The purpose of the present work is to analyze the function of three major conventional scenes, broadly termed topoi, in three pastoral plays: the Aminta of Tasso, Guarini's Pastor Fido and the Bergerie by Montchrestien. The initial part of this study presents the basic features of pastoral drama in the last quarter of the sixteenth century in both Italy and France. It is concerned especially with some of the theoretical dicta expressed at that time and with the manner in which they may have influenced the handling of major dramatic scenes by different playwrights. Particular attention is devoted to the acrimonious querelle that took place around the Pastor Fido. The successful defense of Guarini's tragicommedia pastorale was, in fact, of great significance in the development of the pastoral dramatic genre because it guaranteed the dignity of pastoral tragicomedy alongside the established forms of tragedy and comedy. The main part of the dissertation is a detailed textual study of three major recurring scenes in pastoral drama; namely, those involving Cupid, the Golden Age theme and the Satyr. The use of each of these famous topological structures reveals, of course, the dramatist's conception of them and, more importantly, his audience's expectations. Whether a particular topos is elaborated more decoratively than dramatically, it must have an integral function in the structure of the play. Contrary to the entrenched opinion on pastoral drama, these were plays that were written in order to be staged, an important fact which is too often forgotten and only recently, thanks to the work of such critics as Clubb, Igliozzi and Dalla Valle, has been given due emphasis. / Arts, Faculty of / English, Department of / Graduate

Basement Heart is a collection of short stories with a goal of documenting the manifestations of rage and how it evolves throughout a woman’s life. In these stories, femininity is explored through the aesthetics of the grotesque. Female protagonists seek to inhabit new definitions of female sexuality that combat tired expectations made by society’s misogynistic and objectifying culture. Often, their feelings of unprovoked grief manifest themselves as pursuits of the flesh, which becomes the underlying heartbeat of each story; themes revolve around sex and obsession and explore what happens when sexual fantasies are realized and lived out in the real world. When characters inhabit their bodies in ways that American culture tells women not to, they become viscerally self-aware and better their understanding of what they want. And doing what they want is all these women care about. The characters in Basement Heart are angry, restless, and at times driven mad by their own lust for control.

Fritidshemmet har enligt tidigare forskning befunnit sig i ett spänningsfält mellan socialpedagogiska och utbildningspedagogiska värden sedan integreringen med skolan på 1990-talet. Mot den bakgrunden är syftet med studien att belysa bilden av fritidshemmets verksamhet som framträder i personalens tal. Frågeställningen som besvaras är: Vilka ideal konstrueras i fritidspersonalens tal om planering av fritidshemmets verksamhet? Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i socialkonstruktionismen och dess syn på hur kunskap och sanningar skapas med hjälp av språket. Det empiriska materialet i form av transkriberade intervjuer med fritidspedagoger och observationer av planeringsmöten med fritidspersonal analyseras med en diskursanalys påverkad av Foucaults teorier. Fyra övergripande ideal identifieras i studien: lärandeidealet, trygghetsidealet, lustidealet och samsynsidealet. Sammantaget visar de identifierade idealen/resultatet på att den bild av fritidshemmets verksamhet som framträder har inneburit en anpassning till det eftersträvade lärandet men att det fortfarande kan sägas befinna sig i spänningsfältet mellan socialpedagogiska och utbildningspedagogiska värden. / According to previous research, the leisure-time center has been in a field of tension between social-pedagogical and educational-pedagogical values since its integration with the school in the 1990s. Against this background, the purpose of the study is to shed light on the image of the leisure-time center that emerges in the staff's language. The question that is answered is: What ideals are constructed in the staff's language about planning the leisure-time center's activities? The study takes its theoretical starting point in social constructionism and its view of how knowledge and truths are created through language. The empirical material consisting of transcribed interviews with teachers in leisure-time center and observations of planning meetings with leisure staff is analyzed using a discourse analysis influenced by Foucault's theories. Four overarching ideals are identified in the study: the learning ideal, the safety ideal, the joy ideal and the consensus ideal. Taken together, the identified ideals/results show that the image of the leisure-time center that emerges has entailed an adaptation to the desired learning, but can still be said to be in the field of tension between social pedagogical and educational pedagogical values. / <p>Bedömande lärare: Charlotte Tullgren</p>

Motivation är en viktig del för elevers läsutveckling. Med hjälp av läslyssning får elever möjlighet att ta hjälp av olika sinnen som ger lust till läsning. Läslyssning är en metod som både involverar synen och hörseln. Läsaren får både lyssna till en röst som läser upp boken och samtidigt själv läsa samma bok där texten markeras där den inspelade rösten läser. Läslyssning gör det möjligt för elever med lässvårigheter att skapa läslust när de får tillfälle till att fokusera på berättelsens innehåll utan att kämpa med avkodningen. Elever som har lässvårigheter är de som drar störst nytta av läslyssning som hjälpverktyg för denna utveckling. Litteraturstudiens syfte är att undersöka hur elevers läsflyt och motivation påverkas med hjälp av läslyssning.  Denna litteraturstudie är en metaanalys som utgår från vetenskapliga artiklar inom det aktuella området. Resultatet visar på att läslyssning har många fördelar men även några nackdelar. De största fördelarna med läslyssning är att elevers motivation ökar och att läslyssning skapas en lust till läsning. De elever som har lässvårigheter är de som kan dra störst fördel av läslyssning då de inte behöver avkoda ord och får möjlighet till en bättre läsupplevelse. Dock visar det sig även att en nackdel med läslyssning är att elever inte får chans att lära sig att avkoda. Läslyssning är alltså en metod som läraren behöver kombinera med andra former av läsundervisning så elever får chans att utveckla sin läsning samtidigt som de kan upptäcka läsning som en lustfylld aktivitet.

Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den sexuella lusten och många faktorer påverkar kvinnans lust. Påverkande faktorer på kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analys och tolkning av intervjuerna i syfte att hitta essensen och få fram ett resultat. Förändringen det innebär att bli mamma leder till att den sexuella lusten minskar för flertalet kvinnor. Detta påverkade i sin tur att sexuallivet med partnern minskade i frekvens. En framträdande faktor som påverkade lusten och sexuallivet var trötthet, vilket gjorde att sömnen prioriterades. Kvinnorna kände sig även distraherade av barnets närvaro vid samlag samt att amningen innebar att bröstens syfte förändrades. De flesta kvinnorna upplevde trots allt att mammarollen medfört positiva förändringar för dem själva, hur de såg på sin kropp samt att de fått ett nyvunnet självförtroende. En minskad sexuell lust eller en minskad frekvens av sexuallivet under en period av livet innebar inte att kvinnan upplevde en nedsatt sexuell hälsa. Kvinnorna hade önskat en rakare kommunikation med barnmorskan runt den sexuella hälsan. Det är således av stor vikt att barnmorskor förbättrar sin kunskapsnivå om den kvinnliga sexuella hälsan.Abstract: Historically, much has changed in female sexuality, women have gone from not having any rights at all to in the 1900s getting more and more rights. The brain are important for sexual desire and many factors affect a woman´s desire. Influencing factors on women&apos;s desire and intimate sexual relationship after they have given birth include physical, psychological and hormonal. The aim of the study was to describe women&apos;s experience of sexual desire and intimate sexual relationship after she has given birth to her first child. The authors have interviewed nine women about their experience of sexual desire and intimate sexual relationship when the child was 9-18 months old, when the woman is believed to have achieved a sense of security in her parental role. A qualitative content analysis with an inductive approach was used in the analysis and interpretation of the interviews in order to find the essence and get a result. The change it means to be a mother leads to a decrease in sexual desire for most women. This in turn affected the intimate sexual relationship with the partner which decreased in frequency. A prominent factor influencing desire and intimate sexual relationship were fatigue, which made sleep a priority. The women also felt distracted by the child&apos;s presence during intercourse and that breastfeeding meant that the breasts purpose changed. Most women felt that motherhood after all brought positive changes for themselves, how they viewed their body and that they received a new confidence. A decrease in sexual desire or a decreased frequency of the intimate sexual relationship during a period of life does not mean that the woman experienced decreased sexual health. The women would have preferred a more direct communication with the midwife around sexual health. It is thus very important that midwives improve their level of knowledge about female sexual health. / Program: Barnmorskeutbildning

Fobi utgör ett område som varit anmärkningsvärt frånvarande inom psykodynamisk forskning. Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för uppkomst av och svårigheter kopplade till fobi, samt hur psykodynamisk behandling av fobi bedrivs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio terapeuter. Materialet analyserades utifrån grundad teori (GT). Resultatet visade att självhävdelse var en central aspekt för att förstå uppkomst och svårigheter samt behandling av patienter med fobi, då svårigheter att uttrycka ilska och att visa den egna personen utifrån autentiska känslor och behov var genomgående teman. Resultatet visade också på två typer av social fobi där rädslan bottnade i olika upplevelser vilka utgjorde grunden till respektive sociala fobi. Den första typen av social fobi verkade bottna i en överjagsproblematik bestående av ointegrerade representationer av själv och andra, och behandlades med tolkande interventioner. För den andra typen verkade upplevelser av trauma utgöra grunden för fobin, och behandlingen av denna grupp baserades på stödjande inslag.

Denna studie syftar till att undersöka vad lycka är och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, där barns föreställningar kan tänkas ligga närmre psykologernas uppfattningar om lycka än filosofernas, då dessa de senares uppfattningar är mer komplicerade och mångdimensionella. Ansatsen är att jämföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgångspunkt i ett filosofiskt frågeställande förhållningssätt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den är huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka är, vilka förutsättningarna är för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka. Studiens resultat visar till stor del på ett bekräftande av tidigare forskning. Barnens tankar om lycka är tätt sammanhängande med livsbejakande positiva känslor. Resultaten visar på vikten av det oumbärliga i nära relationer samt individens behov av aktivitet. Ytterligare visar resultaten på att människans inre upplevelser samt den egna inställningen inverkar på individens upplevelse kring lycka mer än vad påverkan från de omgivande yttre omständigheterna gör. Barnen uttrycker också i motsvarighet till flertalet vetenskapliga studiers utfall, att lyckans betydelse är så högt värderad att den i övervägande antal fall ses vara skäl till att leva. I studien redovisas också relativt nya resultat inom neurobiologisk forskning samt inom den positiva psykologins fält avseende lycka. Dessa visar på den tämligen entydiga slutsatsen att den mänskliga lyckonivån skapas och är påverkbar genom individens egna ageranden samt inre påverkan av de mentala processerna, hela livet. Studiens resultat visar att barnens uppfattningar inte befinner sig nära psykologernas resonemang, vilket inledningsvis var studiens antagande, utan snarare överensstämmer dessa med filosofernas tankegångar.

Paulus Matthysz, a prominent music printer in Amsterdam during the seventeenth century, published Jacob van Eyck's Der Fluyten Lust-hof and a collection entitled 't Uitnement Kabinet. Three extant copies of Lust-hof include a tutor Vertoninge...op de Handt-fluit, presumably by Matthysz, and a tutor by Gerband van Blanckenburgh, Onderwyzinge...op deHandt-Fluyt. Their content is not correlated with Lust-hof, and they were presumably designed for inclusion in the Kabinet II. Confusion over the tutors' conception has led to published misinformation jeopardizing their historical worth. The casual generalizations regarding the two tutors can be refuted by reestablishing the interrelationship between the tutors and the two collections. This paper employs a comprehensive study into their origins in order to rectify how the tutors are referenced in the twenty-first century.

Kamala Das is one of the best-known contemporary Indian women writers, albeit largely for the controversy that her candid, confessional writing has sparked in the relatively traditional context of Indian academia. Since the publication of her first collection of poetry, Summer in Calcutta (1965), Das has been considered an important voice of her generation. Her provocative poems are known for their unflinchingly honest explorations of the self and female sexuality, urban life, and women’s roles in traditional Indian society. Critics have expressed a range of opinions on her work: some laud her boldness, compelling sincerity and striking originality, while others dismiss her work as sensationalist, limited in scope and unsophisticated. In this dissertation, issues of selfhood represented in the poetry of Kamala Das will be analysed with regard to various aspects of her identity, such as those of a housewife, a lover, an Indian, a female writer, and a confessional poet. Selected theories on identity formation posited by Erik Erikson and Norman Holland will be explored, as will relevant hypotheses on female identity by Nancy Chodorow and Judith Gardiner. I propose that selected aspects of these theories shed light on the themes, tones and subject matter of Das’s verse. Almost all of her poems are personal and are fuelled by an intense need for emotional fulfilment. I suggest that the poet’s search for love is central to her identity and I aim to show how this (largely unsuccessful) quest, as reflected in Das’ poems, stems from various expectations by and on her. The recurring theme of expectations and the resulting tones of despair (the ‘hopes and fears’) in her work will be traced and analysed. This research is valuable in that there has been little exploration into identity and expectations in Das’ work and there is almost no research on her emanating from Africa. Through close textual analysis I also aim to highlight how useful insights into identity formation and female writing can enable a more in-depth understanding of Das’s poetry. Both female identity and women’s writing are increasingly significant fields in academia today, and there has been a rise in autobiographical writing in recent years; thus this research will contribute to debates about these issues in contemporary poetry. A portfolio of my own creative writing will accompany the essay. Like Kamala Das, I am also a Malayalee woman (from the province of Kerala in India) and I identify with some of her concerns with regard to the roles of women. Although my writing is not confessional or as personal as Das’s, our shared experience of the socio-cultural expectations placed upon us (due to our gender and ethnic background) links this mini-dissertation to my poetry portfolio. / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2010. / English / unrestricted

Sammanfattning/AbstractRemblegård, Hanna (2022). Lust och kunskap som förutsättning - Lärares och speciallärares arbete med läsinlärning för elever i lässvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser faktorer som är av betydelse för arbetet med läsinlärning för elever i lässvårigheter samt för lusten att lära sig läsa. Genom studien klarläggs hur värdefullt ett tidigt samarbete mellan läraren och specialläraren kring eleven är. Studien förväntas kunna bidra med att synliggöra vikten av att såväl lärare som speciallärare genom yrkesskicklighet delar med sig av kunskaper och erfarenheter för att tillgodose elevers behov. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om några lärares samt speciallärares val och genomförande av läsinlärning och lust att lära för elever som identifierats vara i lässvårigheter. Vidare är syftet att belysa deras uppfattningar om hur en främjande läsinlärning kan utformas för elever i lässvårigheter.Utifrån några lärares samt speciallärares syn på läsinlärning för elever i lässvårigheter i årskurs 1, har följande preciserade frågeställningar formulerats för att behandla studiens syfte:• Hur beskrivs val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter?• Hur beskrivs arbetet med elevens lust att lära i läsinlärningen?• Vilka uppfattningar framträder om hur tidiga insatser genomförs för att främja läsinlärning för elever i lässvårigheter? Teori Den här studiens teoretiska ramverk grundar sig i sociokulturell teori, som har sitt ursprung i Vygotskijs (1978) beskrivning av att lärande och utveckling sker i samspel med omgivningen. Utifrån proximal utvecklingszon och mediering av artefakter studeras hur den dynamiska läsinlärningsprocessen fortskrider i samspelet mellan läraren och eleven. För att belysa det synsätt kring att en elev är i lässvårigheter, används som komplement relationellt perspektiv. Enligt Ahlberg (2015) betyder relationellt perspektiv att skolsvårigheter undersöks i centrum av interaktion och relationer. Förklaringar till utmaningar söks i mötet mellan eleven och den omgivande miljön, vilket medför att det är i elevens omgivning förändringar bör göras. Metod För den här studien valdes en kvalitativ ansats där halvstrukturerade intervjuer med en frågeguide genomfördes för insamling av empiri. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teori analyserades det insamlade materialet utifrån en kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2018). Med inspiration av Lundman och Hällgren Graneheim (2017) användes en analysmodell för att bearbeta de transkriberade intervjuerna och ringa in teman för studien. Resultat Studiens resultat visar på att läsinriktningen phonics (Snow &amp; Juel, 2007) starkast framträder i val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter. Utifrån informanternas utsagor baseras kunskap och kompetens främst på yrkeserfarenhet och samarbete mellan lärare och speciallärare. Arbetet med lust att lära sig läsa har sitt ursprung i de fyra framträdande faktorerna: lärarroll, framgång, intresse, meningsfullhet. Studieresultaten visar även på att det råder en avsaknad av tidiga stödinsatser under det första skolåret. Den pedagogiska sårbarheten synliggörs såväl i utmaningen att erövra värdefull kunskap om främjande läsinlärning, som i att möta elevernas olika behov. Ur studien framträder informanternas önskemål, behov samt uppfattning av ett ökat samarbete mellan lärare och speciallärare för en främjande läsinlärning. Specialpedagogiska implikationer Ett av speciallärarens uppdrag är att vara en kvalificerad samtalspartner (SFS, 2011:186). Med specialläraren som god lyssnare och inspiratör, skapas möjligheter för att de pedagogiska samtalen kan utgöra värdefulla verktyg i att välja adekvata insatser utifrån elevens behov. De pedagogiska samtalen ökar chanserna till ett nära samarbete mellan läraren och specialläraren. Genom samarbetet kan ett relationellt perspektiv på lärande träda in och stå i centrum av undervisningen. Liksom vikten av att specialläraren verkar som inspiratör till alternativa tillvägagångssätt i läsinlärningen under det första skolåret, finns behovet av att den samma inspireras av lärarna med deras kunskaper och erfarenheter. Utöver de pedagogiska samtalen är behovet av en närvarande speciallärare därför stort. Den operativa specialläraren balanserar undervisning i ett mindre sammanhang med deltagande i den ordinarie undervisningen.