The purpose of this study is to compare different ways to teach mathematics in the school's lower age groups, and to examine whether certain practices increase students' desire and motivation to learn the subject. The questions used to determine the purpose is the following: What vision has the students in the class at maths? How does the teaching of mathematics in the class look like? What vision has the students in the class at working with different approaches in education? Does the traditional approach  and the options that I am examining meet the steering documents requirements?  The essay is organized as a qualitative study. The study was conducted in an elementary school in Sweden, third grade. The methods used included interviews with students and observations in the classroom. I have also completed three lessons in which I introduced students to three different approaches. Mathematics lessons that this third grade has, begins and ends with the students work individually with the math book. Is it possible to increase students' desire to mathematics by introducing different approaches? For example if the mathematic lesson is based on a mathematics contest, in which students work in groups to discuss and argue for solving various problems. When using different methods in mathematics does the students have the chance to find their way of learning, where the different approaches gives students the chance to examine the mathematics with different senses. All are individuals, and therefore have different ways to learn.

Syftet med detta utvecklingsprojekt är att stärka naturvetenskapens roll i grundskolans tidigare åldrar. Att väcka intresse och lust för de naturvetenskapliga ämnena samt för att arbeta praktiskt så att eleverna är delaktiga i undervisningen. Det handlar även om att bekanta sig med naturvetenskapen i vardagen och inse att den är enkel att arbeta med. Materialet består av experiment som eleverna får och lärarhandledningar som följer med varje experiment till lärarna. Materialet är konstruerat till elever och lärare i årskurs 1-3 i grundskolan. Varje experiment har ett mål som ska nås från kursplanerna i naturvetenskap (biologi, fysik och kemi) för år 1-3 och där kan läraren bestämma hur/om eleverna har nått det målet. Lärarhandledningarna är uppbyggda med ”tips innan experimentet”, ”förklaring”, ”resultat”, ”undersök mer” och centralt innehåll”. För att utvärdera materialet fick två lärare i naturvetenskap titta på materialet och säga vad de tyckte om det. Upplevelsen av lärarnas tänkande kring arbetet var väldigt positivt och målet för att arbetet skulle vara lättillgängligt nåddes. En av lärarna skrev ”Du kommer säkert att locka många elever till större och vidare nyfikenhet med ditt material”. Lärarna ville gärna använda materialet och behålla det och det ses som något positivt. Möjlighet till skapande och elevernas intresse tas omhand och detta är förhoppningsvis bara början till att naturvetenskapen lyfts och används mer i skolan. / The purpose of this development is to strengthen scientific role in schools earlier ages. To arouse interest and desire for the natural sciences, as well as to work so that students are involved in teaching. It is also about to become acquainted with natural sciences in everyday life, and realize that it is easy to work with. The material consists of experiments that students and a teacher's guide as follows with each experiment to teachers. The material is designed to students and teachers in grade 1-3 in primary school. Each experiment has a target to be reached from the curriculum in science for years 1-3 and where trainer can determine how/if pupils have reached the goal. A teacher's guide is built with "tips before the experiment", "Explanation", "results", "explore more" and central content". In order to evaluate the material had two teachers in science look at the material and say what they thought about it. Experience of teachers' thinking around the work was very positive and the objective of the work would be accessible was reached. One of the teachers wrote "You will certainly attract many students to larger and further curiosity with your material". Teachers wanted to use the material and keep it and it is seen as something positive. An opportunity for the creation and students' interest will be looked after and this is hopefully just the beginning of that life sciences lifts and is used more in the school.

Alla pedagoger har säkert en önskan om att finna den mest optimala undervisningsmetoden och att kunna hjälpa sina elever att nå kunskap på bästa möjliga vis. Det är en vision jag själv, som framtida pedagog, har. I Läroplanen (LPO94) finns begreppet lust att lära med som ett strävansmål i skolan. Begreppet kan anses beskriva hur kunskap i sin bästa form tar sig i uttryck. Vid närmre eftertanke inser man hur svårdefinierat och mångfasetterat begreppet kan vara. Min frågeställning lyder därför; Vad betyder begreppet lust att lära och hur menar lärare att de omsätter det i praktiken? Syftena med undersökningen är att se hur begreppet lust att lära tolkas av yrkesverksamma lärare, samt hur dessa lärare säger sig realisera det ute på skolorna. För mig som blivande pedagog är det intressant att få ta del av hur begreppet lust att lära tolkas och omsätts i praktiken. Ett syfte med arbetet är också att ta reda på om min hypotes, att estetiska lärprocesser är en användbar metod i undervisningen för att skapa ett lustfyllt lärande, överensstämmer med verkligheten. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har intervjuat fem pedagoger, vilket har gett mig en viss inblick i hur begreppet tolkas och används ute på skolor. Liksom min egen inställning till begreppet, framkom i min undersökning att begreppet lust att lära är svårdefinierbart. Ingen respondent använde samma ord i sin tolkning som någon annan, men flera talade om begreppet som något som gav eleven en känsla av välbefinnande och vilja att lära mer. Alla respondenter ansåg att det var ett viktigt begrepp att använda sig av i sin verksamhet. Det finns dock flera faktorer som måste fungera i en helhet för att det lustfyllda lärandet ska kunna komma till stånd. Detta bekräftade både teorin och pedagogerna jag intervjuade. Något som anses viktigt är att låta eleverna använda sig av olika sinnen för att kunskapen ska bli mer lustbetonad. Här ses estetiken som en nödvändig beståndsdel. Dock tolkas begreppet estetisk lärprocess på olika sätt bland respondenterna, vilket även avspeglar sig i hur estetiken tar sig i uttryck i deras undervisning. / “Knowledge is best when learning isn’t on your mind”Desire to learn – significance and teachers view of the concept

<p>Denna studies syfte är att undersöka hur några elever med matematikbegåvning vill bli bemötta</p><p>av skolan/lärare för att behålla sin motivation och lust att lära. Hur upplever de sin matematikundervisning?</p><p>Vad inspirerar intresset för ämnet? Vad har eleverna själva för idéer om vad de</p><p>vill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lärare skulle kunna göra</p><p>annorlunda för att bemöta deras begåvning? Hur gör elever för att motivera sig själva? För att få</p><p>svar på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonerna</p><p>bestod av tre elever från låg-, mellan- och högstadiet, samt två högskolestuderande.</p><p>Studien visar bland annat att några av dessa elever anser att nivågruppering är ett bra sätt för att</p><p>behålla sin lust att lära för ämnet, då de arbetar i en grupp där alla ligger på samma nivå. Det</p><p>som får dessa elever att tappa motivationen är då läraren ger dem repetitionsuppgifter. Vad dessa</p><p>elever vill ha är utmaning och stimulans, och om inte läraren kan ge dem detta måste denne</p><p>hitta andra vägar för att eleven inte ska tappa intresset helt för ämnet.</p>

I det här kandidatexamensprojektet har jag valt att undersöka lustfyllda och lekfulla miljöer och hur man som inredningsarkitekt kan arbeta som lustfyllare istället för problemlösare.     Jag har parallellt i mitt arbete undersökt hur en lustdriven arbetsprocess skulle kunna te sig och försökt hittat verktyg för att hålla en process prestigelös.  Med hjälp av min arbetsprocess har jag hittat metoder för att analysera rum. Via analyserna har jag kommit fram till några designprinciper som förklarar vad lustfyllda och lekfulla rum bör innehålla. Avslutningsvis presenterar jag ett förslag på ett litet rum/en stor möbel som med sin form och uttryck skall locka till lek både för barn och vuxna.  Syftet med projektet har varit att förstå något mer om människors interaktion med arkitekturen och vad som skapar upplevelser.

Sammanfattning: Denna studie är fokuserad på hur lärare tänker kring sina elevers och sin egen motivation i samband med läsinlärningen i årskurs 1. I studiens bakgrund definieras motivation samt läsinlärning som är viktiga för studien. Vidare presenteras tidigare forskning om motivation samt motivation kopplat till läsning. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1 ska en tydligare bild ges av hur motivation används i läsinlärningen. Insamlat material analyseras tematiskt och diskuteras utifrån tidigare forskning och motivationsteorierna “Teorin om förväntningar och värden” och “Tron på sig själv och sin egen kapacitet”. Studiens resultat visar att lärare anser att exempelvis trygghet, nyfikenhet och intressant material är viktiga aspekter för att deras elever ska känna sig motiverade. Vidare visar studien att lärarnas egen motivation kan ha både negativ och positiv påverkan på elevernas motivation.

Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap och förståelse för vad elever i matematiksvårigheter upplever som motiverande för att lära sig matematik. Utifrån syftet valdes en kvalitativ forskningsansats med fokusgruppsintervjuer som metod. Fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes med elever från gymnasieskolans yrkesprogram och introduktionsprogram. Intervjuerna transkriberades och analyserades och där framkom många och olika motiverande faktorer som kategoriserades. Resultatet av analysen diskuterades med hjälp av tidigare forskning samt de sociokulturella och relationella perspektiven. Elevernas uttalanden visar på en stor medvetenhet om vilka faktorer som främjar deras motivation för att lära sig matematik. En övervägande del av faktorerna handlar om lärarens egenskaper, ämnesoch relationskompetens samt undervisningens utformning. Även inre faktorer hos eleven, studiemiljön och yttre faktorer påverkar elevernas motivation. Många av elevernas förklaringar till varför de motiverande faktorer de tar upp motiverar är kopplade till känslor. Känslornas betydelse för elevernas motivation bör därför tas på större allvar. I studien framkommer att motivation har betydelse för elevernas lust att lära sig matematik. Begreppet motivation är mångfacetterat visar tidigare forskning och även denna studie. Det är lätt att lägga ansvaret för den bristande motivationen på eleven medan det i själva verket handlar om att det saknas lärandemiljöer som skapar motivation.

I detta examensarbete har vi skrivit och undersökt om hur eleverna upplever att deras lust att lära påverkas beroende på vilket arbetssätt som presenteras på lektionerna inom naturvetenskapen; teoretiskt eller praktiskt arbetssätt. Den forskning vi använt oss av i detta arbete framhåller vikten av att eleverna använder båda arbetssätten för att lära sig om naturvetenskap, dock ville vi undersöka om elevernas lust att lära påverkas av vilket arbetssätt vi använder på lektionerna. I vår undersökning har vi använt oss av Design based research för att kunna styra över innehållet av lektionerna för att kunna besvara vår frågeställning. I vår slutsats har vi kommit fram till att elevernas upplevelser av deras lust att lära påverkas marginellt av vilket arbetssätt som används, utan att det är andra faktorer som har större betydelse för deras upplevelser av vad som påverkar deras lust att lära.

BAKGRUND: Motivation och lust är två viktiga faktorer för att elever ska känna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krävs ett samspel mellan både elev lärare och den miljö de vistas i. Lärarnas förhållningssätt till matematiken och till eleverna har också stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur fyra lärare menar att de undervisar för att skapa lust och behålla motivationen i ämnet matematik, hos sina elever i årskurserna 3 till 6.METOD: Min studie är en kvalitativ undersökning där jag använt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lärarna är överens om vad bristen på lust och motivation beror på. Uppfattningen är att detta bland annat beror på brist på tillgång till bättre material, lektionernas utformning och på lärarnas attityder. / Program: Lärarutbildningen

Denna studie undersöker hur elever med fallenhet för matematik motiveras i undervisningen av läraren. Studien undersöker huruvida elevernas upplevelser av arbetet med att motiveras i matematikundervisningen stämmer överens med lärarnas syn på detta. För att uppfylla syftet har semistrukturerade intervjuer utförts där två lärare samt sex elever deltar. Studiens resultat visar att elevernas och lärarnas syn och upplevelser av arbetet med att motivera elever med fallenhet för matematik överensstämmer. Resultatet visar även att begreppet fallenhet för matematik är svårdefinierat och detta bidrog till att olika tolkningar gjordes vilket resulterade i att de intervjuade eleverna i vissa fall i stället var högpresterande elever istället för elever med fallenhet för matematik. Slutsatser som dras av studien är att kombinationen av flexibiliteten i begreppet fallenhet för matematik samt bristen på tid som lärarna har till sitt förfogande leder till att eleverna riskerar att inte få den individanpassade undervisningen som de behöver för att utmanas och motiveras. / This study investigates how pupils with talent for mathematics are motivated in the teaching and the teacher's way of working. The study investigates if the pupil’s experiences of motivation in mathematics are in accordance with the teachers view of this. To fulfill the purpose, semi structured interviews have been conducted, where two teachers and six pupils participated. The result of the study show that the pupils and the teachers view and experiences, are consistent. The result also shows that the concept talent for mathematics is difficult and this contributed to different interpretations, which resulted in that the interviewed students in some cases instead was high-performing pupils instead of having a talent for mathematics. The conclusions drawn from the study are that the combination of the flexibility of the concept and the lack of time that the teachers have at their disposal, leads to a risk for pupils to not getting the individualized teaching they need to be challenged and motivated.