<p>Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.</p>

<p>Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.  Likheterna hos informanterna var att lusten och olusten var viktigt i skapandet och att glädjen är en synonym till lust. Skillnaden hos informanterna var synonymer till olust vilket var ångest, missnöjd, obehag och onjutning. Min slutsats är att genom att vara medveten om lusten och olusten så kan man påverka den.</p>

<p>Elevers motivation spelar en stor roll för deras lärande. Men många barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken tråkig och svår. Denna uppsats handlar om hur lärare kan öka elevers lust att lära matematik. Jag undersöker vad som sägs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa två begrepp egentligen innebär. Vidare har jag tagit reda på vad litteraturen menar är viktigt för elevernas lust. Jag har funnit att de faktorer litteraturen pekar ut som viktiga, i huvudsak kan indelas i två kategorier; undervisning samt social miljö. Undervisning handlar om vilka arbetssätt och arbetsformer som kan rekommenderas för att matematiken ska bli lustfylld. Avsnittet om social miljö handlar om stämningen i klassrummet och om lärarens ledarskap. Slutligen har jag även genomfört ett antal intervjuer med verksamma lärare, för att undersöka deras syn på lust i samband med matematikundervisningen. Jag fann att elevernas lust verkade vara viktigt för samtliga dessa lärare och de hade många idéer om hur denna lust kan skapas. En klassrumsmiljö där lusten frodas är en miljö där glädjen och humorn står i centrum och där individens behov och förutsättningar är viktiga. Arbetssätt och arbetsformer måste varieras samtidigt som process och förståelse betyder mer än ett rätt svar. Eleven måste även känna sig trygg tillsammans med läraren och resten av gruppen. Läraren har en nyckelroll när det gäller elevernas lust, eftersom han/hon har makten att styra klassrumsaktiviteterna.</p>

<p>Arbetets syfte har varit att få fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lärare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har jag sökt svaren på mina frågeställningar. </p><p>Resultatet visar att kompisar står som den största motivationskällan, men även framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever känner sig dock inte motiverade alls utan hävdar att det enda skälet till att de går i skolan beror på att"man måste". Det som påverkar elevens lust att lära är, förutom ovannämnda orsaker, läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, ämnet i sig, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen dagsform. Eleverna har många förslag på vad jag som lärare kan göra för att mina framtida elever ska känna motivation i skolan. Svaren som ges berör i första hand läraregenskaper, undervisningssätt och lektionsupplägg. Vidare visar både intervjuerna och litteraturstudien att humor och glädje är något som skapar lust i skolan. Att ha roligt tillsammans berikar skolvarda-gen.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lärandet i ämnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssätt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i årskurs ett i två olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag använde mig av för att nå ett resultat var enkätundersökning med blandade frågor och kvalitativa elevintervjuer.</p><p> </p><p>De mest centrala begreppen i detta arbete är motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation där eleven arbetar med en uppgift.</p><p> </p><p>Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolämnet matematik, hur de är motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de är motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. Därefter blev fokuset på sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlärning och aktivitet. Slutligen blev det fokus på elevers motivation i arbetet med problemlösande, konkreta, abstrakta eller teoretiska uppgifter.</p><p> </p><p>Jag kan utifrån resultatet av detta arbete se en tendens till ökad motivation till lärande hos eleverna. I studien finner jag att elevernas trivsel med matematik står i nära sammanhang med deras prestation i ämnet. Även markanta skillnader mellan klassernas matematikkunskaper visade sig. Dessa skillnader kan till stor del bero på skillnaderna i undervisningsmetoder.</p>

<p>Abstract</p><p>My purpose with this study was to learn more about different ways to teach children how to read and to investigate how teachers can use more fiction when they teach.</p><p>During the years that I have been working in school, I have only met teachers who use a method that is built on sounds. The children learns to read from books where the words is not put in their right purpose; for example; we can se a sun, a dear looks down in a lake.</p><p>After my teacher-education in literature I became more and more interested in if it could be possible to use more fiction when you teach children how to read. I also wondered if it was possible to find readers where the sentences are put in a meaningful story.</p><p>I heard of a method called Whole Language, or the kiwi-method and I decided to find out more about that method. I decided to make a comparison between the “sound-method” and the Whole Language-method.</p><p>I have been using qualitative interviews with both children and teachers with experience from these different ways of teaching. The interviews with the children had been very instructive for me. In my results I have became to discover that the children who had been taught by the Whole language-method where more positive about reading. Concurrently I do not think that we can reject the older way to teach children how to read. I think that you can take parts even from this method and put different methods together in your own way. The most important for the children is that their teacher is satisfied with his/hers way of teaching.</p><p>Key-words: inclination, reading, “sound-method”, Whole Language (kiwi-method)</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Min avsikt var att genom detta examensarbete dels lära mig mer om läsinlärning i allmänhet och dels att undersöka hur man kan använda sig av skönlitteratur i större utsträckning. Jag har under årens lopp som jag arbetat inom skolan hittills endast stött på användandet av ljudmetoden och den form av läsläror som bygger på texter som inte är kopplade till ett sammanhang; tex vi ser en sol, en ren ser ner i en sjö osv. Efter våra skönlitteraturstudier i svenskämnet på lärarutbildningen blev jag mer och mer intresserad av att använda mig av skönlitteratur och texter där orden är satta i ett meningsfullt sammanhang.</p><p>Jag hörde talas om Whole Language eller kiwimetoden som den också kallas och bestämde mig för att ta reda på mer om hur den metoden fungerar. Jag bestämde mig för att göra en jämförelse mellan den traditionella ljudmetoden och Whole Language (kiwimetoden). Tillvägagångsättet har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger och barn som har erfarenheter av de olika sätten att lära sig läsa. Att intervjua framförallt eleverna har varit väldigt lärorikt för mig och jag har i mina resultat kommit fram till att jag har lyckats skönja en större läsglädje hos de elever som har undervisats enligt kiwimetoden. Samtidigt tror jag inte att men helt ska förkasta den äldre ljudmetoden – utan plocka delar även från detta sätt att lära ut. Det viktigaste för eleverna verkar vara att läraren är positiv och själv känner sig nöjd med det sätt han/hon använder sig av.</p><p>Nyckelord: kiwi-metoden, ljudmetoden, lust, läsning</p>

<p>Med mitt examensarbete vill jag förklara vad FMT-metoden är. Jag berättar kort musikterapins historia och jag ger också en förklaring på metoden. Förklarar kort Rett syndrom och autism. Jag beskriver vidare mitt praktikarbete där jag valt att undersöka vad det är i metoden som gör att det känns meningsfullt för adepten. Trots att jag inte kunnat se några större förändringar efter 15 gånger har adepterna ändå tyckt det varit roligt att komma till sessionerna. Med  mitt arbete har jag fått svar på FMT-metodens styrka. Med musiken kan vi väcka en lust att reagera. Vi möter adepten där den befinner sig i sin utveckling och skapar på så sätt förutsättningar för att lyckas. Det i sin tur ger en lust som leder till utveckling.</p>

<p>Syftet med denna studie var att se närmare på gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en mindre ort i Sverige. Resultatet visade på att alla dessa elever ville läsa vidare efter gymnasiet, men enbart två kunde tänka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestämt sig för någon annan utbildning eller blivit avskräckta från att läsa kemi på grund av sättet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja läsa vidare inom kemiområdet kände, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillräcklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga områdena.</p>

Arbetets syfte har varit att få fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lärare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har jag sökt svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att kompisar står som den största motivationskällan, men även framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever känner sig dock inte motiverade alls utan hävdar att det enda skälet till att de går i skolan beror på att"man måste". Det som påverkar elevens lust att lära är, förutom ovannämnda orsaker, läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, ämnet i sig, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen dagsform. Eleverna har många förslag på vad jag som lärare kan göra för att mina framtida elever ska känna motivation i skolan. Svaren som ges berör i första hand läraregenskaper, undervisningssätt och lektionsupplägg. Vidare visar både intervjuerna och litteraturstudien att humor och glädje är något som skapar lust i skolan. Att ha roligt tillsammans berikar skolvarda-gen.