<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka hinder och möjligheter som existerar för att ett genomslag för mellanhandsreducering i bostadsmäklarbranschen ska kunna ske. Dessutom är syftet att undersöka närmare på hur förmedling av olika bostadsobjekt sker på bostadsmarknaden i Sverige och i det sammanhanget att studera hur nya aktörer har förändrat och förenklat den traditionella affärsmodellen för bostadsförmedling.</p> / <p>The purpose of this essay is to investigate the obstacles and possibilities that exist in the real estate business in order for a breakthrough of middlemen reduction to take place. The purpose is also to closely examine how the broking of real estate is laid out in Sweden and in this context show how new players have changed and simplified the traditional business model for real estate broking.</p>

<p>Den största affär man gör i livet är troligtvis en fastighetsaffär. Det finns ofta ett stort urval av både mäklare och byråer. Vill man nå en stor framgång som mäklare fordras att man levererar en tjänst som säljarna anser är bättre än konkurrenternas. Mäklarnas lön grundar sig enbart på säljarens provision och för att överleva inom branschen är det därför av största vikt att veta vad kunderna vill ha. Mäklarna måste därför ta reda på vad säljarna väljer efter för kriterier.</p><p><em> </em></p><p><em>Syftet</em> med uppsatsen är att ta reda på vad säljaren av ett småhus tycker är viktiga kriterier vid valet av fastighetsmäklare, men även vad mäklarna själva tror är viktiga kriterier när säljarna väljer. Samt om dessa två parters uppfattningar stämmer överens? Finns det några skillnader i deras uppfattningar av tjänsten? Vad kan mäklaren då göra åt detta?</p><p><em> </em></p><p><em>Metoden </em>som vi har valt i vår undersökning utgår ifrån en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem stycken mäklare och 25 stycken säljare. Mäklarna har vi besökt och intervjuat på plats och säljarna har intervjuats per telefon. Mäklarna har valts från både liten och mellanstor stad.<em></em></p><p><em> </em></p><p><em>Teorin </em>som vi använt oss av<strong> </strong>bygger på tjänste- och relationsmarknadsföring då det inte finns någon litteratur om kunders köpbeteende i fastighetsmäklarföretag. Teoriavsnittets första kapitel handlar allmänt om köpprocessen hos kunder. Detta följs av de teorier vi använt oss av i vår analys.</p><p><em> </em></p><p><em>Slutsatsen </em>i vår undersökning visar på att mäklare och säljare är relativt överens om vilka kriterier som anses viktiga. Kriterier som väger extra tungt är förtroende, första mötet och Word of mouth. Ett gap har uppstått mellan vad kunden förväntar sig och vad den får när man har en missnöjd kund. Detta problem kan avhjälpas med en så kallad gapmodell.</p>

This is a study about how realtors or estate agents market their services in social media. Social media is an upcoming channel in marketing and is becoming more important every day. The user generated content on internet is a new way of communication where companies don’t have to be considered as soulless, if companies use it correctly. This study investigates estate agents efforts to market their services in these channels and how they do it. The study has interviewed four different realtors, marketing executives and a communication office. The motivation for the study is that realtors tend to market their services like they always have but with a consistently changing market, so should their marketing do. The method has been interviews and interpretation of data with the knowledge of my university studies. The results of the study has shown that realtors today are aware of a new channels, such as facebook and twitter, but do not know how to use it and are learning by doing. A conclusion is that in a near future, customers will see a lot more marketing in these channels from these consignors.

Titel: Mäklarens väg till framgång - Taktik och metod för resultat och vinstmaximering. Datum: 2010-04-25 Författare: Christofer Svensson Gustav Johansson  Företag: Fastighetsbyrån, Svensk Fastighetsförmedling, M2, ERA, Bjurfors och HusmanHagberg Nyckelord: Fastighetsmäklare, Förtroende, Bostadsrätter, Försäljningsprocess, Lockpriser, Kommunikation, Homestyling, Budgivning och Utgångspris Problem: Hur kan fastighetsmäklare i storstäder med hög bostadsomsättning genom taktik och metod påverka sitt resultat? Syftet med denna uppsats är att förklara tillvägagångssättet för hur fastighetsmäklare arbetar för att uppnå det maximala resultatet genom olika taktik- och metodval. Metod: Vi har i vår uppsats valt att använda oss av den kvalitativa metoden då den lämpar sig bäst när det gäller insamling av data i vår empiri. Detta genomför vi genom djupgående intervjuer med fastighetsmäklare verksamma i Göteborg och som mestadels arbetar med upplåtelseformen bostadsrätt. Slutsats: Bostadsrättens utgångspris sätts i de flesta fall till marknadsvärdet. Det beräknas huvudsakligen med ortsprismetoden och efter bostadsrättsföreningens ekonomi som i sin tur styr månadsavgiften. Dessa anser vi vara mest tillförlitliga när det gäller att göra en korrekt bedömning av marknadsvärdet. Den öppna budgivningen är den som tillämpas i Göteborg. Den känns helt klart som den bättre varianten jämfört med den slutna. För att kunna utföra en bra försäljning 4

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om nätmäklarbranschen och dess position på marknaden. Allt fler använder Internet i sitt dagliga liv, men är kunderna beredda att använda nätmäklare till att sälja sina bostäder? Vi vill ta reda på hur lönsamma dessa företag är. Finns det potential för ekonomisk utveckling eller visar årsredovisningarna att situationen har stagnerat eller rent av utvecklats negativt? Är nätmäklarna ett så stort hot mot de traditionella mäklarna som de gärna vill framställa sig?Metod: Vi har valt att analysera nätmäklarföretag genom att titta i deras årsredovisningar för år 2007 och år 2008. Årsredovisningarna fick vi fram via databasen Retriever, där alla årsredovisningar från svenska aktiebolag finns registrerade. Vi har analyserat årsredovisningarna utifrån olika relevanta nyckeltal för att på så sätt se hur lönsamma företagen är. Vi har även analyserat och jämfört företagen med varandra för att ta reda på vilket av de företag vi analyserat som är mest lönsamt.Resultat &amp; slutsats: Resultatet visar att nätmäklarna i dagsläget inte utgör något hot mot de traditionella fastighetsmäklarna. Endast ett företag gick med vinst år 2007, och år 2008 gick alla företag vi analyserat med förlust. Det som är särskilt anmärkningsvärt är att de två företag som framställs i media som de största och mest framgångsrika, Hemverket och Hem On Line är de företag som visar de största förlusterna.Förslag till fortsatt forskning: Alla nätmäklare vill vara det självklara förstahandsvalet och därför anser vi att det behövs fler undersökningar om vad privatpersoner vill att tjänsten skall inkludera när de anlitar en nätmäklare, och vad de kan tänka sig att göra på egen hand.Uppsatsens bidrag: Den här uppsatsen anser vi har bidragit med att tala om hur bra det egentligen går för nätmäklare idag. Bland traditionella fastighetsmäklare finns det många rykten om nätmäklare, men det är egentligen ingen som riktigt vet hur bra eller hur dåliga de faktiskt är. Denna undersökning kan användas till att öka kunskapen om nätmäklarföretagens ekonomiska läge framförallt för de traditionella mäklarna som är deras största konkurrenter, för att på så sätt utforma en strategi om de skulle visa sig bli ett större hot i framtiden.Nyckelord: Nätmäklare, Traditionella fastighetsmäklare, Mäklare, Nyckeltal, Omsättning, Lönsamhet, Företagsanalys.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka hinder och möjligheter som existerar för att ett genomslag för mellanhandsreducering i bostadsmäklarbranschen ska kunna ske. Dessutom är syftet att undersöka närmare på hur förmedling av olika bostadsobjekt sker på bostadsmarknaden i Sverige och i det sammanhanget att studera hur nya aktörer har förändrat och förenklat den traditionella affärsmodellen för bostadsförmedling. / The purpose of this essay is to investigate the obstacles and possibilities that exist in the real estate business in order for a breakthrough of middlemen reduction to take place. The purpose is also to closely examine how the broking of real estate is laid out in Sweden and in this context show how new players have changed and simplified the traditional business model for real estate broking.

Den största affär man gör i livet är troligtvis en fastighetsaffär. Det finns ofta ett stort urval av både mäklare och byråer. Vill man nå en stor framgång som mäklare fordras att man levererar en tjänst som säljarna anser är bättre än konkurrenternas. Mäklarnas lön grundar sig enbart på säljarens provision och för att överleva inom branschen är det därför av största vikt att veta vad kunderna vill ha. Mäklarna måste därför ta reda på vad säljarna väljer efter för kriterier.   Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad säljaren av ett småhus tycker är viktiga kriterier vid valet av fastighetsmäklare, men även vad mäklarna själva tror är viktiga kriterier när säljarna väljer. Samt om dessa två parters uppfattningar stämmer överens? Finns det några skillnader i deras uppfattningar av tjänsten? Vad kan mäklaren då göra åt detta?   Metoden som vi har valt i vår undersökning utgår ifrån en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem stycken mäklare och 25 stycken säljare. Mäklarna har vi besökt och intervjuat på plats och säljarna har intervjuats per telefon. Mäklarna har valts från både liten och mellanstor stad.   Teorin som vi använt oss av bygger på tjänste- och relationsmarknadsföring då det inte finns någon litteratur om kunders köpbeteende i fastighetsmäklarföretag. Teoriavsnittets första kapitel handlar allmänt om köpprocessen hos kunder. Detta följs av de teorier vi använt oss av i vår analys.   Slutsatsen i vår undersökning visar på att mäklare och säljare är relativt överens om vilka kriterier som anses viktiga. Kriterier som väger extra tungt är förtroende, första mötet och Word of mouth. Ett gap har uppstått mellan vad kunden förväntar sig och vad den får när man har en missnöjd kund. Detta problem kan avhjälpas med en så kallad gapmodell.

Fastighetsmäklaren har att rätta sig efter fastighetsmäklarlag (1995:400) då han utför sitt arbete. I 12 § fastighetsmäklarlagen står det att fastighetsmäklaren i allt skall iaktta god fastighetsmäklarsed och att mäklaren därvid skall se till både säljarens och köparens intresse. Regleringen innebär att mäklaren i alla situationer har att rätta sig efter god mäklarsed. Fastighetsmäklarlagen är en konsumentfrämjande lag vilket bör innebära att konsumenter genom att läsa lagtexten kan få en klar bild över vilka skyldigheter en mäklare har. Formuleringen i 12 § fastighetsmäklarlagen påvisar närmast innebörden att mäklaren alltid är skyldig att se till båda parternas intressen samtidigt som han därutöver följer god fastighetsmäklarsed i övrigt. De situationer som i lagtext finns nämnda kring fastighetsmäklarens uppdrag får ses som mäklarens centrala skyldigheter. Bland annat finns det reglering om fastighetsmäklarens; skyldighet att inte bedriva annan förtroenderubbande verksamhet (14 §), rådgivnings- och upplysningsplikt (18 §), ombudsförbud (15 §) m.m. I alla fallen kan mäklarens centrala skyldigheter utvidgas eller inskränkas av vad som följer av god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarens roll som en opartisk mellanman skiljer sig från övriga mellanmän som endast behöver se till sin uppdragsgivares intressen. Mäklarens ersättning utgår i regel en-dast då en förmedling kommer till stånd och då i form av provision. Fastighetsmäklaren har således ett starkt egenintresse av att få fastigheten såld samt att få ett så högt pris på fastigheten som möjligt. Det anses av god mäklarsed accepterat att mäklaren i prisfrågan får se till endast säljarens intresse och således även få sina egna intressen uppfyllda. Mäklaren måste dock i övrigt se till båda parternas intressen vilket innebär att han bland annat måste upplysa köparen om omständigheter som kan tänkas vara av intresse för honom. Mäklarens professionella agerande ställs på sin spets då han får en möjlighet att dra egen ekonomisk vinning genom att påverka prisfrågan, då mäklaren kan undanhålla eller lämna felaktig in-formation till en köpare som kan innebära att priset på fastigheten sjunker. Exempelvis kan mäklaren vid budgivningen lämna simulerade bud, eller berätta att det finns fler spekulanter på en fastighet än vad som verkligen är fallet. Således blir de spekulanter som verkligen är intresserade av att köpa fastigheten mer benägna att höja sina egna bud. Då det inte ställs några krav på att fastighetsmäklaren redovisar för köparen hur budgivningen gått till finns det inga konkreta bevis mot att mäklaren agerat ohederligt. Risken för att bli upptäckt är så gott som obefintlig och det blir mäklarens samvete och professionalitet som avgör huruvi-da han väljer att agera. Att simulera och lämna felaktiga uppgifter är självklart inte förenligt med god fastighetsmäklarsed och det är därför viktigt att mäklare som bryter mot god fas-tighetsmäklarsed straffas. Att fastighetsmäklaren skall vara en opartisk mellanman, samtidigt som hans ersättning är beroende av hur hög köpeskilling som erläggs, ställer höga krav på honom. Att han i prisfrågan får frångå den opartiska mellanmansrollen följer av god fastighetsmäklarsed och går inte utläsa av lagtext. Det bör göras klarare att mäklarens skyldighet att se till både säljarens och köparens intressen begränsas av god fastighetsmäklarsed då fastighetsmäklarlagen är en konsumentfrämjande lag. Konsumenter bör inte förvirras genom vaga hänvisningar och formuleringar. Att mäklaren trots allt även i fortsättningen bör inneha en opartisk mellanmansroll får anses som klart, då det annars skulle krävas att köparen skaffar ett eget ombud som ser till köparens intressen. Att det är säljaren som ensam ersätter mäklaren motiverar att mäklaren endast ser till säljarens intresse i prisfrågan då det annars inte skulle finnas några större ambitioner av mäklaren att försöka få ett så bra bud som möjligt på fastigheten. Säljarens intresse av att anlita en fastighetsmäklare torde i så fall försvinna då mäklaren inte skulle garantera att ett högre pris erhålls än om säljaren själv skött förmedlingen. / The estate agent has to follow the rules for estate agents in Fastighetsmäklarlag (1995:400) when he performs his work. The 12 § direct that the estate agent has to follow good customs in all his work, and he has to fulfil both the vendor and the purchasers interests. The legislation states that the estate agent, in all situations, has to take good customs into account. This means that the estate agent does not have to take both parties interests into consideration in questions concerning the price and is allowed to act only in the favour of the vendor. Fastighetsmäklarlagen is a legislation which promotes the consumers interests, which should mean that consumers can get a clear image of the legislation by reading the words of the Act. The wording of the 12 § gives the reader the impression that the estate agent always is obliged to look into both parties interests, and in addition to that, follow good customs. The estate agent´s main obligations are directed in the legislation, but all the obligations can be restricted or increased depending on what follows from good customs. The estate agent is in general compensated by commission only when a property is sold. It is therefore in the estate agent’s own interest to sell the property for as much as possible. In situations concerning the price it is acceptable by good custom that the estate agent, only has to look into the vendor’s best interest, and therefore the estate agent also gets his own interests fulfilled. The professional acting by the estate agent can be doubted as he has the opportunity to receive a bigger compensation by influencing the price, since the estate agent can withhold or leave incorrect information to the purchaser, which can conduct the price to decrease. For example the estate agent can in the bidding situation present feign bids or act like there is more prospective buyers for the property than there really is. Thus the prospective buyers, which really are interested in buying the property, become more demanded to raise their bids. Since there is no requirements that demand the estate agent to present information for the purchaser about how the bidding has proceeded it is difficult to prove that the estate agent has acted against good customs. The risk to be discovered is almost non-existent and instead it is the estate agent’s own conscience and professionalism that decides how he choose to act. To present feign bids and incorrect information is obviously not appropriate by good customs and it is therefore important that those estate agents which act against good customs are punished. The estate agents are expected to put both parties interests first, at the same time as their compensation depend on the purchase price, this put high demands on the estate agent’s acting. By the wordings of the regulation in fastighetsmäklarlagen, it is not possible to make the conclusion that the estate agent does not have to take the purchaser’s interest into con-sideration in situations concerning the price. It has to be more obvious that the estate agent’s duty to take both parties interests into consideration is depending on good customs, since fastighetsmäklarlagen is a legislation that promotes consumers. Consumers shall not be confused by unclear references and expressions. The estate agent should continue to fulfil both parties interest; otherwise it would be necessary for the purchaser to engage his own agent, who can fulfil his interests. Since it is the vendor alone that compensates the estate agent, it is justified that the estate agent only takes the vendor’s interests into consideration, in questions concerning the price.

<p>Fastighetsmäklaren har att rätta sig efter fastighetsmäklarlag (1995:400) då han utför sitt arbete. I 12 § fastighetsmäklarlagen står det att fastighetsmäklaren i allt skall iaktta god fastighetsmäklarsed och att mäklaren därvid skall se till både säljarens och köparens intresse. Regleringen innebär att mäklaren i alla situationer har att rätta sig efter god mäklarsed. Fastighetsmäklarlagen är en konsumentfrämjande lag vilket bör innebära att konsumenter genom att läsa lagtexten kan få en klar bild över vilka skyldigheter en mäklare har. Formuleringen i 12 § fastighetsmäklarlagen påvisar närmast innebörden att mäklaren alltid är skyldig att se till båda parternas intressen samtidigt som han därutöver följer god fastighetsmäklarsed i övrigt.</p><p>De situationer som i lagtext finns nämnda kring fastighetsmäklarens uppdrag får ses som mäklarens centrala skyldigheter. Bland annat finns det reglering om fastighetsmäklarens; skyldighet att inte bedriva annan förtroenderubbande verksamhet (14 §), rådgivnings- och upplysningsplikt (18 §), ombudsförbud (15 §) m.m. I alla fallen kan mäklarens centrala skyldigheter utvidgas eller inskränkas av vad som följer av god fastighetsmäklarsed.</p><p>Fastighetsmäklarens roll som en opartisk mellanman skiljer sig från övriga mellanmän som endast behöver se till sin uppdragsgivares intressen. Mäklarens ersättning utgår i regel en-dast då en förmedling kommer till stånd och då i form av provision. Fastighetsmäklaren har således ett starkt egenintresse av att få fastigheten såld samt att få ett så högt pris på fastigheten som möjligt. Det anses av god mäklarsed accepterat att mäklaren i prisfrågan får se till endast säljarens intresse och således även få sina egna intressen uppfyllda. Mäklaren måste dock i övrigt se till båda parternas intressen vilket innebär att han bland annat måste upplysa köparen om omständigheter som kan tänkas vara av intresse för honom. Mäklarens professionella agerande ställs på sin spets då han får en möjlighet att dra egen ekonomisk vinning genom att påverka prisfrågan, då mäklaren kan undanhålla eller lämna felaktig in-formation till en köpare som kan innebära att priset på fastigheten sjunker. Exempelvis kan mäklaren vid budgivningen lämna simulerade bud, eller berätta att det finns fler spekulanter på en fastighet än vad som verkligen är fallet. Således blir de spekulanter som verkligen är intresserade av att köpa fastigheten mer benägna att höja sina egna bud. Då det inte ställs några krav på att fastighetsmäklaren redovisar för köparen hur budgivningen gått till finns det inga konkreta bevis mot att mäklaren agerat ohederligt. Risken för att bli upptäckt är så gott som obefintlig och det blir mäklarens samvete och professionalitet som avgör huruvi-da han väljer att agera. Att simulera och lämna felaktiga uppgifter är självklart inte förenligt med god fastighetsmäklarsed och det är därför viktigt att mäklare som bryter mot god fas-tighetsmäklarsed straffas.</p><p>Att fastighetsmäklaren skall vara en opartisk mellanman, samtidigt som hans ersättning är beroende av hur hög köpeskilling som erläggs, ställer höga krav på honom. Att han i prisfrågan får frångå den opartiska mellanmansrollen följer av god fastighetsmäklarsed och går inte utläsa av lagtext. Det bör göras klarare att mäklarens skyldighet att se till både säljarens och köparens intressen begränsas av god fastighetsmäklarsed då fastighetsmäklarlagen är en konsumentfrämjande lag. Konsumenter bör inte förvirras genom vaga hänvisningar och formuleringar. Att mäklaren trots allt även i fortsättningen bör inneha en opartisk mellanmansroll får anses som klart, då det annars skulle krävas att köparen skaffar ett eget ombud som ser till köparens intressen. Att det är säljaren som ensam ersätter mäklaren motiverar att mäklaren endast ser till säljarens intresse i prisfrågan då det annars inte skulle finnas några större ambitioner av mäklaren att försöka få ett så bra bud som möjligt på fastigheten. Säljarens intresse av att anlita en fastighetsmäklare torde i så fall försvinna då mäklaren inte skulle garantera att ett högre pris erhålls än om säljaren själv skött förmedlingen.</p> / <p>The estate agent has to follow the rules for estate agents in Fastighetsmäklarlag (1995:400) when he performs his work. The 12 § direct that the estate agent has to follow good customs in all his work, and he has to fulfil both the vendor and the purchasers interests. The legislation states that the estate agent, in all situations, has to take good customs into account. This means that the estate agent does not have to take both parties interests into consideration in questions concerning the price and is allowed to act only in the favour of the vendor.</p><p>Fastighetsmäklarlagen is a legislation which promotes the consumers interests, which should mean that consumers can get a clear image of the legislation by reading the words of the Act. The wording of the 12 § gives the reader the impression that the estate agent always is obliged to look into both parties interests, and in addition to that, follow good customs. The estate agent´s main obligations are directed in the legislation, but all the obligations can be restricted or increased depending on what follows from good customs.</p><p>The estate agent is in general compensated by commission only when a property is sold. It is therefore in the estate agent’s own interest to sell the property for as much as possible. In situations concerning the price it is acceptable by good custom that the estate agent, only has to look into the vendor’s best interest, and therefore the estate agent also gets his own interests fulfilled. The professional acting by the estate agent can be doubted as he has the opportunity to receive a bigger compensation by influencing the price, since the estate agent can withhold or leave incorrect information to the purchaser, which can conduct the price to decrease. For example the estate agent can in the bidding situation present feign bids or act like there is more prospective buyers for the property than there really is. Thus the prospective buyers, which really are interested in buying the property, become more demanded to raise their bids.</p><p>Since there is no requirements that demand the estate agent to present information for the purchaser about how the bidding has proceeded it is difficult to prove that the estate agent has acted against good customs. The risk to be discovered is almost non-existent and instead it is the estate agent’s own conscience and professionalism that decides how he choose to act. To present feign bids and incorrect information is obviously not appropriate by good customs and it is therefore important that those estate agents which act against good customs are punished.</p><p>The estate agents are expected to put both parties interests first, at the same time as their compensation depend on the purchase price, this put high demands on the estate agent’s acting. By the wordings of the regulation in fastighetsmäklarlagen, it is not possible to make the conclusion that the estate agent does not have to take the purchaser’s interest into con-sideration in situations concerning the price. It has to be more obvious that the estate agent’s duty to take both parties interests into consideration is depending on good customs, since fastighetsmäklarlagen is a legislation that promotes consumers. Consumers shall not be confused by unclear references and expressions.</p><p>The estate agent should continue to fulfil both parties interest; otherwise it would be necessary for the purchaser to engage his own agent, who can fulfil his interests. Since it is the vendor alone that compensates the estate agent, it is justified that the estate agent only takes the vendor’s interests into consideration, in questions concerning the price.</p>

Uppsatsens titel: Löneformer inom fastighetsmäklarbranschen – hur ledningen kan påverka fastighetsmäklarnas motivation med olika löneformer samt fördelar och nackdelar med att erbjuda dem.   Författare: Jasmina Bahonjic &amp; Selma Glamocic   Handledare: Eva Berggren   Examinator: Titti Eliasson   Problemformulering: Hur kan ledningen påverka fastighetsmäklarnas motivation med olika löneformer?   Bakgrund: Provision är den löneform som är den mest vanliga i fastighetsmäklarbranschen. Provision är dock inte den enda löneformen som förekommer i branschen utan även fast lön samt en kombination av fast lön och rörlig lön förekommer, men i mycket mindre utsträckning. Mäklare som är medlemmar i Mäklarsamfundet anser att provisionslönerna är en av de sämsta sakerna med mäklaryrket, dock är det i slutändan ändå ledningen som bestämmer löneformen. En av ledningens viktigaste uppgifter är att styra och motivera sina anställda, och olika löneformer har en påverkan på just styrning och motivation. Detta har lett fram till vår problemformulering där vi är intresserade av att utifrån ledningens perspektiv se hur olika löneformer kan påverka mäklarnas motivation.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva de olika löneformerna som idag förekommer i fastighetsmäklarbranschen samt förstå hur de påverkar motivationen ur ledningens perspektiv. Vi vill även undersöka vilka för- och nackdelar som finns med att erbjuda dessa löneformer.   Metod: Uppsatsen är baserad på en kvalitativ metod. Det är tre personer med ledningsposition från Mäklarhuset, Svensk Fastighetsförmedling samt Fastighetsbyrån som har intervjuats. Samtliga intervjuer har gjorts som besöksintervjuer.   Slutsats: Fast lön är inte lika motiverande som rörlig lön, eftersom den inte är kopplad till prestation. Dock kan fast lön fungera som motivationsfaktor om den är relativt låg eller väldigt hög, eller om den anställda mäklaren känner sig nöjd och trygg. Fast lön kan även vara motiverande när den är beroende av att en överlåtelse sker. Rörlig lön är till största del motiverande, eftersom den till skillnad från fast lön beror på prestation. Däremot kan rörlig lön även leda till en negativ press på grund av att den anställda mäklaren hela tiden behöver prestera bra. En kombination av fast lön och rörlig lön är motiverande, eftersom en del av lönen ändå beror på prestationen. Samtidigt finns det en trygghet i och med den fasta delen av lönen.