Syftet med följande arbete är att genom studier av åtgärdsprogram undersöka huruppföljningen och utvärderingen ser ut för de elever i skolår 3 och 6 som har/har haftåtgärdsprogram i en sammanhängande period av mer än två år. Det sekundära syftet är attgenom intervjuer studera vilka erfarenheter av uppföljning och utvärdering i arbetet medåtgärdsprogram som finns hos rektorer, specialpedagog/speciallärare samt klasslärare i skolår3 och 6. Vi vill också undersöka vilken roll specialpedagogen/specialläraren har i detta.Vårt arbete ger en bild av åtgärdsprogrammets historik samt en översikt av forskning kringåtgärdsprogrammens betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Vi lyfter även de olikaspecialpedagogiska perspektiven.Studien är av kvalitativ karaktär och vi har använt metodkombination av semistruktureradeintervjuer och dokumentforskning. Vi har genomfört 15 intervjuer, fördelade på två rektorer,fem speciallärare, fyra klasslärare för skolår 3 samt fyra klasslärare för skolår 6.Dokumentforskningen omfattar 14 elevers åtgärdsprogram.Vi har antagit en fenomenologisk ansats för vår studie och vi utgår från ett sociokulturelltperspektiv med dialogen i centrum.Resultatet visar på att det finns brister vad gäller uppföljning och utvärdering avåtgärdsprogram. Denna erfarenhet visar alla yrkeskategorier på. Detta kan även utläsas idokumentforskningen. Det visar sig också att de flesta åtgärderna är kategoriska och påindividnivå.Ämnesord: mål, uppföljning, utvärdering, åtgärder och åtgärdsprogramSyftet med följande arbete är att genom studier av åtgärdsprogram undersöka huruppföljningen och utvärderingen ser ut för de elever i skolår 3 och 6 som har/har haftåtgärdsprogram i en sammanhängande period av mer än två år. Det sekundära syftet är attgenom intervjuer studera vilka erfarenheter av uppföljning och utvärdering i arbetet medåtgärdsprogram som finns hos rektorer, specialpedagog/speciallärare samt klasslärare i skolår3 och 6. Vi vill också undersöka vilken roll specialpedagogen/specialläraren har i detta.Vårt arbete ger en bild av åtgärdsprogrammets historik samt en översikt av forskning kringåtgärdsprogrammens betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Vi lyfter även de olikaspecialpedagogiska perspektiven.Studien är av kvalitativ karaktär och vi har använt metodkombination av semistruktureradeintervjuer och dokumentforskning. Vi har genomfört 15 intervjuer, fördelade på två rektorer,fem speciallärare, fyra klasslärare för skolår 3 samt fyra klasslärare för skolår 6.Dokumentforskningen omfattar 14 elevers åtgärdsprogram.Vi har antagit en fenomenologisk ansats för vår studie och vi utgår från ett sociokulturelltperspektiv med dialogen i centrum.Resultatet visar på att det finns brister vad gäller uppföljning och utvärdering avåtgärdsprogram. Denna erfarenhet visar alla yrkeskategorier på. Detta kan även utläsas i dokumentforskningen. Det visar sig också att de flesta åtgärderna är kategoriska och påindividnivå.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elevers självskattade kunskap i förhållande till målen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hälsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad. Stämmer elevernas självskattade kunskap överrens med de nationella målen som ska vara uppnådda efter avslutad kurs i Idrott och hälsa A 100 p? Hur skiljer sig den självskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad? Metod I denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. En kvantitativ undersökning var lämplig för studien då den behandlade en bred syn på elevernas självskattade kunskaper beträffande uppnåendemålen inom kursen Idrott och hälsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet från åtta klasser, varav fyra klasser var från en storstad och fyra var från en mindre stad. Till grund för enkäten ligger skolverkets nationella mål för kursen Idrott och hälsa A 100 poäng. Målen konkretiserades till frågor där eleverna fick skatta sin kunskap på en sexgradig skala. Resultat Resultaten visar att knappt 50 % av eleverna upplever att de har de kunskaper som står utskrivna i målen. De frågor som skiljde sig mest från de övriga frågorna var gällande friluftsliv och dans. Den enkätfråga som eleverna skattade sig ha lägst kunskap i, var frågan beträffande huruvida eleverna var förtrogna med några utvalda danser, såsom bugg, salsa och vals. Uppnåendemålet som flest självskattar sig ha kunskap om är målet: hur olika faktorer påverkar människors hälsa. Slutsats Slutsatsen sammanfattas med att det råder tydliga brister när det handlar om elevernas självskattade måluppfyllelse. Om denna studie speglar verkligheten är det uppenbart att någon förändring krävs, då 50 % av eleverna i studien självskattar att de inte når uppnåendemålen. Det krävs enligt oss en diskussion om vart idrottsämnet är på väg, ska det vara ett kunskapsämne eller är det enbart ett avlastningsämne från den teoretiska undervisningen? / Aim The aim of this study is to examine students' estimates of knowledge in regards of the goals in the national curriculum, in the course Physical Education A, as well as to examine whether there is a difference when comparing a big city and a smaller town. Are students´ real knowledge equal to the national goals to be achieved after completing the course in Physical Education A 100 p? How does self-rated knowledge differ from students in a big city versus students in a small town? Method In our thesis, we have used a quantitative method in form a questionnaire.  A quantitative study was suitable for this study because it considered a relatively broad view of students´ self-rated knowledge regarding the achievements of goals in the course Physical Education A. A total of 170 students from eight classes - four classes from a big city, and four from a smaller town - participated in the study. The basis for the survey is the National School Board's goals for the Physical Education course. The goals were made to question and the students rated their knowledge on a six-point scale.   Results The results showed that about 50 % of the students felt that they have the knowledge which is printed in the National School Board's goals. The subject that differed most from the other questions were outdoor life and dance. The survey question that students are estimated to have a minimum knowledge of was the question as to whether the students were familiar with some selected dances, such as jive, salsa and waltz.  The goal that most students estimate that they have knowledge in was the goal: how different factors affect human health. Conclusion The conclusion is that there is a clear weakness regarding students' goals achievement. If this study reflects reality, it is obvious that a change is required, when 50 % of all pupils do not estimate that they achieve the National School Board's goals. It requires a discussion of where physical education is heading; should it be a knowledge-topic or is it only to be viewed as a relief from the substance of the theoretical teaching?

Forskning pekar på brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i ämnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mål, självförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation. Motivation är ett begrepp som har utvecklats av många forskare under en längre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan är mål, självförtroende och inflytande några av möjliga faktorer som påverkar elevers motivation. Elevernas mål i undervisningen betraktas med utgångspunkt i relationen mellan lärandemål och prestationsmål. Självförtroendet tolkas utifrån elevernas upplevelser av mot- och medgångar. Till sist behandlas inflytande utifrån elevers syn på inflytande över undervisning och planering. Vad gäller motivation jämförs inre faktorer såsom intresse och känslor med yttre faktorer såsom belöningar och bestraffningar. Resultatet av undersökningen visar tydliga kopplingar mellan litteraturen och elevernas uppfattningar. Bland annat beskriver eleverna en slentrianmässig undervisning med föga möjligheter till inflytande. En tydlig provkultur påverkar elevernas självförtroende och skapar prestationsinriktade mål för undervisningen.

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett kommunikationsteoretiskt perspektiv granska hur en kommun arbetar med kommunikationen av mål och visioner mot sina förskolor, kommunala och fristående. Vidare ämnade vi undersöka huruvida det finns skillnader i kommunens sätt att kommunicera med de två olika typerna av förskola. Med detta mål i sikte genomfördes en fallstudie av en svensk kommun: Haninge kommun. Vi utförde intervjuer med tre tjänstemän på Barn- och utbildningsförvaltningen och fem förskolerektorer varav två var rektorer för kommunala förskolor. Därefter gjorde vi en enkätundersökning bland personalen på förskolorna vars rektorer hade intervjuats. Valet av intervju- och enkätdeltagare gav ett brett perspektiv som gjorde att vi fick en bild av hur kommunikationen sker genom de tre leden, från förvaltningstjänstemännens till förskolepersonalens nivå. I studien framkom att det finns brister i kommunikationen hos Haninge kommun. Det finns stora skillnader mellan hur kommunikationen med fristående respektive kommunala förskolor sker. De fristående står bland annat helt utanför kommunens intranät och e-postsystem vilket gör att en stor del av informationen om kommunens mål och visioner inte når dem. De är istället hänvisade till andra kommunikationskanaler som exempelvis kommunens hemsida där de själva får leta upp den information de söker. De fristående förskolorna bjuds inte heller in till de rektorsmöten som hålls varannan vecka och där förvaltningstjänstemännen och förskolerektorerna deltar. Den så kallade kvalitetsredovisningen där förskolornas resultat mäts i bland annat nöjdhetsenkäter har de fristående först förra året, 2007, fått delta i men då utan den uppföljning kommunen gör med de kommunala förskolorna. De får söka efter och tolka resultaten själva, inget initiativ har tagits av kommunen till att diskutera de respektive förskolornas resultat. Vidare är kommunens kommunikationsvägar flexibla och tjänstemän, rektorer och förskolepersonal kan använda de kommunikationsvägar de finner bäst lämpade.

Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan. De slutsatser vi drar är att eleverna trots en ibland minskad motivation har en inre motivation att nå sina mål att bli behöriga till ett nationellt program under ett år på det individuella programmet. Studie- och yrkesvägledaren på det individuella programmet har stor betydelse för elevernas studiemotivation. During our education we came in contact with the individual program at a school where 82 % of an age group had managed to become appropriated to a national program. This made us curious. The purpose of our study was to find out what had contributed to the students’ study motivation. A hermeneutical study with both qualitative and quantitative methods through interviews and questionnaires, have been used. The research findings show that it is no coincidence that so many students become qualified to apply to a national program after a year in the Individual Program at the school in question. We draw the conclusion that the students, despite a sometimes reduced motivation, have aquired an internal motivation to reach their goals to get appropriated to a national program during a year on the individual program. The counsellor at the individual program have a big importance for the students study motivation.

Ett påtalat problem i skolan är likvärdig betygsättning och för spansklärarna i grundskolan finns få konkreta stöd för bedömning hos Skolverket. Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier i likvärdig betygsättning samt jämföra dessa med Skolverkets föresatser i frågan för att sedan koppla dem till aktuell forskning. Sju spansklärare på fyra kommunala grundskolor intervjuades och frågor som ställdes var hur lärarna använder de nationella målen/betygskriterierna samt eventuella lokala mål/kriterier i betygsättningsprocessen för att uppnå likvärdighet. Det ställdes även frågor om eventuella diskussioner, kring bedömningsarbetet, med språkkollegor och elever samt huruvida ytterligare strategier för likvärdighet i bedömning används. Strategier som framkom är förutom användandet av de nationella kriterierna bruket av lokala kriterier, vilket även påvisas av forskningen samt framhävs av Skolverket trots verkets visade ambivalens i frågan. Strategier omfattande kollegiala diskussioner och elevsamtal kring bedömningsarbetet framkom i viss mening men inte i den bemärkelse Skolverket och forskningen skulle önska. Också strategier där magkänsla, gemensamma prov samt användning av läroboken uppvisades. Slutsatsen drogs att många brister i bedömningsarbetet som framkommit i statliga utredningar också märktes bland strategierna och även om det inte konstaterats någon egentlig brist på likvärdighet i de undersökta fallen torde orsakerna till strategiernas förmodade tillkommakortande delvis bero på bristfälliga förutsättningar för lärarna.

Syfte: Min tanke med uppsatsen var att undersöka en komplex förändringsprocess inom fastighetsförvaltning, där många inblandade intressenter deltagit. En stor fråga var hur intressenterna genom samsyn eller konflikt lyckats anpassa och bevara ett objekt med stort kulturarv, som både skall ge avkastning och finnas till för allmänheten. Jag ville se om fallet kunde fungera som en mall/verktyg för andra företag som är inne i liknande komplexa processer och studera intressenternas syn på utvecklingsarbetet och hur samordningen skett.   Metod: Genom ett hermeneutiskt synsätt har jag samlat in primärdata från kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter. Sekundärdata har inhämtats från intressenternas hemsidor på internet samt tidningsartiklar. Efter teoristudier och sammanställda intervjuer har resultaten jämförts mellan teori och empiri med hjälp av en teoretisk modell (intressentmodellen) för att komma fram till en slutsats.   Resultat och slutsats: Mina intervjuer visade att de inblandade intressenterna hade gemensamt mål, få konflikter och god kommunikation. Utvecklingsarbetet har drivits av drivande och engagerade deltagare med samsyn där beslutsfattare styrt åt samma mål genom förtroende och samverkan sinsemellan. Deltagarna har känt ”vi-känsla”. Fallet skulle kunna utgöra en modell för att nå framgångsrika förändringsprocesser med många inblandade intressenter.   Förslag till fortsatt forskning: Min uppsats har haft begränsningar genom att jag utelämnat två övergripande beslutsfattare som intar en maktposition. Det vore därför intressant att studera en liknande förändringsprocess där dessa inkluderats. En sådan studie skulle kunna utföras ur en annan intressents perspektiv.   Uppsatsens bidrag: Jag tycker att jag har klarlagt att, i en komplex förändringsprocess, är det viktigt att beslutsfattare styr åt samma håll som övriga intressenter för att nå framgång. Fallet vi har studerat har varit ett föredöme och skulle kunna studeras av andra intressenter som vill lyckas med förändringsprocesser som är komplexa.

Syftet med detta arbete var att studera hur lärare, utifrån deras egna utsagor, reflekterar över och praktiskt hanterar uppdraget att kommunicera mål och betygskriterier till eleverna. Syftet var även att studera vilket språkbruk lärarna använder när det talar om detta. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: På vilka sätt kommunicerar lärarna mål och kriterier till eleverna och varför?Vilka möjligheter och problem ser de? Hur skulle de vilja göra? Vilket språkbruk använder sig lärarna av när de talar om detta? I materialet utkristalliseras tre huvudsakliga strategier beträffande på vilket sätt lärarna anser sig kommunicera innebörden av målen och betygskriterierna: Att tillhandahålla verktyg för självbedömning, att informera eleverna om kraven, och att översätta kriterierna till eleverna. Varje lärare har en repertoar av metoder som används utifrån den huvudsakliga strategi som läraren försöker följa, men analysen visar att lärare kan uppleva svårigheter med att göra detta i vissa av de ämnen som de undervisar i. Lärarna menar sig se olika, ibland motstridiga, effekter av att kommunicera innebörden av kraven till eleverna. Å ena sidan en ökad motivation, mindre betygsstress och färre konflikter. Å den andra ett problem i avvägningen mellan att informera om kraven och stötta elevernas självförtroende. Studien visar även att både den förmåga som ska bedömas och dess progression i stor utsträckning praktiskt går att gestalta på olika sätt via tal, text och olika former av modeller. Men det tycks också finnas brister när det gäller lärarnas möjligheter att själva tillgodogöra sig och utifrån ett gemensamt yrkesspråk diskutera innebörden av målen och kriterierna. Det handlar dels om kunskapsformernas egenskaper och den språkliga utformningen, dels om en bristfällig planering på de enskilda skolorna. För att åtgärda dessa problem efterfrågar lärarna tydligare riktlinjer från Skolverket och en tydligare styrning på den lokala skolan.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument. Hur väl rektorer lyckas med det kan ha en avgörande betydelse för elevens lärande och utveckling nu och i framtiden. Studien är genomförd med intervjuer. Åtta rektorer på skolor med individintegrerade elever intervjuades. På tre av skolorna finns särskolan integrerad. Det går att konstatera att rektorerna har ett komplext uppdrag, ett statligt och ett kommunalt. Resultatet visar även att det enligt rektorerna finns många faktorer som främjar förutsättningarna för en inkluderande skola men även en del som kan ses som hinder. Det framkommer i studien att rektorerna är positiva till integreringsideologin och föräldrars bestämmanderätt beträffande deras barns skolplacering, i särskola eller i grundskola. Rektorerna vill också tro på en skola för alla. De pedagogiska diskussionerna, samtal/kommunikation med olika parter och det egna förhållningssättet mot elever med svårigheter verkar vara det vanligaste sättet för rektorer att försöka förändra och utveckla verksamheten mot en inkluderande skola. De största hindren för det arbetet är administration, ekonomi, gamla traditioner och omgivningens krav på skolan. Rektorerna anser att det finns områden som behöver utvecklas inom skolan för att den ska kunna bli en inkluderande skola. Det handlar om att skolan i sig behöver förändras för att bättre kunna möta eleverna och samhället nu och i framtiden. Det handlar även om tydlighet beträffande skolans mål, elevernas inflytande och samarbete med hemmet. Resultatet visar på en ömsesidig interaktion såväl positiv som negativ mellan aktörer på samma nivå på den lokala skolan och mellan faktorer på olika nivåer, från mikro- till makronivå som har betydelse för arbetet med att skapa en inkluderande skola. Rektors roll i det här arbetet är central.

Syftet med den här studien har varit att undersöka lagidrottare och idrottsutövare som utför sin idrott individuellt och deras attityder gentemot olika typer av mål, samt att undersöka om det fanns något samband mellan attityden till målen och optimism. Som avgränsning valdes friidrottare och fotbollsspelare på elitnivå, och sex olika typer av mål. Studien som gjordes var en enkätstudie som analyserades med hjälp av SPSS 15.0. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan fotbollsspelarna och friidrottarnas attityder gentemot målen, men att det inte gick att urskilja några mönster som att fotbollspelarna skulle vara mer resultatinriktade. Studien visade även att friidrottarna var mer optimistiska än fotbollsspelarna i avseende på LOT, men att både grupperna hade ett högt medelvärde på testet. Det visade sig även att det inte fanns något samband mellan idrotterna, attityden till målen och optimism.