Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur centrala nyckelpersoner inom konferensbranschen i Stockholm arbetar i förhållande till hållbara strategier och externa resurser under planering och utförande av konferenser. Den ämnar även att undersöka hur visionen gällande den framtida konferensen ser ut och vidare diskuteras trender och mönster som cirkulerar i branschen samt hur dessa upprätthålls. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ flerfallsstudie innefattande tio semistrukturerade intervjuer som primär insamlingsmetod samt sekundärdata. Teori: Studiens teoretiska bakgrund baseras bland annat på två plattformar gällande mötesindustrin och affärsindustrins sektorer. Även teorier gällande hållbar utveckling, konferensbranschens huvudaktörer, trender inom branschen samt en kommunikationsmodell ligger till grund för studien. Den teoretiska referensramen fungerar som en avgränsning till vad skribenterna har valt att analysera. Empiri: Empiriavsnittet omfattar en presentation av vardera respondent samt det företag respondenten är verksam inom. Företagen som beskrivs i studien är 7A: Centralen, Kumla Herrgård, MSD AB, Linné Travel, American Express Global Business Travel, Svenska Möten, Scandic Skogshöjd, Nordic Choice Hotels samt två anonyma företag. Efter presentationen följer en sammanfattning av intervjuerna. Resultat: Studiens resultat påvisar att majoriteten av Stockholms konferensaktörer inte har en fullt utarbetad policy för ett hållbart utvecklingsarbete och att de sociala och ekonomiska aspekterna hamnar i skuggan av den miljömässiga insatsen. Mellanhandsföretagen är inte helt och hållet uppskattade bland mindre företag och konferensanläggningar i branschen på grund av misskommunikation. Mellanhandsföretagen menar att de bidrar till resursbesparingar och effektivisering gällande planering. I framtiden anser aktörerna att konferensen måste inneha ett konkret innehåll och ett tydligt syfte. Något som även måste upprätthållas är ett tydligare fokus på gästens upplevelse samt bevarandet av fysiska möten. / Purpose: The purpose of this study is to investigate in how key actors in Stockholm’s conference industry work in relation to sustainable strategies and external resources during planning and execution of conferences. It also aims to investigate trends and patterns in the industry and how the vision of the future conference is seen. Method: The study is based in a qualitative multidisciplinary study comprising ten semi structured interviews as primary collection together with secondary data. Theory: The theoretical background is based on two platforms, one describing the meeting industry, and one describing the travel business sectors. Theories regarding sustainable development, the conference industry’s key players, industry trends and a communication model is also based on this study. The theoretical framework serves a delimitation of what the authors have chosen to analyze. Empiricism: The empiricism section includes a presentation of each respondent and the company the respondent works for. The companies described are 7A: Centralen, Kumla Herrgård, MSD AB (Merck & Co., Inc., Kenilworth, NJ, USA), Linné Travel, American Express Global Business Travel, Svenska Möten, Scandic Skogshöjd, Nordic Choice Hotels and two anonymous companies. Along the presentation follows a summary of the interviews. Findings: The findings of this study have shown that the majority of Stockholm’s conference actors do not have a fully developed policy for sustainable development and that social and economic aspects end up in the shadow of the environmental effort. The intermediaries are not entirely appreciated among smaller companies and conference facilities in the industry, because of dysfunctional communication. The intermediaries, on the other hand, mean that they contribute to resource savings and efficiency in conference planning. In the future, the actors consider the conference to have a concrete content and a clear purpose. Something that must also be maintained is a clearer focus on the guest’s experience as well as the preservation of physical meetings.

Around 1900 an interest towards non-Christian spirituality could be observed in Swedish society. There have been studies in spirituality, but little attention has been given in considering the circulation and transcultural exchange of knowledge production. The aim of this thesis is to show how knowledge of alternative spiritualty was constructed by the press’ description of encounters between spiritual go-betweens from India and America and the Swedish public between 1899 and 1926. By studying articles from daily papers, I propose that actors from diverse cultures, Swedish institutional arenas, and the public had a crucial part in the knowledge production of alternative spirituality. I argue that in the process of circulating and reformulating knowledge, a narrative was created: a mediation of alternative spirituality, custom-made and conducive for the Western audiences and their needs.

En kvalitativ studie har genomförts där studenterna har arbetat enligt baklängesmetoden med en induktiv ansats. Studenterna genomförde fem stycken semistrukturerade intervjuer med fyra influencers och en mellanhand för insamling av empiri. Detta för att kunna generera kunskap kring hur kedjan kring samarbetet ser ut och vad fördelarna respektive nackdelarna med influencer marknadsföring kan vara. Resultatet av studien visar att influencer marknadsföring kan vara fördelaktigt för företag för ökad försäljning och exponering hos nya kunder. Studien visar även att matchningen mellan företag och influencer är viktig för ett mer lyckat samarbete, därav är mellanhänder en viktig del i kedjan. / A qualitative study has been made by using the backwards method and with an inductive approach. Five semi structured-interviews with influencers and intermediaries were used as a method of data collection. This in order to generate knowledge about how the chain of cooperation looks and what the benefits and the respective disadvantages of influencer marketing can be. The main purpose with this study is to generate knowledge about how the chain of cooperation looks and what the benefits and the respective disadvantages of influencer marketing can be. The results of the study show that influencer marketing can be beneficial for companies to increase sales and to expose the brand to new customers. The study also shows that the match between companies and influencers is important for a more successful collaboration, of which intermediaries are an important part of the chain.

There has, for the past few decades, been an increasing tendency from states to hold social media and other information intermediaries liable for the illicit or undesirable speech of their users. Much less debated, however, has been the question of intermediary responsibility for the freedom of speech and information of internet users. In the EU, as well as the US, there are no clear legal safeguards for protecting freedom of speech on privately owned networking platforms – albeit the exponential growth of these platforms as spheres for public expression and discourse. This thesis argues that the content moderation practices and policies of some of the largest social media platforms, in several respects, correspond poorly to Swedish and European freedom of speech standards, as established in human rights law. Considering the rationale behind speech rights, as well as the increasing significance of social media for public discourse, the thesis suggests alternative legal measures to establish corporate responsibility and ensuring online freedom of speech.

This study employs a Gioia analysis to investigate the AI services offered within three distinct professional service sectors in Sweden: IT consulting, marketing, and legal services. Utilizing a list of companies from a prior KTH project and publicly accessible information, we applied a cross-sectoral Gioia analysis to systematically categorize, compare, and understand the types of AI services provided and how these offerings differ between sectors. The objective of this scholarly pursuit is twofold. Firstly, it seeks to develop a cohesive and comprehensive taxonomy that clarifies the AI utilization within the selected domains, providing a clearer perspective on the diverse AI services offered and their respective implications. Secondly, it aims to discern the notable commonalities and distinctions in AI services across the said sectors, highlighting the specific ways in which AI integration manifests within each domain in Sweden. Our research reveals several shared trends, including AI-driven data analysis and management, automation, real-time monitoring, and personalization. Despite these commonalities, each sector leverages AI in a unique way, emphasizing aspects like cybersecurity in IT consulting, ad optimization in marketing, and legal document scrutiny in legal services. We further discuss practical implications, such as elevated operational efficiency, potential shifts in professional focus, and the emergence of AI service providers as indispensable intermediaries. While the adoption of AI presents numerous opportunities, it also introduces challenges, such as the democratization of specialized knowledge, which could disrupt traditional professional-client relationships. Future research avenues and study limitations are also addressed. Our findings serve as a cornerstone for both academic discourse and practical application, illuminating the nuanced impacts of AI across different business domains. / Denna studie verkställer en Gioia-analys för att undersöka de AI-tjänster som erbjuds inom tre distinkta professionella tjänstesektorer I Sverige: IT-rådgivning, marknadsföring och juridiska tjänster. Genom att använda en datauppsättning från ett tidigare KTH-projekt och allmänt tillgänglig information tillämpade vi en tvärsektoriell Gioia-analys för att systematiskt kategorisera, jämföra och förstå vilka typer av AI-tjänster som erbjuds och hur dessa tjänsteerbjudanden skiljer sig mellan sektorer. Målet med denna studie är tvåfaldig. Först och främst syftar den till att utveckla en sammanhängande och omfattande taxonomi som klargör AI-användningen inom de valda sektorerna, vilket ger en tydligare översikt över de olika AI-tjänsterna som erbjuds och deras respektive implikationer. För det andra strävar studien efter att urskilja de märkbara gemensamheterna och skillnaderna i AI-tjänster mellan de nämnda sektorerna, vilket framhäver de specifika sätten på vilka AI-integration manifesterar sig inom varje domän i Sverige. Vår studie avslöjar flera gemensamma trender, inklusive AI-driven dataanalys och hantering, automatisering, realtidsövervakning och personalisering. Trots dessa gemensamma drag utnyttjar varje sektor AI på ett unikt sätt. Aspekter som cybersäkerhet inom IT-rådgivning, annonsoptimering inom marknadsföring och granskning av juridiska dokument inom juridiska tjänster betonas. Vidare diskuterar vi praktiska implikationer, såsom ökad operativ effektivitet, potentiella förändringar i professionellt fokus och framväxten av AI-tjänsteleverantörer som oumbärliga mellanhänder. Även om införandet av AI erbjuder många möjligheter introducerar det också utmaningar, såsom demokratisering av specialiserad kunskap, vilket kan störa traditionella verksamhet-kundrelationer. Framtida forskningsvägar och studiebegränsningar diskuteras också. Våra resultat agerar som en hörnsten för både akademisk diskurs och praktisk tillämpning samt belyser de nyanserade effekterna av AI över olika affärsdomäner.