Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder lärandematriser som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevernas lust till att lära, både generellt och inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan. Forskning kring olika pedagogiska verktyg är knapp och i synnerhet gällande hur de kan skapa förutsättning för att motivera elever till att utvecklas i sin lärprocess, då matrisen oftast diskuteras utifrån en bedömningsaspekt.  Studiens utgår ifrån tre pedagoger, som är verksamma på tre olika skolor samt en elevgrupp, som är en av de intervjuade pedagogernas egen klass. Det insamlade materialet har i huvudsak utgått ifrån tre kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med lärandematriser i den dagliga undervisningen. En elevgrupp, som på daglig basis använder sig av lärandematriser under sin skoldag, har även deltagit i studien, via en anonym enkät. Motiveringen till valet av att komplettera de tre intervjuerna med den anonyma enkäten, är att se om såväl pedagoger som elever har samma upplevelse kring lärandematrisens användbarhet. De teoretiska utgångspunkterna för studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt motivationsteorin och motiveringen till valet av att kombinera två teoretiska utgångspunkter, har sin förklaring i att skapa ett mer användbart analysverktyg.  Utifrån det material som analyserats har tre teman vuxit fram, vilka är: synliggörande av mål, motivationsskapande samt delaktighet. Kombinationen av de tre teman skapar förutsättningar för att elever ska bli mer motiverade till att lära, vilket möjliggörs genom att använda lärandematrisen i den dagliga undervisningen. Lärandematrisen blir det verktyg, som via sin layout och språk, synliggöra och gör lärandet begripligt för eleverna. Lärandematrisen blir det verktyg, som via synliggörandet och tydlighet, skapar förutsättningar för att eleverna blir mer motiverade till att lära sig eftersom de vet vad och varför de ska lära sig. Lärandematrisen blir det verktyg, som möjliggör att eleverna kan bli mer delaktiga i sin lärprocess tack vare att det finns en inre motivation att vilja lära sig mera.  Min slutsats är att lärandematrisen är ett verktyg som skapar incitament för lust till att lära sig, vilket styrks av den samstämmighet som råder mellan pedagogerna och elevernas upplevelse kring lärandematrisens användbarhet.

No / The Economics of Sin examines the definition and evolution of sin from the perspective of rational choice economics, yet is conscious of the limitations of such an approach. The author argues that because engaging in activities deemed to be sinful is an act of choice, it can therefore be subject to the logic of choice in the economic model. The book considers the formation of religions, including the new age revival of `wicca¿, as regulators of the quasi-market in sins, and goes on to appraise the role of specific sins such as lying, envy, jealousy, greed, lust, sloth, and waste in individual markets and in macroeconomic activity. Empirical evidence on issues such as cannibalism, capital punishment, addiction, adultery and prostitution is also explored. Samuel Cameron concludes that a large percentage of economic activity is intimately connected with forms of sin which are in some circumstances highly beneficial to the functioning of markets, particularly in the presence of market failure. This innovative, interdisciplinary study of the institution of sin will be of enormous interest to a wide-ranging readership, including researchers and teachers of economics, sociology and theology. It will also be of importance for anthropologists and philosophers.

Denna kandidatuppsats undersöker den nederländska kompositören Jacob van Eycks verk Der Fluyten Lust-hof och den variationsstil som används inom verket. Detta skedde genom studier av Ruth van Baak Griffioens avhandling Jacob van Eyck’s Der Fluyten Lust-Hof och Thiemo Winds avhandling Jacob van Eyck and the Others samt egna studier av variationerna inom verket. Detta kulminerade i sju egenskrivna variationer över den svenska psalmen Den blomstertid nu kommer i Jacob van Eycks ikoniska stil. Genom arbetet har jag uppnått en ökad förståelse om van Eycks liv, hans variationsteknik samt en friare interpretation och stilistisk säkerhet vid framtida framförande av hans musik / This essay investigates the Dutch composer Jacob van Eycks work Der Fluyten Lust-hof and the style of diminution which is used within the work. Previous works about Jacob van Eyck, such as Jacob van Eyck’s Der Fluyten Lust-Hof by Ruth van Baak Griffioen and Jacob van Eyck and the others by Thiemo Wind, as well as my own studies of the work are consulted in the studying of van Eycks variation style. This culminated in seven variations of the Swedish psalm Den blomstertid nu kommer written by my own hand in Jacob van Eycks iconic style. Throughout this work I have gained a better understanding about van Eycks life, his diminution technique as well as achieved a freer interpretation and stylistic confidence when preforming van Eycks music. / <p>Alicia Petersson (1998-)</p><p>Variationer i Jacob van Eycks variationsstil över Den blomstertid nu kommer </p><p>Alicia Petersson, blockflöjt</p>

Made available in DSpace on 2016-08-10T11:07:18Z (GMT). No. of bitstreams: 1 GILSAMARA OLIVEIRA VIANA MARINHO.pdf: 1632563 bytes, checksum: 042b69d64eb6194de24230a7b3bd917b (MD5) Previous issue date: 2016-03-14 / This work has as its central object the work language A Casa dos Budas Ditosos, wrote by João Ubaldo Ribeiro. We believe that this work is an allegorical construction, in which the language itself is personified as the leading voice of all the dilemmas substantiated by the narrated actions. Therefore, we have as a guide Eros in various symbolic aspects guided by the literary creation in aesthetic and philosophical proportions, dissolved among reflections expressed in the text lines. Through misty paths we are guided by the narrator character and her only by that voice, we understand that there are no secret truths, that there are circumstances, experiences and statements that form part of metaliterário universe of a mysterious woman. It is the center of everything, so much so that at times is the metaphor that spreads erotic speeches, formed by a generator semantic field of enjoyment, since it leads the reader to repulse moments and pleasure by reading his imaginary lines, and then generate a state of "ecstasy." Amid the complexity of this novel, we adopted as reference some studies on language and its metaphorical nuances; studies on the modern novel; some philosophical conceptions of the transgression, about eroticism and incest. / Este trabalho tem como objeto central a linguagem da obra A Casa dos Budas Ditosos, de João Ubaldo Ribeiro. Consideramos que essa obra é uma construção alegórica, em que a própria linguagem se personifica como a voz condutora de todos os dilemas substanciados pelas ações narradas. Diante disso, temos como fio condutor Eros, em diversos aspectos simbólicos, guiados pela criação literária em proporções estéticas e filosóficas, dissolvido em meio às reflexões expressas nas entrelinhas do texto. Por meio de caminhos nebulosos somos guiados pela personagem narradora, e por ela, somente por essa voz, compreendemos que não existem verdades secretas, o que existem são circunstâncias, vivências e afirmações que formam parte do universo metaliterário de uma senhora misteriosa. Ela é o centro de tudo, tanto que em certos momentos é a metáfora que se espalha em discursos eróticos, formados por um campo semântico gerador de fruição, posto que conduza o leitor a momentos de repulsa e de prazer pela leitura de suas linhas imaginárias, para depois gerar um estado de êxtase . Em meio à complexidade desse romance, adotamos como referência alguns estudos sobre a linguagem e suas nuances metafóricas; estudos sobre o romance moderno; algumas concepções filosóficas sobre a transgressão, sobre o erotismo e o incesto.

<p>Idag är det många elever som inte når målen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det är ett svårt och tråkigt ämne. Vi har därför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vår undersökning är att öka kunskapen om hur lärarna i årskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jämföras med vad lärarna anser spela roll för ett lustfyllt lärande i matematik. Faktorer som visar sig påverka att eleverna känner lust och motivation är förståelsen, tilliten till sin egen förmåga och att innehållet i undervisningen är meningsfullt. Det visar även att lärarens förhållningssätt är avgörande för om eleven tycker matematik är roligt eller inte. Det kommer fram att eleverna lär sig på olika sätt och därför gynnar inte ett arbetssätt alla elever. Det framhävs att ett varierat arbetssätt är att föredra i undervisningen. De arbetssätt som lärarna i undersökningen använder är matematikboken, laborativ matematik, problemlösning samt att kommunicera matematik. Undersökningen visar även fördelar och nackdelar med vissa arbetssätt. Även lärarnas tankar om de nya målen för årskurs tre och om de påverkar deras undervisning kommer att lyftas fram.</p>

Idag är det många elever som inte når målen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det är ett svårt och tråkigt ämne. Vi har därför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vår undersökning är att öka kunskapen om hur lärarna i årskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jämföras med vad lärarna anser spela roll för ett lustfyllt lärande i matematik. Faktorer som visar sig påverka att eleverna känner lust och motivation är förståelsen, tilliten till sin egen förmåga och att innehållet i undervisningen är meningsfullt. Det visar även att lärarens förhållningssätt är avgörande för om eleven tycker matematik är roligt eller inte. Det kommer fram att eleverna lär sig på olika sätt och därför gynnar inte ett arbetssätt alla elever. Det framhävs att ett varierat arbetssätt är att föredra i undervisningen. De arbetssätt som lärarna i undersökningen använder är matematikboken, laborativ matematik, problemlösning samt att kommunicera matematik. Undersökningen visar även fördelar och nackdelar med vissa arbetssätt. Även lärarnas tankar om de nya målen för årskurs tre och om de påverkar deras undervisning kommer att lyftas fram.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen. Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet. Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje. Utifrån dessa huvudkategorier har forskarna funnit att sångsamlingen ger barnen möjlighet till att utveckla sitt språk, matematiska tänkande, sociala samspel, kulturella lärande samt att stärka motoriken. Sångsamlingen i förskolan har en betydande roll för barnens utveckling både språkligt och emotionellt. Barnens språkliga utveckling tränas med hjälp av rim och ramsor som också kan leda till ett matematiskt lärande. För att väcka lust hos barnen är det viktigt att sångsamlingen varieras. Med hjälp av instrument, sångpåsar och sångkort utvecklas sångsamlingen och ger barnen lust att lära. / In the curriculum ”Läroplan för förskolan -98” is prescribed that the preschool- teachers shall support the ability of the child to create and communicate with song and music. Based upon this, the purpose of this study is to study the preschool-teachers different views of the organised “singing-together” (Swedish:”sångsamling”) as a pedagogic situation. Former research shows that children sing the language before they know how to speak it. To the small child the language is just tune and rhythm – a kind of musical phenomena. This study is phenomenografic with a qualitative design. A videotaped “sångsamling” is the base of the gathered data. The data is categorized into two main categories: “Sångsamlingen” as a situation of learning and “Sångsamlingen” as a situation of joy and happiness. Emanating from these categories the researchers have found that “sångsamlingen” stimulates language, mathematical thinking, ability of social relations, cultural learning and the motion of the child. “Sångsamlingen” is important to the development of language and emotional capacity of the preschool- child. The language is trained by rhymes and tunes which also may affect learning in maths. To evoke the lust to learn it’s important to vary and develop “sångsamlingen” by using instruments, song bags and song cards.

<p>I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.</p><p>Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.</p><p>Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje. Utifrån dessa huvudkategorier har forskarna funnit att sångsamlingen ger barnen möjlighet till att utveckla sitt språk, matematiska tänkande, sociala samspel, kulturella lärande samt att stärka motoriken. Sångsamlingen i förskolan har en betydande roll för barnens utveckling både språkligt och emotionellt. Barnens språkliga utveckling tränas med hjälp av rim och ramsor som också kan leda till ett matematiskt lärande. För att väcka lust hos barnen är det viktigt att sångsamlingen varieras. Med hjälp av instrument, sångpåsar och sångkort utvecklas sångsamlingen och ger barnen lust att lära.</p> / <p>In the curriculum ”Läroplan för förskolan -98” is prescribed that the preschool- teachers shall support the ability of the child to create and communicate with song and music. Based upon this, the purpose of this study is to study the preschool-teachers different views of the organised “singing-together” (Swedish:”sångsamling”) as a pedagogic situation. Former research shows that children sing the language before they know how to speak it. To the small child the language is just tune and rhythm – a kind of musical phenomena.</p><p>This study is phenomenografic with a qualitative design. A videotaped “sångsamling” is the base of the gathered data.</p><p>The data is categorized into two main categories: “Sångsamlingen” as a situation of learning and “Sångsamlingen” as a situation of joy and happiness. Emanating from these categories the researchers have found that “sångsamlingen” stimulates language, mathematical thinking, ability of social relations, cultural learning and the motion of the child. “Sångsamlingen” is important to the development of language and emotional capacity of the preschool- child. The language is trained by rhymes and tunes which also may affect learning in maths. To evoke the lust to learn it’s important to vary and develop “sångsamlingen” by using instruments, song bags and song cards.</p>

Zugl.: Wien, Univ., Diplomarbeit, 2009

Denna systematiska litteraturstudie har i syfte att studera hur lärares perspektiv på laborativ matematik framställs i tidigare forskning, där det empiriska materialet utgörs av vetenskapliga artiklar. Elevers resultat och intresset för matematiken fortsätter att försämras även om vi kan se en vändning utifrån senaste mätningar. Dock framkommer inte vad som ligger bakom den ändrade riktningen, vår tanke är att undervisningen inte varieras tillräckligt och den traditionella undervisningen dominerar. Kan därmed laborativ matematik vara en väg till lustfylldhet och förståelse? Resultatet visar en positiv syn på de laborativa materialen där det kan fungera som en bro mellan det konkreta och det abstrakta. Däremot förespråkar flertalet lärare en varierad undervisning eftersom alla elever har olika lärstilar och för att på bästa sätt tillgodose elevernas lärande. Vi kan även se ett gap mellan viljan att använda sig av en varierad undervisning och möjliga hinder, vilket genererar till att lärarna känner osäkerhet och inte tillämpar arbetssättet i den mån som önskas. Slutligen vill vi lyfta att det laborativa materialet i sig inte utvecklar elevernas lärande, utan det som gör det meningsfullt är dess syfte och hur materialet används i undervisningen. Vidare forskning är att studera elevernas förhållningssätt gentemot laborativt arbete och undersöka vilka elever som gynnas av laborativ matematikundervisning.