.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några lärare beskriver motivationens betydelse för tidig läsinlärning. Frågeställningarna behandlar hur lärare beskriver att de utformar sin undervisning för att motivera elevers tidiga läsinlärning i skolämnet svenska och hur de beskriver inre och yttre motivations betydelse för tidig läsinlärning. I studien presenteras tidigare forskning som har bedrivits på området och vidare presenteras en relevant teori, Self-determination Theory. I metodkapitlet beskrivs semistrukturerade kvalitativa metoder som har använts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av studien visar att lärare uppfattar motivation som avgörande för den tidiga läsinlärningen. Lärarna har en vilja att anpassa undervisningen för att främja inre motivation hos elever men använder ofta strategier som främjar yttre motivation.

Syftet med den här studien är att undersöka och synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess olika arbetsformer som bidrar till elevernas lust att lära. För att kunna synliggöra detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med enskilda lärare och deras elever i fokusgrupper. Den data som vi fått in har strukturerats enligt en tematisk analysmetod och sedan redovisats och tolkats enligt ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begreppet KASAM (känsla av sammanhang).  I resultatet har vi jämfört data från lärare och respektive fokusgrupp med deras elever för att se om det finns likheter eller skillnader i deras upplevelse av matematiklektioner. Den insamlade datan visade att eleverna i ena fokusgruppen ville ha utmanande uppgifter medan den andra fokusgruppen ville visa och få bekräftat att de gjort rätt.  Det fanns skillnader och likheter bland lärare och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära. De två lärarna hade olika skillnader och likheter jämfört med varandra i relation till sina elever. Lärare B hade en mer precis upplevelse av hur eleverna såg på olika arbetsformer. Lärare A hade en mer precis upplevelse av hur sina elevers lust att lära var. Utifrån vår insamlade data och resultat går det inte att dra en generell slutsats om likheter och skillnader till matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära.

I följande studie har syftet varit att undersöka vilka attityder lärare uttrycker gentemot öppna problem i matematikundervisningen och se varför lärare väljer att inkludera eller exkludera arbetssättet. Vidare har syftet varit att synliggöra hur lärare anser att en livslång lust att lära matematik uppnås. Tidigare forskning visar att de negativa attityderna gentemot matematikämnet ökar hos elever nationellt och internationellt vilket är en oroväckande trend. När det kommer till öppna problem visar tidigare forskning att arbetssättet har en positiv inverkan både på elevers attityder och kunskapsutveckling.  Studiens underlag har samlats in genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med verksamma grundskollärare. Fenomenologi och grundad teori har använts för att analysera materialet. Resultatet visar att lärare uttrycker en positiv attityd gentemot öppna problem. Den främsta anledningen till att lärare väljer att inkludera arbetssättet är på grund av att samtliga elever blir kunskapsmässigt inkluderade i undervisningen. Resultatet visar även att lärare upplever att elever är mer positiva till en undervisning med öppna problem i jämförelse med mer traditionell undervisning. Vidare visar resultatet att lärare tänker på olika sätt för att utveckla en livslång lust att lära i matematik.  Sammanfattningsvis dras slutsatsen att även fast lärare arbetar på olika sätt för att uppnå en livslång lust att lära är syftet med undervisningen detsamma, att utveckla och behålla en positiv attityd gentemot skolan och undervisningen hos eleverna. Slutsatsen kring öppna problem är att det finns flera positiva effekter av arbetssättet men att lärare vittnar om spridda kunskaper kring användningen och innebörden av öppna problem hos lärare vilket påverkar användningen av arbetssättet.

Mitt övergripande syfte med denna examensuppsats är att ta reda på hur elevers motivation och lust att lära påverkas av att arbeta med alla deras sinnen då jag genom media och egna erfarenheter uppfattar det som att elever har fått mindre motivation, lusten att lära har minskat i skolan. Jag vill även undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter av hur det fungerar i praktiken att medvetet arbeta med elevers alla sinnen samt vilka redskap som kan användas för att nå olika sinnen. Via intervjuer, observation och genom litteratur har jag kommit fram till att önskan och intentioner om att arbeta med alla sinnen är stor. Jag har även funnit en medvetenhet hos informanter och pedagoger om våra sinnen. Även när det gäller lust att lära finns både kunskap och goda intentioner. När det gäller vilka redskap de använde för att arbeta med elevernas sinnen berättade mina informanter om stora gemensamma projekt och teman skolan använt som avslutas med en stor föreställning. De arbetade gärna med estetiska uttrycksformer och som en informant sa går skolans alla ämnen att väva samman med hjälp av estetiskt uttrycksformer.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur fem lärare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare åldrar. Vi undersöker också hur lärarna använder skolans närmiljö till det. Vi hoppas att få fler och nya idéer kring hur lärare kan använda sig av omvärlden och erfarenheter i matematikundervisningen. Vårt slutgiltiga mål med undersökningen är att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vår egen undervisning som lärare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lärare i skolans lägre åldrar. Resultatet visar att det finns flera fördelar med att använda närmiljön för att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen. Genom att vardagsanknyta matematiken i närmiljön känner eleverna ofta igen sig och känner mening och förståelse för matematik. Eleverna får ofta arbeta laborativt, använda flera sinnen och använda sina tidigare erfarenheter.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetssätt som används i matematikundervisningen i några klasser i skolår 1 och 4. Vidare ville vi även få reda på vilken interaktion som förekommer mellan elever samt mellan pedagog och elev i några klasser i skolår 1 och 4. För att få svar på våra frågeställningar valde vi att använda två olika metoder i vår undersökning; klassrums¬observationer och ritmoment. Vårt resultat visade att de undersökta eleverna i skolår 1 verkade arbeta mer varierat med olika arbetsformer än eleverna i skolår 4. Pedagogerna i skolår 4 verkade utgå mycket från läroboken men undersökningen visade även att det fanns en viss variation i arbetssättet i form av stenciler och arbete på datorn. Interaktionen i klassrummet mellan eleverna i skolår 1 och 4 var lik då eleverna arbetade enskilt eller två och två. Elevernas bilder från ritmomentet visade dock att skolår 1 även arbetade i grupp. Interaktionen mellan pedagogen och eleverna i skolår 1 bestod av öppna frågor med mer än ett svar. Eleverna fick då möjligheter att koppla uppgiften till sina egna erfarenheter. I skolår 4 var pedagogen mer lotsande vilket kan ha berott på pedagogens intention att hinna hjälpa alla elever. Enligt litteraturen kan arbetssättet och interaktionen i klassen påverka elevernas motivation att lära matematik.