Under vår lärarutbildning på universitetet har matematik fått en helt annan innebörd än tidigare, ämnet har gått ifrån att vara abstrakt till mer konkret. När vi kommer som färdigutbildade lärare vill vi skapa en matematikundervisning som är motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland är ett framgångsrikt land i läs- och skrivinlärning, valde vi att genomföra en studie på hur några lärare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lära i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vad tre lärare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara våra frågeställningar utförde vi intervjuer och två skilda observationer vid flertal tillfällen på en skola i Nya Zeeland. I bakgrunden har vi gjort en studie på internationella och nationella undersökningar för att se om svenska elever har motivation och lust att lära i matematik samt tagit med våra egna erfarenheter ifrån skoltiden och vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU). I det nya zeeländska styrdokumentet står det inget specifikt om motivation och lust att lära, utan lärarna får göra sina egna tolkningar. Resultatet visar att elever i den nya zeeländska skolan är motiverade och har lust att lära i matematik, men mycket beror på dagsformen.

Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tänkande och egen förmåga att lära matematik innebär och hur de gör för att främja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lärare från förskoleklass till och med år sex. Lärares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, särskilt när eleven vågat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsättning för tilltro var ett tryggt gruppklimat. I främjandet av tilltro tog lärarna utgångspunkt i elevers erfarenheter med positiva förväntningar på eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar på adekvat nivå, som skapar förståelse är kännetecknande för att eleven ska känna att den lyckas. Det omgivande samhället har stor betydelse för elevers tilltro. Lärarens engagemang, nyfikenhet och uppmärksamhet på elevers tillägnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron. Det framkom att eleverna bör uppmärksammas på att matematiska kunskaper och beräkningar ligger bakom de produkter som finns i vår omgivning. / The purpose of this qualitative study, based on a phenomenographical approach, was to describe teachers' perceptions of what the students' confidence in their own thinking and their own ability to teach mathematics and how they are doing to promote this. Data collection consisted of interviews with teachers from pre until year six. Teacher perceptions were described in the student show desire, courage, pride and responsibility, especially when they dared to get through a challenge as the first not thought to cope. A prerequisite for faith was a safe group environment. The promotion of confidence took the teachers based on students' experiences with positive expectations for students in a luscious and communicative teaching. Encouragement and challenges at the appropriate level, which creates understanding is characteristic for the student to feel that they succeed. The surrounding community is very important for the students' confidence. The teacher's dedication, curiosity and attention devoted to the pupils' knowledge to conquer new mathematical literacy was important for confidence. It appeared that the students should be aware of the mathematical knowledge and calculations behind the products that are in our surroundings.

Arbetet är en studie kring hur elevers attityder, lust och motivation samt resultat påverkas och förändras då man förändrar arbetssättet i matematikundervisningen. Undersökningen utfördes i samband med en praktikperiod i slutet av min lärarutbildning. Klassen i vilken jag utförde studien bestod av 28 elever år 7. Med hjälp av min handledare delades klassen i två likvärdiga grupper vardera med 14 elever. Handledaren undervisade ena halvan på ett traditionellt sätt och jag som hade andra halvan arbetade med laborativa uppgifter som eleverna fick lösa i smågrupper. Handledarens grupp, som fick vara referensgrupp, fortsatte att arbeta som de var vana d.v.s. med korta genomgångar på tavlan följt av individuellt räknande. För den grupp som jag ansvarade för förändrades undervisnings radikalt mot mer betoning på själva processen. Två enkäter en före försöket och en i slutfasen samt en provräkning fick bilda underlag för utvärdering av försöket och analys av mina problemformuleringar. Skillnaderna i resultat av denna undersökning blev mindre än jag hade förväntat mig och de slutsatser jag kunde dra var att traditionens makt är stor. Dessutom var den tid som stod till förfogande inte tillräcklig för att få eleverna att förändra sitt förhållningssätt till matematik och matematikundervisning. Dock kunde jag sammantaget märka en positiv inställning hos eleverna i försöksgruppen, till ett mera varierat problemorienterat arbetssätt. Arbetet gav många nya erfarenheter som utgör en ny plattform att arbeta utifrån när jag startar upp som nyutbildad lärare med ansvar för matematikundervisningen i eget klassrum.

Den här uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lära. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) står att utbildningen ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.Studien har utförts som en allmänpedagogisk studie i form utav en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att fånga variation bland informanternas utsagor angående deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lära. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i Nordvästra Skåne och urvalet av informanter blev elever på det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever från två gymnasieskolor i Nordvästra Skåne. Det är genom de medverkande elevernas utsagor som den här uppsatsen presenterat sitt empiriska material. Uppsatsens resultat är vidare analyserat genom inspiration av den fenomenografiska ansatsen.Tillsammans med enkätundersökningen kring elevernas uppfattningar om deras lust att lära och genom inspiration av fenomenografin har den här studien frambringat att bland annat lärares engagemang och intresse för sitt eget yrke stimulerar elevernas lust att lära. Andra faktorer som lyfts fram är undervisningens syfte och dess upplägg, elevernas framtidsplaner, klassrumsmiljön och de sociala relationerna utanför skolan. Utifrån de föregående faktorerna. som i den här studien representerar kategorierna av variation, har undersökningen kunnat tyda helheten som handlar om elevers passiva samt aktiva aktörskap gentemot sin lust att lära.

Ce travail cherche à envisager les possibilités d'un lien entre quête de subjectivation et éruption de violence, par l'entremise de deux romans de l'écrivaine autrichienne Elfriede Jelinek. Notre analyse vise à illustrer que les protagonistes d'adolescents délinquants dans Les exclus et la femme au foyer maltraitée de Lust, désirant quitter une existence perçue comme intolérable, en viennent eux-mêmes au déploiement d'une violence, meurtrière, en réaction désespérée à l'impossibilité qu'ils constatent de devenir sujets de leur propre vie. Suivant l'hypothèse véhiculée par le sociologue Michel Wieviorka, nous postulons que le passage à la violence s'enclenche chez des individus qui sont niés, bafoués dans leur désir d'entamer une quête vers un statut de sujet, entendu par le sociologue Alain Touraine comme étant une revendication d'émancipation, un salutaire retour sur soi, un questionnement qui vise à faire en sorte que notre vie soit davantage en accord avec nos valeurs personnelles profondes. Les personnages de victimes (toujours femmes ou pauvres) dans ces deux romans de Jelinek, en plus d'être fréquemment maltraités, battus, ne se voient pas reconnaître la possibilité de s'assumer comme finalité de leur propre action et sont plutôt constamment ravalés au pur statut d'objet, à un rôle social auquel ils n'ont pas consenti, au statut de quantité négligeable. Face à cette domination qu'ils ne peuvent terrasser, ils en viennent à leur tour à l'exercice d'une violence qui exprime leur désarroi, cercle vicieux infernal où la victime de violence devient celui ou celle qui déclenche un nouveau déferlement de violences. Nous décrivons chez Elfriede Jelinek un panorama général toujours constitué d'une même typologie de figures de sujets quant à leur lien avec la violence : l'instigateur de violences vu comme un anti-sujet, refusant de reconnaître l'autre comme un égal, le sujet flottant, qui n'arrive pas à donner un contenu social à son malheur, et le sujet en survie, qui déclenche une violence en vue de pouvoir simplement sauver sa peau. Ces types sont analysés chez Jelinek comme étant directement reliés à la société nationale autrichienne, décrite par la romancière comme fortement inégalitaire, hiérarchisée et entièrement pénétrée des mêmes valeurs nazies défendues par l'Autriche pendant la période du Troisième Reich. Nous envisageons également la possibilité de l'échec d'une subjectivation par la faute des protagonistes eux-mêmes, dont le désir de se muer en sujet est soit trop superficiel et conformiste, soit détourné par les mirages provenant d'images aussi belles que vides, voire même le fait d'une certaine complicité avec la domination qui s'abat pourtant sur eux. Nous notons aussi une modification importante dans l'expression formelle de la romancière entre le style d'écriture préconisé dans Les exclus et celui, plus touffu et chaotique, de Lust. Nous voyons dans cette écriture agressive, inhospitalière et répétitive une tentative d'illustrer au niveau formel l'aggravation apportée au niveau des thématiques et, par la création d'une langue nouvelle, mais usagée, une façon de témoigner en faveur de ceux qui n'ont pas de voix. ______________________________________________________________________________

I detta examensarbete beskriver jag utifrån olika teorier arbetet på Kunskapsskolan i relation till hur man där arbetar med och ser på elevernas motivation till skolarbetet. Jag jämför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever då det gäller deras syn på betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan påverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet är att beskriva och analysera arbetet på Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jämföra olika skolors elevsyn på olika faktorer i skolan som kan påverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkät på de båda skolorna och gör elev- och lärarintervjuer på Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmånga av de åtgärder man använder sig av påKunskapsskolanär i linje med olika motivationsteorier. Elever tillskriver också dessa förhållanden betydelse för deras motivation, om än i varierande utsträckning.Det finns inga nämnvärda skillnader mellan skolformerna vad gäller synen påvilkaskolfaktorersom har betydelse för elevernas motivation.Enligt eleverna är betyg och lärarens intresse och engagemang viktiga förhållanden för deras motivation.Eleverna tillskriver inte IUP och ph-samtal så stor betydelse för deras motivation. Lärarna på Kunskapsskolan menar dock att både IUP, ph-samtal och loggbok är viktiga inslag för elevernas motivation.

Syftet med studien är att förstå vilken syn pedagoger i skolans tidigare år har på begreppet motivation, samt hur de förhåller sig till arbetet med att skapa och stärka elevens motivation till skolarbetet. Undersökningen lyfter en rad olika aspekter som påverkar vilken motivation som väcks hos eleven och har särskilt fokus på följande faktorer; utmanande aktiviteter, kontroll, vilja, känslor och affekter, lärarens förhållningssätt, feedback, självkänsla, relevans, meningsfullhet och mål. Utifrån en kvalitativ, fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer presenteras åtta pedagogers syn på motivation och hur de arbetar för att främja elevens lust att lära. I uppsatsen redogörs resultatet av intervjuerna i relation till bakomliggande teorier och aktuell forskning med hänseende till motivation. Slutligen betonas hemmets betydelse och vikten av att tillgodose elevens olika behov. Även skillnaderna mellan inre och yttre motivation tydliggörs. Allt för att optimera en fungerande lärandemiljö där elever, såväl som pedagoger, känner glädje i skolvardagen, motivation till skolarbetet och lust att lära. Sammantaget pekar vår undersökning på att det tycks finnas ett antal gemensamma faktorer som påverkar och främjar, eller i missgynnsamma fall, motverkar känslan av lust och motivation.

Denna studies övergripande syfte är att undersöka hur inflytandet från elever i behov av särskilt stöd kan medverka till en lärmiljö där alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, både kunskapsmässigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lärare. Resultaten visar att klassen från början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och läraren var den ende som ansvarade för att eleverna inhämtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av särskilt stöd höjdes när lärarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smågrupper. Eleverna upplevde då ett växande ansvar i sitt lärande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglädje höjdes, men det var av avgörande vikt att läraren bestämde samarbetspartners. Också klassrumsklimatet och kamratskapen mellan eleverna blev bättre när de fick kommunicera och samtala med varandra i lärandet. Efter att ha öppnat upp samtalsstrukturen på klassråden minskade bråken mellan eleverna avsevärt. De tilläts ha öppna synpunkter på varandras och lärarnas förhållningssätt, vilket ledde till att de kände sig mer delaktiga och lyssnade på. För eleverna var det viktigt att rastverksamheten fungerade och att de lättare kunde förfoga över lekredskapen. De önskade också små korta avbrott, pauser, i den teoretiska undervisningssituationen. Samtliga förändringar som genomfördes gjordes på grupp- och organisationsnivå. Eleverna i behov av särskilt stöd önskade få vara mer delaktiga i besluten om när de skulle lämna klassrummet få att få stöd av specialläraren.

Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare år har det gjorts flera utvärderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikämnet har försämrats. Skolverket rapporterar också att lusten att läramatematik försämrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning. Syftet med denna studie är att belysa lärares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssättet/angreppssättet kan innebära för elevers lärande. Jag kommer också att lyfta fram möjligheter och hinder som lärare upplever kring arbetssättet. För att besvara frågeställningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lärare som undervisar i år 4-6 alternativt år 7-9. Resultatet från studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan på elevers lärande. Det skapar engagemang, nyfikenhet och lust att lära matematik. Det framkommer också att lärare upplever att ett laborativt arbetssätt ger elever varaktiga kunskaper och värdefulla referenspunkter. Vidare beskrivs att lärare ser stora möjligheter med att arbeta laborativt. Resultaten visar exempelvis att lärarna upplever att de kan erbjuda elever en undervisning som utvecklar, utmanar och stimulerar. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att visualisera och konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan konkret och abstrakt. I resultatet beskrivs också faktorer som lärare upplever kan utgöra hinder eller begräsningar då man vill arbeta laborativt, såsom tid, ekonomi och svårigheter att hitta bra uppgifter. Sammantaget visar studien att lärare upplever laborativ matematik som en viktig del i undervisningen och som ett värdefullt verktyg för att skapa variation och ge alla elever en lustfylld och givande matematikundervisning.

Syftet med denna studie var att se om det går att påverka attityderna till ämnet matematik i positiv riktning hos elever med stort matematiskt kunnande genom ett matematikprojekt som ger utmaningar. Metoden bestod i att eleverna fick anmäla sig till projektet och fick en enkät innan projektet startade. Sedan följde åtta lektionspass i matematik och efter att dessa var slutförda fick eleverna fylla i en ny enkät. Resultatet visar helt klart en förändring i positiv riktning av elevernas attityder till matematikämnet. Enligt min uppfattning beror det positiva resultatet på bl.a. att eleverna fick vara med och påverka innehållet i undervisningen och matematikprojektet gav dem utmaningar. Dessutom arbetade de i mindre grupper med större möjlighet till lärartid och de som valt projektet var intresserade av matematik. Av detta kan man dra slutsatsen att även en mindre insats för elever med stort matematiskt kunnande kan leda till att dessa elevers attityder till matematikämnet kan öka i positiv riktning. Därför är det viktigt att även denna grupp av elever får utmaningar i matematik i eller utanför klassrumssituationen.