No description available.

No description available.

Reasons why brokers choose to terminate have been investigated by Lee et al. (2014) and Love et al. (2011). However, we experience an information gap because all the studies we have learned were carried out on brokers who were still active. This essay contains reasons why Swedish brokers choose to quit and the study has been completed on brokers who have actually terminated their employment. The study is based on a qualitative survey where we interviewed brokers by telephone regarding reasons why they chose to quit. We also present the pattern we can see between the different reasons that have been shown during the course of the study. It will also be reported what previous studies have come up with and comparisons between this study and those previously done. The result of this study shows that, for example, payroll systems, stress, conflicts between work and privacy and burnout all contribute to brokers choosing to terminate their positions. In addition, it has been found that one of these causes, commission pay, seems to be the foundation of all of our respondents' redundancies.

Denna studie behandlar huruvida en fastighetsmäklares lagstadgade skyldigheter står i relation till en människas ekonomiska, moraliska- och etiska incitament. Ett rekvisit i 23 § Fastighetsmäklarlagen är att ett bindande köp måste kommit till stånd för att mäklaren ska vara berättigad sin provision. Enligt samma lag är mäklaren skyldig att införa återgångsklausuler som villkorar köpet om det behövs i den enskilda situationen samt rådge och upplysa om sådant som är av väsentlig betydelse för köpet. Om en återgångsklausul görs gällande är köpet inte längre bindande och därmed förlorar mäklaren sin rätt till provision. Med hjälp av rättsvetenskaplig och rättsekonomisk metod har vi kunnat fastställa att fastighetsmäklaren, till följd av lagen, är skyldig att agera på ett sätt som strider mot dennes ekonomiska, men även andra, incitament. Däremot finns det även lagstadgade skyldigheter som en mäklare vill följa för att säkra sin rätt till provision. Kravet på att ett bindande köp ska ha kommit till stånd innebär att en mäklare kan utföra tjänsten till perfektion men ändå bli utan ersättning. Därmed vore den ultimata lösningen, sett från mäklarens perspektiv, att kravet på att ett bindande köp ska ha kommit till stånd i 23 § tas bort. / This study examines whether a real estate agent's statutory obligations are aligned with a real estate agent’s economic, moral and ethical incentives. A prerequisite in 23 § of the Estate Agent Act (2011:666) is that a binding purchase must be established in order for the broker to be entitled his commission. According to the same law, the broker is obliged to introduce contingency clauses that make the purchase conditional if they are needed and advise and inform on matters that are essential for the purchase. If the buyer exercises their right to withdraw from the purchase, the real estate agent will not be entitled to their commission.By means of the legal-scientific and legal-economic method, we have been able to establish that the real estate agent, as a result of the law, is obliged to act in a way that is contrary to his economic, but also other, incentives. However, there are also statutory obligations that a broker wants to follow in order to secure their right to commission.The requirement for a binding purchase to have come about means that a broker can perform the service to perfection but still be without compensation. Thus, from the perspective of the broker, the ultimate solution would be to remove the requirement for a binding purchase to come into effect in 23 §.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur mäklarkontorens fysiska miljö påverkar kunderna och genom undersökning av studier genomförda i andra branscher, förstå vad i servicescape det är som påverkar kunderna. Vi ska även undersöka hur mäklarföretagen arbetar med den fysiska miljön för att söka ytterligare förståelse för vad det är som påverkar kunderna. Detta ska vi undersöka genom att besvara tre frågeställningar. I teoriavsnittet förklaras begreppet servicescape kopplat till den fysiska miljön och här kommer även servicescapes dimensioner att beskrivas och förklaras. I metodavsnittet beskrivs hur de kvalitativa undersökningarna utfördes och varför en kvalitativ metod valdes. Den första undersökningen som genomfördes var en semistrukturerad intervju med franchisetagare på fem olika mäklarkontor. Den andra undersökningen som genomfördes var en enkätundersökning till mäklarkontorens kunder där de fick beskriva kontorets utformning. I empiriavsnittet redovisas resultatet av undersökningarna var för sig och i analysen analyseras dessa resultat i relation till teorin och empirin. I slutsatsen visas hur mäklarföretagen arbetar med servicescape och hur kunderna uppfattar mäklarkontorets fysiska miljö. I uppsatsens sista del redovisas alla källor som använts och efter det finns intervjuguiden och enkätundersökningen som bilagor. / The purpose with this essay was to investigate how the real estate agents offices physical environment affect the customers and through examination of studies made in other industries understand what in servicescape there is that affects the customers. We will also investigate how real estate businesses work with the physical environment to seek further understanding as to what affects the customers. We will investigate this by answering three questions. In the theory section the concept of servicescape will be explained linked to the physical environment and here will also the servicescape dimensions be examined and explained. The methodology section describes how the qualitative studies were carried out and why a qualitative method was chosen. The first study that was carried out was a semi-structured interview with the franchisees of five different real estate offices. The other study that was carried out was a survey for the customers of the real estate offices customers where they got to describe the offices design. The empirical section presents the results of the studies individually and in the analysis the results were analysed linked to the theory and the empirical sections. The conclusion shows how the real estate offices work with servicescape and how the customers perceive the physical environment of the real estate offices. In the last part of the essay all the sources that´s been used are recorded and after that the interview guide and the survey is attached.

<p><strong>Syfte: </strong>Med detta<strong> </strong>arbete vill vi fylla de tomrum som finns beträffande vilka fastighetsmäklare som blir varnade samt varför varningar till mäklare utdelas. Vi vill även att denna undersökning blir en grund för vidare forskning inom ämnet samt att arbetet ska fungera som en informationskälla för människor i fastighetsmäklarbranschen.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har genomfört en totalundersökning av de 137 beslut om varningar och avregistreringar som Fastighetsmäklarnämnden avgjort mellan 2005-2007. Dessutom har vi förstärkt undersökningen med en telefon- och en e-mailintervju med en jurist respektive utbildningsansvarig verksamma på Fastighetsmäklarnämnden. <strong></strong></p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Vilka blir varnade och på vilka underlag delas dessa varningar ut? Det vi har kommit fram till är att den vanligaste grunden för varningar oftast är knutna till olika fel som mäklaren utför vid kontraktsskrivningen. Det följs av fel i samband med objektsbeskrivningar och boendekostnadskalkyler med mera. Sammantaget grundar sig varningarna i första hand på okunskap, i andra hand på slarv och i tredje hand på fusk och bristande moral. Vidare har undersökningen visat att bilden av att mäklarna i Stockholm missköter sig mest, delvis är felaktig. Det förekom ett stort antal varningar och avregistreringar i Stockholm men då dessa slogs ut på antalet verksamma mäklare, visade det sig istället att mäklarna i Götaland var de som i störst utsträckning blev varnade. I Norrland är det minst förekommande. Vi har även sett att kvinnor blir varnade mindre utsträckning än män. Gällande ålder ser vi en tendens att yngre mäklare som är födda 1971 eller senare får färre varningar än sina äldre kollegor.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Genusperspektivet - Är kvinnor noggrannare och har högre moral - varför? Hur ser mäklarna på sitt eget jobb när det gäller tidspress, stress och att gena i kurvorna? Intervjua varnade mäklare angående deras syn på Fastighetsmäklarnämnden?</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna<strong> </strong>uppsats<strong> </strong>belyser Fastighetsmäklarnämndens beslutsfattanden avseende varningar för åren 2005-2007. Genom denna studie har vi visat allmänheten och andra intressenter hur varningarna fördelades mellan olika grupper av mäklare samt vad de bakomliggande orsakerna till besluten är.</p>

<p>Syfte: Vårt syfte med studien är att ta reda på ifall säljarna är nöjda med sin nätmäklares tjänst samt ge en överskådande förståelse kring varje moment de själva utför.Metod: För att kunna mäta kundnöjdheten hos nätmäklarnas kunder har vi skickat ut en webbaserad enkätundersökning till säljare som har en bostad ute till salu. Denna bestod av totalt 27 frågor vilka besvarades med förbestämda svarsalternativ. Informationen har sammanställts och varje frågeställning har redovisats var för sig med tillhörande stapeldiagram följt av analys och kommentarer. För en djupare förståelse har vi även utfört djupintervjuer med nätmäklarna. Resultat och Slutsats: Resultatet visar att kunderna i stort är mycket nöjda med den upplevda kvaliteten på den tjänst nätmäklaren levererar. De är mycket positiva till de moment i förmedlingsprocessen som de utför själva. Utfallet visar att det finns två frågeställningar vilka säljarna inte är så nöjda med; antalet spekulanter som visat intresse samt det slutliga försäljningspriset.Uppsatsens bidrag: Studien ökar förståelsen kring fenomenet nätmäklare och hur kunden upplever nätmäklartjänsten. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utforska vad köparna tycker om att säljaren håller i visningen. Om några år skulle det vara intressant att titta på nätmäklarna och se hur de har utvecklats, vilka som finns kvar och hur nätmäklarens ställning på marknaden har förändrats.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Vår bild av vad fastighetsmäklaryrket innebär och vad det handlar om har ändrats ganska mycket sedan vi påbörjade vår utbildning. Med hjälp av denna studie vill vi få en bild av studenternas förväntningar och se om dessa stämmer överens med den bild mäklarna ger av yrket. Detta för att de som funderar på att studera till fastighetsmäklare ska få ett bättre underlag till sitt val av yrke. Vi vill också att branschen ska få en klarare bild av vad mäklarstudenternas förväntningar faktiskt är, så att de kan mötas på halva vägen och fler som påbörjar sina studier faktiskt fullföljer dem och påbörjar sin karriär inom mäklaryrket.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Under vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi hade personliga intervjuer med fastighetsmäklarstudenter och intervjuer via mejl med fastighetsmäklare. Vi sammanställde det insamlade materialet för att sedan ta upp det till analys och diskussion mot den insamlade teorin som införskaffats genom litteratur och artiklar.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det visade sig att de förväntningar mäklarstudenterna har på fastighetsmäklaryrket stämmer ganska bra överrens med hur de aktiva fastighetsmäklarna beskriver yrket. Det är i hög grad mäklarna som påverkar studenternas förväntningar. Det sker i första hand i form av företagspresentationer, Mäklardagen och praktik. Det visade sig även att studenterna tyckte att utbildningen är ett bra steg på vägen mot att bli mäklare men att den kunde bli bättre. Framförallt önskar många mer säljutbildning.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Att göra en liknande studie fast på dem som blivit antagna till fastighetsmäklarutbildningen men ännu inte påbörjat sina studier tror vi skulle ge ett annat resultat än det vi har fått fram i denna studie. Det skulle vara intressant att se vad det skulle kunna bli för resultat. För att utveckla vår studie skulle man också kunna göra samma studie fast på ett större geografiskt område med fler respondenter.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Med denna uppsats hoppas vi att framtida fastighetsmäklarstudenter ska få en tydligare bild av hur fastighetsmäklaryrket ser ut så att de inte söker utbildningen för att sedan inse att deras förväntningar inte alls stämde överens med verkligheten. Men även att branschen ska se vilka förväntningar studenterna har på yrket. Vi har också visat att olika företagsekonomiska modeller går att applicera på studier som denna.</p>

Syfte: Vår bild av vad fastighetsmäklaryrket innebär och vad det handlar om har ändrats ganska mycket sedan vi påbörjade vår utbildning. Med hjälp av denna studie vill vi få en bild av studenternas förväntningar och se om dessa stämmer överens med den bild mäklarna ger av yrket. Detta för att de som funderar på att studera till fastighetsmäklare ska få ett bättre underlag till sitt val av yrke. Vi vill också att branschen ska få en klarare bild av vad mäklarstudenternas förväntningar faktiskt är, så att de kan mötas på halva vägen och fler som påbörjar sina studier faktiskt fullföljer dem och påbörjar sin karriär inom mäklaryrket.   Metod: Under vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi hade personliga intervjuer med fastighetsmäklarstudenter och intervjuer via mejl med fastighetsmäklare. Vi sammanställde det insamlade materialet för att sedan ta upp det till analys och diskussion mot den insamlade teorin som införskaffats genom litteratur och artiklar.   Resultat &amp; slutsats: Det visade sig att de förväntningar mäklarstudenterna har på fastighetsmäklaryrket stämmer ganska bra överrens med hur de aktiva fastighetsmäklarna beskriver yrket. Det är i hög grad mäklarna som påverkar studenternas förväntningar. Det sker i första hand i form av företagspresentationer, Mäklardagen och praktik. Det visade sig även att studenterna tyckte att utbildningen är ett bra steg på vägen mot att bli mäklare men att den kunde bli bättre. Framförallt önskar många mer säljutbildning.   Förslag till fortsatt forskning: Att göra en liknande studie fast på dem som blivit antagna till fastighetsmäklarutbildningen men ännu inte påbörjat sina studier tror vi skulle ge ett annat resultat än det vi har fått fram i denna studie. Det skulle vara intressant att se vad det skulle kunna bli för resultat. För att utveckla vår studie skulle man också kunna göra samma studie fast på ett större geografiskt område med fler respondenter.   Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats hoppas vi att framtida fastighetsmäklarstudenter ska få en tydligare bild av hur fastighetsmäklaryrket ser ut så att de inte söker utbildningen för att sedan inse att deras förväntningar inte alls stämde överens med verkligheten. Men även att branschen ska se vilka förväntningar studenterna har på yrket. Vi har också visat att olika företagsekonomiska modeller går att applicera på studier som denna.

Syfte: Med detta arbete vill vi fylla de tomrum som finns beträffande vilka fastighetsmäklare som blir varnade samt varför varningar till mäklare utdelas. Vi vill även att denna undersökning blir en grund för vidare forskning inom ämnet samt att arbetet ska fungera som en informationskälla för människor i fastighetsmäklarbranschen. Metod: Vi har genomfört en totalundersökning av de 137 beslut om varningar och avregistreringar som Fastighetsmäklarnämnden avgjort mellan 2005-2007. Dessutom har vi förstärkt undersökningen med en telefon- och en e-mailintervju med en jurist respektive utbildningsansvarig verksamma på Fastighetsmäklarnämnden. Resultat &amp; slutsats: Vilka blir varnade och på vilka underlag delas dessa varningar ut? Det vi har kommit fram till är att den vanligaste grunden för varningar oftast är knutna till olika fel som mäklaren utför vid kontraktsskrivningen. Det följs av fel i samband med objektsbeskrivningar och boendekostnadskalkyler med mera. Sammantaget grundar sig varningarna i första hand på okunskap, i andra hand på slarv och i tredje hand på fusk och bristande moral. Vidare har undersökningen visat att bilden av att mäklarna i Stockholm missköter sig mest, delvis är felaktig. Det förekom ett stort antal varningar och avregistreringar i Stockholm men då dessa slogs ut på antalet verksamma mäklare, visade det sig istället att mäklarna i Götaland var de som i störst utsträckning blev varnade. I Norrland är det minst förekommande. Vi har även sett att kvinnor blir varnade mindre utsträckning än män. Gällande ålder ser vi en tendens att yngre mäklare som är födda 1971 eller senare får färre varningar än sina äldre kollegor. Förslag till fortsatt forskning: Genusperspektivet - Är kvinnor noggrannare och har högre moral - varför? Hur ser mäklarna på sitt eget jobb när det gäller tidspress, stress och att gena i kurvorna? Intervjua varnade mäklare angående deras syn på Fastighetsmäklarnämnden? Uppsatsens bidrag: Denna uppsats belyser Fastighetsmäklarnämndens beslutsfattanden avseende varningar för åren 2005-2007. Genom denna studie har vi visat allmänheten och andra intressenter hur varningarna fördelades mellan olika grupper av mäklare samt vad de bakomliggande orsakerna till besluten är.