Inledning Bowlbys anknytningsteori utgår från anknytningens eller bindningens betydelse för det lilla barnets mentala utveckling. Den emotionella bindningen till modern (eller annat modersubstitut) anses grundläggande för barnets fortsatta psykiska hälsa, utan den trygga tillgivna bindningen blir inte närhetsbehovet hos det lilla barnet tillfredsställt och blir då reagerar barnet med att då senare i livet vända sig till brottslighet, detta enligt Bowlbys egna observationer hos unga som begått brott (Perris, ss. 112-13, 21-23). Syfte Syftet är att prova Bowlbys anknytningsteori som utgångspunkt för ett inkluderande arbetssätt→ Hur arbetar pedagoger för att bemöta barns skilda behov?→ Hur ser pedagoger på barns olikheter? Metod Jag har sedan gjort en analytisk läsning av litteraturen om Bowlbys anknytningsteori för att identifiera de viktigaste didaktiska implikationer i relation till frågor om inklusion i den svenska mångkulturella förskolan av idag i relation till kön, samhällsklass, etnicitet och särskilda inlärningshinder. Min analytiska läsning av Bowlbys texter har inte varit strikt regelstyrd utan visst utrymme har lämnats för utrymme för egna reflektioner, vilka presenteras och illustreras i metod delen. Utöver detta har jag har intervjuat tre förskollärare, anställda vid en förskola i Västsverige om hur de arbetar i relation till inklusions frågor som ett sätt att testa hur och om idéer kring anknytningsteori och dess didaktiska implikationer fölls i förskolan. Ett glapp har identifierats. Detta glapp kommenteras i texten och ytterligare didaktiska implikationer för förskolan och lärarutbildning tagits fram. Resultat Resultatet visar på att grunden till ett starkt arbetslag är planering, dokumentation, reflektion kring tidigare händelser och en vilja att förbättra genom förberedelse. Det framkommer också data om anknytningens betydelse för barnets möjlighet till en positiv relation med pedagogen. Dessa två faktorer lägger grunden för ett gott och konstruktivt arbete med att ha ett inkluderande förhållningssätt och acceptans för olikheter.

Uppsatsen behandlar förslaget till lagstiftning om rapporteringspliktiga skattearrangemang i SOU 2018:91. I uppsatsen redovisas bland annat remissinstansernas synpunkter och görs en analys av förslaget ur rättssäkerhetssynpunkt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka i vilken utsträckning det finns en samsyn kring vad värdegrundsarbete innebär. Studien är kvalitativ med stöd från John Deweys Pragmatismen samt tidigare forskning. Resultatet visar att det inte finns någon samsyn på definitionen av vad värdegrunden är och ska innehålla. Däremot finns det en samsyn gällande möjligheter och svårigheter. Studiens resultat visar att den främst framträdande möjligheten är att värdegrunden är förutsättningen för att kunskapsuppdraget ska fungera. De främsta svårigheterna är att värdegrunden är tolkningsbar och att tiden inte räcker till. Slutsatsen blir att undervisningen behöver innehålla delar som leder till att eleverna utvecklar handlingsberedskap och ett normkritiskt förhållningssätt. För att detta ska uppnås behövs det en utökad kompetens bland lärarna.

Artikel 18 i barnkonventionen behandlar principen om föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Sverige har sedan ratificeringen av konventionen 1990 varit folkrättsligt bundet av att följa dess artiklar, däribland artikel 18. Riksdagen har nu valt att fullt ut erkänna barnkonventionen som svensk lag genom att inkorporera den år 2020. Inkorporeringen kommer att innebära en rad förändringar i tillämpningen av barnrätten. En del av den svenska regleringen som är intressant att granska mot bakgrund mot barnkonventionen och artikel 18 är de ogifta fädernas möjlighet till gemensam vårdnad. Frågan kan ställas om den svenska vårdnadsregleringen lever upp till de krav som artikel 18 i barnkonventionen ställer upp. Arbetet syftar till att utreda överensstämmelsen mellan den svenska regleringen och barnkonventionens artikel 18 genom att kartlägga och analysera de olika regleringarna.

No description available.

Denna studie bygger på en analys om religionsfrihetens gränser och om konfessionell skola går att rättfärdiga utifrån de mänskliga rättigheterna. Syftet med studien har varit att problematisera religiösa friskolor som vilar på konfessionell grund, i förhållande till de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen i Sverige. Studien har undersökt barnets autonomi i relation till paternalismen för att granska spänningen som finns mellan dessa två parter. Fokuset ligger på barnets autonomi och artikel 14 från barnkonventionen, även artikel 18 från den allmänna deklarationen av de mänskliga rättigheterna har tolkats för att applicera dessa på den konfessionella skolan. Begreppen som har identifierats är barnets autonomi, paternalism, religionsfrihet och de mänskliga rättigheterna. För att sedan ha applicerat dessa på artikel 14 samt 18 och analyserat till att resultatet blir en mängd olika faktorer som antingen rättfärdigar eller inte. Detta på grund av att barnkonventionen ännu är i process och behöver tolkas för att tillämpas i samhället, men också svår tolkat för spänningen som finns mellan dessa rättigheter. Artiklarna säger att föräldrarna har rätt till att fostra barnet in till en egen religiös övertygelse samtidigt som barnet själv får bestämma sin egen tro. Föräldrarnas paternalistiska agerade kan utgå från en agenda att vilja fostra barnet till ens egen övertygelse och detta strider mot barnkonventionen. Barnet har rättigheten till att tro på sin egen övertygelse som barnet själv kan resonera fram till. Detta för att barn under 18 år kan vara autonoma och det ligger snarare på föräldrarna att kunna se det. En viktig aspekt har också för denna studie grundat sig i att den konfessionella skolar är olika uppbyggda beroende på skola. Det avgör också om det sker en spänning mellan de mänskliga rättigheterna eller inte.

Violence against women is a widespread global problem and a violation of human rights. An estimated 35% of all women in the world have been subjected to physical and/or sexual violence, and the perpetrator in the majority of cases has been a current or former partner. This thesis addresses the topic of violence against women with a fatal outcome – femicide, which is a more extreme form of violence against women. The purpose of this work is to defend the thesis that femicide ought to be seen as a violation of human rights. A central assumption is that femicide is based on patriarchal structures and that it should, therefore, be regarded as a hate crime against women. In order to understand and interpret the pehnomenom of femicide, this work relies on an idea-analysis based on Michel Foucault and Raewyn Connell's relational power perspective. Conventions and declarations relating to femicide are analyzed to bring clarity to the violations that femicide constitutes. The results indicate that femicide is charactarized by misogynist- and structural violence and consitutes violations of the human rights. Protection from femicide is deficient, and femicide is often classified as murder. Several conventions and declarations exist that are designed for the purpose of protecting women from violence, but only one mentions violence against women with a fatal outcome. Power relations and patriarchal structures need to be highlighted and questioned in order to strengthen women's rights and freedom from violence and femicide.   Key words: Femicide, Violence against women, Human rights, Women’s rights, Patriarchal structures, Relational power.

<p>Studiens syfte har varit att försöka öka kunskapen när det gäller det centrala och underliggande i utvalda partiers flyktingpolitik. Frågeställningarna har varit: Hur beskriver några svenska riksdagspartier sin flyktingpolitik med avseende på centrala aspekter, såsom vem som skall få asyl, på vilka villkor, uppehållstillstånd eller ej? Hur beskriver partierna sina tolkningar av några grundläggande perspektiv av EU: s flyktingpolitik? Vilka möjliga likheter respektive skillnader uppvisar de i avseende politiskt innehåll? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ, kritiskt analys, av typen innehållslig idéanalys. De fem partier som valdes ut var följande: Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de Gröna samt Socialdemokraterna. Frågeställningarna besvarades och analyserades ur det socialkonstruktionistiska perspektivet, begreppen makt och humanitet samt ur tidigare forskning. Studiens resultat har visat att partierna, enligt sina ideologier, konstruerar vad de anser att en flykting är. Partierna har ett antal synpunkter på vad som gör en människa till en flykting, vilka rättigheter skall gälla för den människan samt hur hon skall behandlas. Partierna uppvisar både likheter som skillnader sinsemellan.</p>

<p>Uppsatsen har behandlat en fråga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad värld – mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjälp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benämns ”gömda flyktingbarn”. Detta för att se hur de framställs och vilka möjliga konsekvenser det får för det sociala arbetet. Textmaterial från tidningar och radio har analyserats mot bakgrund av tidigare forskning samt kunskapen kring ”barnets bästa”. Den diskursanalytiska tolkningsramen har använts för att synliggöra samband och skapa förståelse för texters möjligheter att påverka formandet av samhällets diskurser.</p><p>Analysens resultat har synliggjort både dominerande och alternativa framställningar av de ”gömda flyktingbarnen”. Nyhetsrapporteringen övertas till stor del av beskrivningar som leder till en syn på barnens existens som ett problem och medierna både uppmärksammar och reproducerar en världsordning där barnens rättigheter ifrågasätts. Gransknigen kunde också visa att det finns en tröghet inbäddad i mediedebatten där förändring och nytänkande blir svåråtkomligt och där alternativa skildringar av ”gömda flyktingbarn” hamnar i skymundan. Studien har visat att socialarbetaren står inför stora utmaningar att ifrågasätta de maktstrukturer, både synliga och osynliga, som pågår omkring dem och som bidrar till att återskapa en strukturell diskriminering.</p>

<p>Inom avancerad produktionsindustri använder man sig fortfarande i stor utsträckning av manuell provning för att säkra kvaliteten på de tillverkade produkterna. Detta innebär, förutom att man ofta bara tar stickprov, även en viss fördröjning innan upptäckt av eventuella kvalitetsbrister. Dessutom finns en osäkerhetsfaktor härrörande från den mänskliga faktorn eftersom människans kognitiva förmågor påverkas av dagsform, stressupplevelse, personliga erfarenheter med mera.</p><p><strong></strong></p><p>Examensarbetet har utförts vid Linköpings universitet inom ramen för en magisterutbildning i Ergonomi och MTO (Människa Teknik Organisation). Syftet är att undersöka potentiella vinster vid minskning av den mänskliga faktorn vid övergång från manuell till automatiserad OFP (oförstörande provning). Arbetet består av en litteraturstudie, enkäter till operatörer samt intervjuer med beslutsfattare.</p><p><strong></strong></p><p>Vid detektering, lokalisering, särskiljning, jämförelse och kategorisering spelar perceptionen en stor roll. Den mänskliga faktorn är ett av de huvudelement som påverkar kvaliteten vid oförstörande provning. Operatören är således den största källan till tillförlitlighetsvariation (Dickens & Bray, 1994). OFP - utrustningen visar bara rätt information om den hanteras korrekt. Dessutom behöver informationen tolkas och sammanställas för att en bedömning ska kunna göras.</p><p><strong></strong></p><p>Åtskilliga studier har visat låg detekteringsgrad för flera olika OFP - metoder (runt 50 %) och flera storskaliga forskningsprogram har visat att automatiserad provning är överlägsen den manuella (PISC, NORDEST, NIL, ICON, TIP). Flera studier har visat högre detekteringsgrad (84-90 % jämfört med 50-52 %) och lägre kostnader (minskning med ca 40 %) vid automatisering av provningen. (Wassink & Dijkstra, 2007, Verkooijen, 1998).</p><p><strong></strong></p><p>Knappt 70 operatörer i tillverkningsindustrin har deltagit i denna studie genom att fylla i en enkät om sin arbetssituation. Operatörerna tror själva att stress, trötthet, monotonitet och distraktion i nämnd ordning har negativ påverkan på detekteringsgraden. 97 % av dem tror att automatisering av moment skulle öka andelen funna fel.</p><p> </p><p>Fem beslutsfattare inom olika tillverkningsindustrier har deltagit i studien genom intervjuer kring varför man valt att automatisera. Beslutsfattarna nämner ekonomi och kvalitet som främsta orsaker till att man valt att automatisera provningen. Flera anser att felfrekvensen vid manuell provning var för hög för att man skulle kunna leva upp till kvalitetskraven. Även ergonomi har spelat in eftersom man sparat mycket pengar på minskad sjukfrånvaro. Provningen anses bli mer heltäckande och dokumentationen bättre. Flera uppskattar tids- och kostnadsbesparingar till minst 60 %. Samtliga är nöjda med övergången och kommer att fortsätta automatisera flera moment.</p> / <p>In advanced production industry manual testing is still a common method for ensuring quality of manufactured products. This means apart from the fact that it is often a spot check also a certain delay before possible quality problems are discovered. Additionally there is an uncertainty due to the human factor since the human cognitive behavior is affected by day form, experienced stress, and personal practice etcetera.</p><p> </p><p>This thesis has been carried out at the University of Linköping as a part of a Master in ergonomics degree. The aim is to investigate potential benefits due to less influence of the human factor, when shifting from manual to automated NDT (non destructive testing). The work includes a literature review, operator questionnaires and interviews with decision makers.</p><p> </p><p>At detection, localization, separation, comparison and categorization human perception is of great importance. The human factor is one of the main elements affecting the quality of nondestructive testing. The operator therefore is the main source of reliability variations. The NDE equipment only shows the right information if it is handled the right way. In addition the information needs to be interpreted and put together for an assessment to be made.</p><p> </p><p>Several studies have shown low detection rate for various NDT methods (around 50 %) and a number of large-scale research programs have shown that automated testing is superior to manual (PISC, NORDEST, NIL, ICON, TIP). Various studies have shown higher detection rate (84-90 % compared to 50-52 %) and lower costs (reduction of approx. 40 %) by automation of the testing (Wassink & Dijkstra, 2007, Verkooijen, 1998).</p><p> </p><p>Almost 70 operators in the manufacturing industry took part in this study by answering a questionnaire about their working situation. The operators themselves believe that stress, drowsiness, monotony and distraction, in the order mentioned, have negative effect on the detection rate. 97 % of them think that by automating some elements, the detection rate would increase.</p><p> </p><p>Five decisions makers in the manufacturing industry took part in the study thru interviews concerning the reason for automating the testing. The decisions makers mention economy and quality as main reasons for choosing changeover to automation. Several think that the error frequency by manual testing is too high to be able to live up to the quality demands. Also ergonomics have played a big role since they have saved a lot of money due to less reporting sick. The testing is believed to be more comprehensive and the documentation better. Several estimate time and cost savings to be at least 60 %. All are satisfied with the changeover and want to automate more elements of the production.</p>