Nedladdning och streaming på internet har med ny modern teknik och internets tillgänglighet kommit att bli ett svårkontrollerat problem när det kommer till immaterialrätt och då särskilt avseende upphovsrätten. Upphovsrättsinnehavarna står inför en situation där rättigheter riskerar att kränkas utan tillgång till tillfredsställande möjligheter att förhindra detta. Nedladdningens omfattning är dessutom betydande, cirka 51 % av den svenska befolkningen mellan 16-34 år använder sig av fildelning enligt SCB:s undersökning, vilket har åtminstone viss negativ ekonomisk effekt för upphovsrättsinnehavaren. Risken för en minskad innovationsvilja ökar därmed.   En hitintills relativt outnyttjad part med möjlighet att påverka är internetleverantören, som innehar möjligheten att blockera användarnas tillgång till den intrångsgörande webbsidan. I enlighet med bland annat Infosoc-direktivet har upphovsrättsinnehavaren rätt att begära förelägganden gentemot denna part och i år, 2014, meddelades en dom i EU-domstolen som mycket väl kan öka internetleverantörernas inblandning och ansvar. Domen behandlade rollen som mellanhand och konstaterade att även internet-leverantörer utan avtalsförhållande med intrångsgöraren, och utan bevis för att dess användare laddar ner, kan bli föremål för förelägganden i ställningen som tredje part. Den andra delen av domen rörde utformandet av föreläggandet i sig och huruvida detta ska utformas generellt eller bör specificeras utan möjlighet för internetleverantören att modifiera åtgärderna efter egen bedömning. Den proportionalitetsbedömning som enligt tidigare praxis från EU domstolen alltid ska ske mellan EU:s grundläggande rättigheter är avgörande i denna del. Domstolen anser att generella förelägganden är i överrensstämmelse med rättigheterna och nämner över huvud taget inte de specifika föreläggandena, i enlighet med den hänskjutande domstolens frågor.    I uppsatsens analys och diskussion fokuseras med utgångspunkt i syftet dels på om internetleverantörer är en lämplig part att pressa för att minska intrången i upphovs-rätten, särskilt med hänsyn till deras roll som tredje part. Dels diskuteras huruvida generella eller specifika förelägganden bör utdömas samt vilket av dessa förfaranden som är mer förenligt med EU:s grundläggande rättigheter än det andra. Slutsatserna av denna avslutande del blir att internetleverantörer mycket riktigt är en lämplig part att ställa krav på. Dock bör tredjepartsaktörer inte blandas in förrän i ett senare skede, förslagsvis när den internetleverantör som faktiskt tillhandahåller internet till intrångsgöraren har lokaliserats utanför Europas gränser och bedömts som oåtkomlig. Att detta är orättvist gentemot internetleverantörerna som tredje part är inget hållbart argument då det är orättvist även gentemot upphovsrättsinnehavarna när de inte erhåller ett korrekt skydd för sina rättigheter.   Med hänsyn till att förelägganden kan motiveras med diverse bakomliggande syften som i detta fall är svåra att avgöra måste generella förelägganden bedömas vara mindre lämpliga. Till detta kommer det faktum att domstolen vid generella förelägganden genomför den nödvändiga rättighetsavvägningen först i efterhand och att internetleverantören därför beläggs med ett stort ansvar för bedömningen i den frågan. Risken för onödiga kränkningar av rättigheter, informationsfriheten till exempel, bör minska om besluten om blockeringsåtgärder sker utan internetleverantörens godtycke och istället utdöms efter en lämplig avvägning i domstolen. Det specificerade föreläggandet kan sedan efterföljas ordagrant av internetleverantören som då med all säkerhet undslipper ett utdömande av vite på grund av otillräckliga åtgärder.

No description available.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrån ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssätt gent mot sina klienter. Det är framför allt mötet mellan handläggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar på fyra frågeställningar dessa är ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det några hinder och /eller begränsningar? Vilka förväntningar finns det på arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa på arbetsförmedlingen?För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av två metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare. Kombinationen av dessa metoder bidrog till att jag fick en bra inblick i vad som sker handläggare och klient emellan. När jag utförde min skuggning fick jag sitta med i rummet när handläggaren och klienten möttes, detta bidrog till att jag fick en bra inblick i detta arbete. I analysen av mina intervjuer och min skuggning har jag kommit fram till något man skulle kunna tänka sig som problematiskt i arbetsförmedlarens handlingsutrymme. I arbetsförmedlarens handlingsutrymme finner man rutiniserade och standardiserade processer, som gör det möjligt för arbetsförmedlaren att hantera den arbetslöses situation. Det är också i dessa processer som mellanhänderna skapas. Dessa mellanhänder kallar jag för elektroniska mellanhänder. Dessa menar jag kan skapa problem i handlingsutrymmet, så som t.ex. bristen på fysisk kontakt handläggare och klient emellan. Jag har även kommit fram till att det kan finnas en målkonflikt i vad arbetsförmedlingen gör och vad dom förväntas göra. Detta kallar jag för arbetsförmedlarens dubbla roll. Slutligen har jag kommit fram till att arbetsförmedlingen är en tillgänglig myndighet, inte bara fysiskt utan även elektroniskt. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

I Sverige gjordes, under 2020, inköp som omfattas av upphandlingslagstiftning för knappt en femtedel av totala nationala BNP. Ett specifikt förfarande kopplat till offentliga inköp har kommit att kallas ”mellanhänder i offentlig upphandling”. Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten har i en gemensam rapport bedömt lämpligheten och lagligheten för den företeelsen på en generell nivå.                        Denna uppsats utreder ett mer specifikt område av mellanhänder, nämligen användandet av mellanhänder i offentlig upphandling för inköp av immateriella tjänster. Detta görs genom att besvara frågeställningen; är mellanhänder ett, ur ett allmänintresse, ett lämpligt sätt att upphandla immateriella tjänster?                       Uppsatsens material spänner från en upphandlingslagstiftning som enbart har några år på nacken till handelsbalkens sysslomannaregler som funnits i någon form i hundratals år. Detta leder till att vissa begrepp i sig väldefinierade och vissa har behövt en mer ingående definition.                        Undersökningen påvisar bland annat, en bristande offentlighet, möjlighet för mellanhanden att avtala i princip vad som helst med underleverantörerna och att mellanhandens affärsmodeller ofta driver tveksamma beteenden. Med detta som grund dras slutsatsen att mellanhandslösningar inte är ett lämpligt sätt att offentligt upphandla immateriella tjänster ur ett allmännyttigt perspektiv.

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka hinder och möjligheter som existerar för att ett genomslag för mellanhandsreducering i bostadsmäklarbranschen ska kunna ske. Dessutom är syftet att undersöka närmare på hur förmedling av olika bostadsobjekt sker på bostadsmarknaden i Sverige och i det sammanhanget att studera hur nya aktörer har förändrat och förenklat den traditionella affärsmodellen för bostadsförmedling.</p> / <p>The purpose of this essay is to investigate the obstacles and possibilities that exist in the real estate business in order for a breakthrough of middlemen reduction to take place. The purpose is also to closely examine how the broking of real estate is laid out in Sweden and in this context show how new players have changed and simplified the traditional business model for real estate broking.</p>

Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka hinder och möjligheter som existerar för att ett genomslag för mellanhandsreducering i bostadsmäklarbranschen ska kunna ske. Dessutom är syftet att undersöka närmare på hur förmedling av olika bostadsobjekt sker på bostadsmarknaden i Sverige och i det sammanhanget att studera hur nya aktörer har förändrat och förenklat den traditionella affärsmodellen för bostadsförmedling. / The purpose of this essay is to investigate the obstacles and possibilities that exist in the real estate business in order for a breakthrough of middlemen reduction to take place. The purpose is also to closely examine how the broking of real estate is laid out in Sweden and in this context show how new players have changed and simplified the traditional business model for real estate broking.

Storskaliga strukturer präglar idag stora delar av samhället. Det är resultatet av en strukturutveckling som har pågått under en längre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det är dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfråga en småskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den småskaliga livsmedelsföretagen är idag flera till antalet än de större. Det finns en vilja att föra ihop dessa företag med personer, organisationer för att etablera kontakter. Dessa kontakter är speciellt viktiga för företaget i starten för att få tillgång till möjligheter och resurser. Denna studie undersöker därför hur aktörer i gårdsmejeristers sociala nätverk är användbara vid start och etablering av företag. Detta görs med kvalitativa intervjuer med fem gårdsmejerister i Mellansverige. Studiens resultat visar att det nationella resurscentrumet Eldrimner är den mest framträdande aktören vid starten av företaget för att få tillgång till kunskap och ny utrustning. Föreningar, andra gårdsmejerister och även andra småskaliga producenter blir sedan allt mer framträdande aktörer som ger tillgång till kunskap samt sammanför gårdsmejerister med andra användbara aktörer vid etableringen. De sistnämnda hjälper varandra och löser gemensamt problem. Det finns en risk att det blir en allt för sluten grupp, vilket kan göra det svårare att få tillgång till ny information. Om informationen eller resurser inte fås att tillgå i det befintliga sociala nätverket använder de ofta tillfälliga och ytliga kontakter, men det kan vara svårt att få ut informationen från dessa aktörer. Restauranger och grossister är sedan framträdande aktörer för att få ut produkterna på marknaden genom att sammanföra gårdsmejerister med restauranger, grossister och kunder.

Syftet med denna studie är att studera vilken syn unga människor har på spelreklam och hur de anser att spelreklamen framställs, samt hur spelbolagen går tillväga för att marknadsföra sig. Begreppet spelreklam åsyftar i studien marknadsföring för alla typer av penningspel. Vi har genomgående under studiens gång haft de tre frågeställningarna nedan som grund för vårt forskningsarbete: -  Hur uppfattar unga personer spelreklam?-  Hur upplever dessa unga personer att spelbolagen ändrat tillvägagångsätt i sin marknadsföring och är det i en högre omfattning än tidigare?-  Vilka skillnader går att påvisa mellan aktiva spelare och icke-spelare i synen på spelreklam? Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, har åtta personer mellan 18–25 år intervjuats för att ta reda deras attityder och uppfattning kring ämnet. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på enstegshypotesen, tvåstegshypotesen, encoding/decoding, framing, push- och pullmarknadsföring samt teorin om räckvidd och selektivitet. Resultatet visar att unga personer uppfattar spelreklam olika beroende på egen erfarenhet av penningspel eller spelande i deras omgivning men att helhetssynen är kritisk. Beroende på hur insatta intervjupersonerna var i spelande hade de även olika syn på spelbolagens olika tillvägagångssätt i marknadsföringen. Vilka medier de kommer i kontakt med spelreklam varierar även det. Gemensamt för samtliga var dock att de ansåg att spelbolagen inte påvisade tillräckligt i sin marknadsföring alla de hälsorisker penningspel innebär. / The aim of this study is to examine how young people perceive gambling advertising and how they consider that the gambling companies markets themselves. The study includes all types of gambling as sports betting, trotting, casinos and so on. Throughout during the study, we have had these three issues as a basis for our research work: -  How do young people perceive gambling advertising?-  How do these young people experience that the gambling companies have changed their marketing approach and is it to a greater extent than before?-  What differences are there between active gamblers and non-active persons in the view of gambling advertising? Through semi-structured qualitative interviews, eight different persons between the ages of 18 and 25 have been interviewed in order to find out their attitudes and perceptions about the subject. The study’s theoretical framework is based on one step flow theory, the two-step flow-theory, encoding/decoding, push and pull marketing and the theory of reach and selectivity. The result show that young people perceive gambling advertising differently depending on their own experience of gambling but that the holistic view is critical. Depending on how experienced the interview persons were in gambling they also had different opinions about how the gambling companies approaches their marketing. They also get in reach with this advertising in different media. What they all had in common was that they considered that the gambling companies do not enlighten enough about all the health risks of gambling.

Digitalisering har gjort att många företag behövt anpassa sin verksamhet mot utvecklingen på marknaden. Plattformar, i form av digitala mellanhänder, har i sin tur tagit ett större spelrum genom att erbjuda företag fördelar som bredare kundbas och ökad synlighet för att bli del av deras nätverk. I samband med Covid-19 var restaurangbranschen en av de yrkesgrupper som blev hårdast drabbade, vilket resulterade i att många restauranger valde att ansluta sig till digitala mellanhänder som Foodora, Wolt och Uber Eats för att hålla sina verksamheter vid liv. Som en uppföljning av den ökande användningen undersökte studien hur digitala mellanhänder kan påverka anslutna restauranger i processen för värdeskapande och kundengagemang. Detta då interaktioner med kunder minskar i samband med användningen. Studien genomfördes i form av en fallstudie, där intervjuer utfördes på anställda från en ansluten restaurang samt en anställd från en digital mellanhand för att jämföra upplevelserna. Resultaten visade på att kundengagemang och värdeskapande inom restaurangbranschen kan förekomma vid användning av digitala mellanhänder, men att det främst sker genom återköp och inte via social interaktioner. Restaurangerna kan med andra ord, allt annat lika, bibehålla sin försäljning genom digitala köp. Dock förlorar de värdet som sociala interaktioner kan ge i form av feedback eller rekommendationer till nya kunder.

Den snabba teknikutvecklingen har lett till att allt fler fysiska butiker läggs ner eller backar i vinstsiffror, vilket lett till att de klassiska mellanhänderna har hamnat i en problematisk situation. Butikschefer har märkt av denna förändring och även ledningsfunktioner inom större koncerner som exempelvis H&amp;M. Därför har denna studie som mål att analysera varför butikskedjor i högre grad inte ställt om till Internethandel, samt hur butikschefer ser på framtiden för de fysiska klädbutikerna.Tidigare forskning har visat att många faktorer påverkar en konsuments shoppingvanor i dagens konsumtionssamhälle och hur dessa vanor ändras över tid. Forskare påstår även att en djupt rotad företagskultur kan göra nödvändiga organisationsförändringar svåra om det är nödvändigt. Vi har valt att göra intervjuer med butikschefer för att sedan tolka och analyserahur dessa bemöter förändringen inom klädbranschen på grund av utvecklingen med ehandel. Totalt intervjuades 8 butikschefer vars respons på intervjufrågorna analyserades.Slutsatsen är att butikscheferna har hög tilltro till sin egen verksamhet trots utvecklingen med e-handeln, då butikscheferna anser att e-handeln inte kan konkurrera med kundvärdet som servicen ger i butik. Vårt antagande är att även organisationerna som helhet har levt med denna tro, och att detta kan vara anledningen till att mellanhänderna inte ställt om till e-handel tidigare. / The rapid technology advancement has led to more and more physical stores closing down or backing in profit figures. In turn, this has led the classical intermediaries into a problematic situation. Store managers have noticed this change of events, and also top management within larger groups, such as H&amp;M, are aware of this. Therefore, this study aims to find out why stores have not changed to e-commerce to a greater extent, and how store managers look to the future of the physical clothing stores.Previous research has shown that many factors affect a consumer’s shopping habits in today's consumer society, how these shopping habits change over time, and how a deeply rooted corporate culture can make necessary organizational changes difficult. In this study, we have done in-depth interviews with store managers, and then interpret and analyze whatthese managers said, to get a good overview how these store managers deal with the changes that are occurring in the clothing industry due to e-commerce. In total, 8 store managers were interviewed and whose responses were analyzed with an analysis model formed in a thematic order in contrast with the theories we used in the study.We can conclude that the store managers have high faith in their own business despite the development of e-commerce. The store managers firmly believe that e-commerce cannot compete with the value that services provides in stores. Our assumption is that the organizations as a whole have lived with this belief, and that this may be the reason why the intermediaries have not switched to e-commerce earlier.