<p>The thesis will discuss the interpretations of the two requisites; Control and improper means in the paragraph concerning trafficking in human beings, who can be find in the Swedish penal code chapter 4, section. 1 a. This paragraph is worded in a way that indicates that the paragraph is misinterpreted and that it is therefore hard to proof that the present requisites have been used or fulfilled. However, Sweden has by accepting international legal framework committed itself to do anything in its power to prevent, suppress and punish trafficking in persons. The interpretation of the paragraph has shown that the difficulties have mainly depended of its indistinct formula.</p><p>A new review published in April 2008 shows that the paragraph should be afforded a new wording, and therefore contain new requisites. For criminal liability of trafficking in human beings the current requisite about control is interpreted along with the use of improper means. Control is taken with the aim to use the victim for trafficking. This requisite is consequently removed from the suggestion that the review publishes. The requisite about improper means are though still in the paragraph, mainly to show that violation of the personal integrity are greater that the violation of sexual integrity. One of the problems concerning the prosecution in cases with great resemblance to trafficking are often prosecuted as procuring.</p><p>Firstly, the current legal status of the paragraph is examined, by the preparatory work, mainly carried out by the Swedish government. This shows in which way the requisites where meant to be interpreted, and which relation the Swedish ordinance have to the international instruments and documents. Secondly, I present the court cases that have been discussing these requisites in there judicial decision. This shows how they are worded and which problems the legal systems see in these requisites. Furthermore I present the new review and their interpretation of the legal situation, and their conclusion is that the paragraph should be afforded with a new wording. Finally I discuss the likely outcome of these changes, with the background of the work material presented in this thesis.</p>

Arbetet behandlar människohandel för sexuella ändamål av gränsöverskridande karaktär och fokus ligger på lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges inställning till människohandel, och i synnerhet till offret, är särskilt intressant med tanke på den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp. Internationell och regional rätt presenterar en enhällig definition av människohandel och stadgar vikten av att åtala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, än mindre regional, konsensus om hur människohandelsoffret ska skyddas. I internationell rätt verkar skyddsåtgärder väga lika tungt som åtagandet att åtala, vilket dock inte återspeglas i regional rätt och nationell lagstiftning. Istället skapas en hierarki: åtala och sedan skydda. I Sverige finns enbart skydd för de som medverkar i brottmål. Det är beklagligt att Sverige så tydligt prioriterat åtalsfokus framför offerskydd, särskilt då länder som ger tidsbegränsat uppehållstillstånd och skydd utan krav på medverkan verkar ha fått offer att vittna i hög grad. Lagstiftaren verkar inte ha förstått människohandelsoffrets speciella situation. Ofta används hot om avvisning vilket gör att offret, så länge det inte ser sig själv som ett offer, är medveten om sin illegala status i destinationslandet. Det i sin tur föder en myndighetsskräck, inte sällan präglad av erfarenheter i ursprungslandet. Människohandel kan givetvis röra sig om tvångsförflyttning där offret aldrig har samtyckt utan blivit tvingat och förts bort och hållits med hjälp av våld, men en betydande del av offren har gett visst samtycke och sedan blivit vilseledda och utnyttjade. Därför ser offret sig sällan till en början som just ett brottsoffer och beter sig inte som myndigheter och lagstiftare förväntar sig. Att polis och rättsväsende utbildas och informeras om offrets situation för att korrekt kunna identifiera offer samt se till att deras rättigheter tillvaratas är därför viktigt. I domarna syns att frivillighet och kontroll är nyckelord i domstolarnas resonemang. Prostitutionsdebatten kommer här in i bilden eftersom åsikter går isär när det gäller huruvida prostitution utgör exploatering, oavsett samtycke. Sverige har en helt avskaffande syn (abolitionist view) på prostitution, vilket innebär att det är alltid är exploaterande och att samtycke är irrelevant. Med tanke på detta torde Sverige ha ett annat utgångsläge än övriga länder för att se offret i människohandelsbrottet. Då finns en politiskt stark grund för att se prostitutionen som exploateringen per se med tanke på kriminaliseringen av sexköp. Vi efterfrågar dock detta synsätt inom rättsväsendet och vidare att det återspeglas och tydliggörs i lagstiftningen.

Uppsatsen behandlar människohandel för sexuella ändamål och prostitution och är en komparativ studie av Sveriges-, Estlands-, Lettlands och Litauens lagstiftningar och deras internationella åtaganden. Människohandel är ett globalt problem och staterna kring Östersjön är alla berörda av problemet på ett eller annat sätt i form av att de är ursprungs-, transit- och destinationsstater. Prostituerade ses som en riskgrupp som potentiella människohandelsoffer och det faktum att det finns en efterfrågan på sexuella tjänster kan öka människohandeln. Det finns delade meningar om människohandel och  prostitution har ett samband, dock är det efterfrågan på sexuella tjänster som gör att problemet existerar. Sveriges uppfattning är att det kan finnas ett samband mellan människohandel och prostitution. Sveriges syn på köp av sexuella tjänster och ansatsen att få bort prostitution genom Sexköpslagen är unik och utgör en utgångspunkt i uppsatsen. Olika staters avvikande lagstiftningar och synen på kvinnan i prostitution kan innebära problem vid samarbetet. Det har inte framkommit att Estland, Lettland eller Litauen har tagit hänsyn till ett eventuellt samband mellan människohandel och prostitution i sin lagstiftning. FN:s Palermoprotokoll ger en internationell standard av definitionen av människohandel. Lettland och Litauens definitioner av människohandel överensstämmer med Palermoprotokollets. Sverige har lagt till ett rekvisit som innebär att det krävs att människohandlaren ”tar kontroll” över personen och definitionen blir snävare än i Palermoprotokollet. Estland uppfyller inte Palermoprotokollets krav. Den enda mellanstatliga överenskommelse som reglerar efterfrågan på människohandel är Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel. Vad gäller staternas reglering av efterfrågan finns sådan endast i Sverige och Litauen. Litauens sexköpslag har dock inte samma ställning som den svenska sexköpslagen, eftersom det i Litauen ges påföljder till både sexköparen och den prostituerade.

Den här uppsatsen kretsar kring mediedebatten om sextrafficking som startade den 2 april 2006 när dåvarande jämställdhetsombudsman (Jämo), Claes Borgström, medverkade i Sveriges Televisions (SVT:s) samhällsprogram Agenda. Hans budskap var att Sverige borde bojkotta fotbolls-VM i Tyskland i protest mot sextrafficking, ett förslag som väckte starka reaktioner. Många förstod hans avsikt men inte hans strategi. Det positiva var att Borgström satte igång debatten om sextrafficking och frågan är hur denna debatt kom att speglas i pressens nyhetsrapportering? Studiens syfte är att undersöka hur sextrafficking beskrevs i svensk press från april till september 2006. Studien har gjorts med kombinerade metoder, dels en kvantitativ del som sammanfattar innehållet i debatten och ger en översikt på artiklarna, dels en kvalitativ del som analyserar nyhetsartiklarnas texter. Poängen är att se vad och hur journalister valde att rapportera om sextrafficking och ta reda på vilka som fick komma till tals. Materialet består av ett färdiginsamlat arkivmaterial om VM-debatten som finns hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) i Stockholm. Studiens urval består av 131 debattartiklar daterade från 3/4–22/9 2006 och 22 nyhetsartiklar daterade från 2/4–21/9 2006. Resultatet visar att tidningarnas rapportering om sextrafficking fokuserade på debatten om legal prostitution vilket kan ha en koppling med att VM hölls i Tyskland där sexköp varit tillåtet sedan 2002. Frågan har sedan lång tid tillbaka delat in debattörer i två lag, de som är för eller mot legal prostitution. Det näst största ämnet som togs upp var vilken roll idrottsrörelsen borde ta i kampen mot sextrafficking. Många journalister valde att intervjua Claes Borgström och Fotbollsförbundets ordförande, Lars-Åke Lagrell. För övrigt intervjuades politiker, myndigheter, organisationer, fotbollssupportrar och prostituerade. Bara ett sexoffer, en forskare och en traffickingexpert intervjuades. En intressant upptäckt var att rapporteringen om aktörer inom sextrafficking inte var könsneutral utan kvinnor sågs som offer och män som sexköpare eller hallickar.

The thesis will discuss the interpretations of the two requisites; Control and improper means in the paragraph concerning trafficking in human beings, who can be find in the Swedish penal code chapter 4, section. 1 a. This paragraph is worded in a way that indicates that the paragraph is misinterpreted and that it is therefore hard to proof that the present requisites have been used or fulfilled. However, Sweden has by accepting international legal framework committed itself to do anything in its power to prevent, suppress and punish trafficking in persons. The interpretation of the paragraph has shown that the difficulties have mainly depended of its indistinct formula. A new review published in April 2008 shows that the paragraph should be afforded a new wording, and therefore contain new requisites. For criminal liability of trafficking in human beings the current requisite about control is interpreted along with the use of improper means. Control is taken with the aim to use the victim for trafficking. This requisite is consequently removed from the suggestion that the review publishes. The requisite about improper means are though still in the paragraph, mainly to show that violation of the personal integrity are greater that the violation of sexual integrity. One of the problems concerning the prosecution in cases with great resemblance to trafficking are often prosecuted as procuring. Firstly, the current legal status of the paragraph is examined, by the preparatory work, mainly carried out by the Swedish government. This shows in which way the requisites where meant to be interpreted, and which relation the Swedish ordinance have to the international instruments and documents. Secondly, I present the court cases that have been discussing these requisites in there judicial decision. This shows how they are worded and which problems the legal systems see in these requisites. Furthermore I present the new review and their interpretation of the legal situation, and their conclusion is that the paragraph should be afforded with a new wording. Finally I discuss the likely outcome of these changes, with the background of the work material presented in this thesis.

The aim of this study is to explore how agencies in Gävleborg operate and collaborate in cases concerned with trafficking for forced labour. The study also aims to investigate the agencies employees’ perception of how the collaboration affect the result of their work. The collaboration in Gävleborg is an interdisciplinary collaboration which the social services is a part of. Since the authors of this study are students of the social work program, the social worker’s role has naturally been reflected and slightly more focused on. The theories used in this study are team typology and influencing factors. The theories provides an explanation of how different professions work together and what factors influence their work. By doing semi-structured interviews with five employees from different collaborating agencies the authors have found out more about the collaborative work done in Gävleborg and the perception the employees have of the collaboration. The result shows an overall positive attitude towards the collaboration and that the interdisciplinary collaboration contributes to a developed work process that benefit the victims of trafficking for forced labour.

The purpose of this study is to examine which security approach dominates Sweden’s strategy for combating human trafficking. The two approaches covered in this essay are the state- centred perspective, and the individual-centred perspective. These approaches are being used because those two approaches are on each end of the security spectrum, and it is important to discover from what approach Sweden is working. This is important because it might help us to get a bigger understanding on why certain policies are being made. It could also help us to understand the obstacles that might appear when actors work from different approaches, and the effects this might have for the people involved in human trafficking. This research paper attempts to answer the questions: From an analysis of Sweden’s work in combating human trafficking, is the state-centred or the individual- centred security perspective the most prominent? And Does the different actors covered in this study work from different security perspectives while combating human trafficking? The study is a qualitative study based on written materials and semi-structured interviews with human trafficking experts, police and policy makers. The conclusion of the study is that Sweden does not have a single approach in its security perspective towards human trafficking and that there is a slight difference among the actors from what perspective they are working to combat human trafficking. However, the research highlighted that the majority of the studied sources do state that the individual should be seen as the security focal-point in regards to human trafficking. The difference in how these two security perspectives are viewed leads to a discrepancy between the set security goal and the actual work carried out to combat human trafficking.

No description available.

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är en omfattande och strukturell samhällsproblematik med rötter i patriarkatet och en maktobalans mellan könen. Det existerar uttalade nationella mål i syfte att motverka denna problematik i Sverige, däribland förstärkt regional- och kommunal samverkan. Denna studie tar utgångspunkt i ny institutionell teori för att analysera sådan samverkan. Syftet med studien är att undersöka arbetet och olika aktörers samverkan med att motverka sexhandel i Umeå kommun. Detta har gjorts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi baserad på intervjuer. Resultatet visar att sexhandeln i Umeå kännetecknas av ett stort mörkertal och en ständig efterfrågan. Andelen lokala personer som säljer sexuella tjänsteri Umeå har ökat avsevärt under pandemin, parallellt med att andelen utländska personer harminskat. Vidare visar resultatet att kommunens stödjande insatser för denna grupp lokala personerär i behov av utveckling. Resursbrist upplevs som den största svårigheten med arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Umeå kommun. Samverkan bedöms vara den mest framgångsrika arbetsmetoden i arbetet mot sexhandel. Resultatet visar att denna lokala samverkan är välfungerande men starkt personbunden och kopplat till enskilda yrkespersoner.

This bachelor’s thesis aims to identify encouraging and discouraging factors affecting individuals who wish to leave the sex industry. What treatment efforts are available for these individuals who are in the process of leaving and what after-process treatments are accessible to help integrate the individuals back to society? Since there is not enough scientific research on the specific clientele, we chose to raise this issue for a higher awareness among our fellow students. Seeing the results, we realised the importance of people working in our future profession being enlightened about this subject in order to aid in guiding individuals that are being exploited and exposed within the sex industry. The study is qualitatively conducted with semi-structured interviews that have provided the study with a deeper understanding of the topic. The thesis is based on two different theories, the exit process theory (Ebaugh, 1988) and Foucault’s view of relationships driven by force and empowerment (2002). The study shows that there are few treatment efforts available for those who want to leave or already have left the sex industry and that the discouraging factors are plenty more than the encouraging factors. / Syftet med denna kandidatuppsats var att identifiera främjande faktorer samt hindrande faktorer som påverkar individer att lämna sexindustrin. Vilka behandlingsinsatser finns att tillgå för de individer som befinner sig i processen av att lämna sexindustrin och vilka insatser finns tillgängliga efter utträdet? Hur kan professionella socialarbetare hjälpa dessa individer att återintegreras i samhället? Eftersom det finns relativt lite forskning kring den specifika klientgruppen valde vi att lyfta ämnet för att öka kunskapsnivån hos våra medstudenter. Genom att se resultaten insåg vi vikten av att människor som är aktiva inom vår blivande yrkesprofession bör vara upplysta inom området för att kunna vägleda och hjälpa individer som exploateras och utnyttjas inom sexindustrin. Studien är kvalitativt genomförd med semistrukturerade intervjuer vilket har bidragit till en djupgående förståelse inom ämnet. Uppsatsen är baserad på två olika teorier, Ebaughs exit-teori (1988) och Foucaults maktperspektiv (2002). Studien visar att det finns få insatser att tillgå för dem som vill lämna eller redan har lämnat sexindustrin, samt att de hindrande faktorerna för ett utträde är många fler än de främjande faktorerna.