Laborativt arbete som en integrerad del av undervisningen har sitt ursprung i 1800-talet och har länge använts för att bekanta elever med naturvetenskapliga fenomen och koncept. Samtidigt har det länge pågått en diskussion kring nyttan med laborationer i den naturvetenskapliga utbildningen. Idag finns få studier som beskriver bedömning av laborativt arbete och lärare har väldigt lite stöd i forskningen vad gäller ”god” bedömning av laborativa moment. Det gäller såväl vad som ska bedömas i samband med laborationer, som hur dessa mål ska bedömas. För att höja kvaliteten på den laborativa undervisningen, behövs en konsensus kring dessa viktiga aspekter av bedömningen av laborativa moment. I forskningslitteraturen efterfrågas fler studier kring lärarnas syn på bedömning av laborationer samt hur lärarna utför denna bedömning i praktiken. Syftet med undersökningen är därför att belysa och beskriva vilka urvalskriterier gymnasielärarna använder i valet av de laborativa momenten inom naturvetenskaplig undervisning och hur elevernas måluppfyllelse i samband med laborativa moment bedöms. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex lärare på två gymnasieskolor. De intervjuade lärarna har lärarexamen i minst ett naturvetenskapligt ämne (fysik, biologi, kemi). Studiens resultat visar att de kriterier som lärarna ansåg viktiga vid val av laborationer kunde delas upp i sådana som berörde lärandemål och de som berörde andra aspekter såsom motivation och engagemang, didaktiska överväganden, praktiska begränsningar och koppling till examination. De kriterier som vägde tyngst vid valet av laborationer rörde lärandemålen. Bedömningen utförs främst i form av laborationsrapporter, men en del praktiska prov förekommer också. De mål med laborationer som är nära kopplade till läroplanens skrifter kring förmågor och kunskapskrav (Skolverket, 2011) bedöms i större utsträckning på ett systematiskt sätt och används oftare vid betygsättningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever upplever exkursioner i ämnet biologi och frågeställningarna i denna studie är: Vilka mål har lärarna med exkursioner? Vilka möjligheter och begränsningar upplever de att de har för att uppnå dessa mål? Hur upplever eleverna exkursioner? Vilka mål tror eleverna att lärarna har med exkursioner? Tycker eleverna att de lär sig något under exkursionerna? Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer av både lärare och elever på en medelstor högstadieskola i södra Sverige. Lärarnas mål är att få eleverna att känna sig bekväma i naturen samt att de ska förstå hur naturen hänger ihop i ett sammanhang. Samtidigt som de vill att exkursioner ska vara ett roligt sätt att variera undervisningen på. Eleverna upplever exkursioner som roliga och omväxlande samtidigt som de känner en viss rädsla för skog och småkryp. Eleverna uppfattar även lärarnas mål om att de ska bli mer bekanta med naturen. Både lärarna och eleverna upplever en viss kunskapsökning genom att de minns händelser bättre när de får uppleva dem. Lärarna ser vissa problem med exkursioner såsom tidsbrist, schematekniska problem och en viss problematik med koncentrationen bland eleverna på grund av många oväntade störmoment. Lärarna påpekar vikten av deras motivation som den största begränsningen. Tidigare forskning visar på en hel del likheter med denna studies resultat av lärares mål och syn på exkursioner den visar också att exkursioner leder till ökat lärande samt att de förbättrar elevernas attityder gentemot ämnet. Både lärare och elever i denna studie är överens om att exkursioner är något som de borde göra oftare eftersom de upplever att eleverna är ovana i naturen. Trots att både lärarna och eleverna är överens om att det behövs fler exkursioner så utförs det inte så många exkursioner som lärarna önskar. Skolan borde ha ett informationsmöte för lärare där vikten av att utföra exkursioner framhålls för att öka motivationen hos lärarna.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka subjektspositioner som kommer till uttryck i Betänkande av Kulturutredningen (SOU 2009:16). Undersökningens ämnade att besvara frågeställningarna: Hur konstrueras subjekt i texten? Vilka begränsningar och möjligheter tillskrivs de olika subjektspositionerna? Denna studie är en foucauldianskinspirerad diskursanalys av Betänkande av Kulturutredningen (SOU 2009:16). De teoretiska utgångspunkterna för analysen har varit diskursteori, subjektivitet, intersektionalitet och representation. Resultatet visar att subjekt i olika positioner konstrueras i relation till såväl en målsättning om kulturell mångfald som till en konstruktion av ett normativt subjekt som maskulint, sekulariserat, medelålders, fött i Sverige och högutbildat. Vidare pekar studiens resultat på att individer som tillhör en överrepresentation ges större handlingsutrymme än de individer som befinner sig i underrepresenterade subjektspositioner. Resultatet visar en inbyggd subjektsbegränsning i inkluderingsprojektet, där underrepresentation leder till ett förminskat handlingsutrymme för det icke-normativa subjektet. Avslutningsvis visar studien en föreställning om att underrepresenterade identiteter ska integreras i kulturpolitiken på villkor som definieras av de subjekt som redan är inkluderade i kulturlivet.

Studiens syfte var att undersöka lärares uppfattning av olika betygssystem – med fokus på det normrelaterade och det mål- och kriterierelaterade betygssystemet. Frågeställningarna var vilka för- och nackdelar respektive system ansågs ha och i vilken utsträckning betygssystemen påverkade betyg och bedömning. För att svara på dessa frågeställningar valdes att göra kvalitativa intervjuer med fem lärare, från två olika skolor i samma kommun. Kravet var att lärarna yrkesarbetat och varit verksamma som lärare under de båda betygssystemen. Resultatet visade att några av informanterna inte förändrat sin bedömningspraktik sedan det mål- och kriterierelaterade betygssystemet infördes, medan andra menar att sättet att bedöma förändrats i grunden. Lärarna var både ense och oense om för- och nackdelar i de båda betygssystemen, t.ex. det normrelaterade betygssystemets saknad av ett icke godkänt betyg, vilket erfors positivt – och att det mål- och kriterierelaterade betygssystemet var förutsägbart för eleverna, i den bemärkelsen, att det var klara direktiv för vilka kunskaper som skulle inhämtas för att nå varje betygssteg.

No description available.

Detta arbete har i syfte att analysera den påverkan målinriktad feedback har på spelarens fokus gentemot sekundära spelmål. I arbetet presenteras studier kopplade till sekundära måls påverkan på en spelares upplevelse samt forskning om olika former av feedback och dess användningsområden. Slutsatserna kopplade till de sekundära spelmålen visade att de både kan skada och förgylla spelupplevelsen. Arbetet sammanställer slutsatserna med forskningen om feedback för att analysera om de tillsammans kan ge ett nytt resultat. För att besvara frågeställningen utvecklades två versioner av ett spel, ett med målinriktad feedback och ett utan. Undersökningen gick ut på att granska försöksdeltagare som testade spelen och analysera de skillnader och likheter de olika grupperna uppvisade. Resultatet från arbetet visade att målinriktad feedback kan påverka spelares fokus på sekundära spelmål genom att öka deras motivation gentemot dem, men att spelares mottaglighet av målinriktad feedback skiljer sig beroende på typen av feedback och hur den implementeras.

Trots att den organisatoriska-och sociala arbetsmiljön i Sverige förbättrats under de senaste decennierna finns det fortfarande utbredda arbetsmiljöproblem för många grupper på arbetsmarknaden.Intresset för organisatorisk-och social arbetsmiljö har ökat under de senaste åren och en god arbetsmiljö är något som är bra för både arbetstagare och arbetsgivare. Organisationer består av individer som alla är unika, har olika erfarenheter, värderingar och åsikter. Organisationskultur utvecklas och uppstår i en organisation när människor arbetar tillsammans under en längre tid, det innebär att uppfattningar och normer kring hur arbetet och samarbetet ska ske under en kortare eller längre period växer fram.Tidigare forskning har ofta inriktats på att försöka utläsa vilka egenskaper i en organisationskultur som är betydelsefulla för en organisations effektivitet. I denna uppsats undersöks vårdpersonals upplevelse av organisationskultur i relation till organisatorisk-och social arbetsmiljö med avseende på mål, samarbete och kommunikation. Uppsatsen är kvalitativ medett deduktivt angreppssätt, där den insamlade empirin analyseras utifrån tidigare forskning och Edgar H. Scheins (2017) teori om organisationskultur. Utifrån den valda metoden har det varit möjligt att få en djupare inblick i vårdavdelningens organisationskultur.Resultatet visar att vårdavdelningen sannolikt befinner sig i en förändringsprocess där även ett gemensamt lärande äger rum, vilket innebär att ledarskapet har stora möjligheter att påverka organisationskulturen. Resultatet visar också att organisationskulturen kan ha en påverkan på vårdavdelningens arbete med mål, samarbete och kommunikation vilka är delar av den organisatoriska-och sociala arbetsmiljön.

The aim of this study has been to explore local cultural policy documents in some municipalities in the geographical region of Västra Götaland. Do the municipalities have these kinds of documents for their local cultural activities, and how are they designed? These are questions which the study has focused on. The study has been concentrated on the library activity in the local cultural policy documents. The research has been a comparative one. Four municipalities have been chosen and their local cultural policy documents have been explored. The method which has been used is above all a qualitative text analysis. In addition, the method has included Björn Rombach’s definitions of aims and keywords collected from the Swedish national cultural political aims. The study contains a presentation and background, concerning the four municipalities. The purpose of this was to get a deeper understanding of what kind of municipalities participating in the research. The study has exhibited that the chosen municipalities have local cultural policy documents, but they are of various quality and in different forms. The most of the local cultural policy documents in this research are similar to the Swedish national cultural political aims from 1996. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this Master's thesis is to investigate the role of the public library when the local government in the municipality arranges distance education at university level. The thesis has two main areas of questioning and these are goals and resources. In the study it is examined if the local goals have changed during the period 2000 until 2005, due to the development of distance education. It is investigated if change actually has occurred and if it has, in what way the goals have changed. It is also examined if and how the goals correspond with the work that is being performed in the public library. How the library's economic situation is affected and what the consequences are for the library are also examined. The study is carried out in two parts, one through interviews with five persons within the municipality and the other part is a study of the official documents concerning goals at different levels within the organisation. No change has occurred in the last five years despite the fact that the municipality has started “Campus Alingsås”. The board of Culture and leisure has not made any decision on how to handle these questions and it is found that the librarians can find the situation rather frustrating. “Campus” has both the attention from the local government as well as the resources. The project resources were destined for the public library as well as “Campus” but so far the cooperation has just started and the money that was meant for the library has not yet been used, at least not for library tasks. It is estimated that as much as 10 % of the librarian's time is spent helping students. During that time the librarians could accomplish tasks closer to the actual goals of the library. / Uppsatsnivå: D

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och rektorer anser att kvalitetsredovisningen leder till högre kvalitet i förskolan. Intresse finns också för att ta reda på hur förskolans kvalitetsredovisning används som ett verktyg i verksamheten och hur inblandade aktörer ser på dess värde. Frågeställningarna är: På vilka sätt är kvalitetsredovisningen ett värdefullt dokument för att uppnå en god kvalitet? Hur menar pedagoger att verksamheten kan utvärderas? Hur blir kvalitetsredovisningen ett aktivt dokument som finns med i planeringen av verksamheten?Insamling av empiriskt material har skett med hjälp av enkätundersökning när det gäller pedagoger i förskolan och öppen intervju när det gäller rektorer. Undersökningen ses som kvalitativ, då avsikten är att få fördjupad kunskap om pedagogers och rektorers uppfattning om fenomenet kvalitetsredovisning, samt att tolka och beskriva dessa uppfattningar i rapportform. Som teoretisk utgångspunkt valdes den fenomenografiska ansatsen, som är en kvalitativ forskningsansats lämplig för att genomföra och analysera frågor som handlar om lärande och utbildning. Fenomenografins huvudsyfte är att få reda på hur människor uppfattar, upplever eller erfar olika aspekter av sin omvärld.Resultatet av studien visar att såväl pedagoger i förskolan som rektorer i förskolan och skolan, menar att kvalitetsredovisningen fyller en indirekt kvalitetshöjande funktion. Det är dock inte dokumentet i sig som ger högre kvalitet, utan den diskussion och reflektion kring den pedagogiska verksamheten som föranleder dokumentet. Flera av respondenterna menar att kvalitetsredovisningen inte används som verktyg för att planera och genomföra verksamheten, men att den förutsätter utvärdering som kan ge underlag till förbättringsåtgärder. Nackdelen är, menar de, att utvärderingen är koncentrerad till en begränsad period, ofta en/ibland två gånger per år.En slutsats av undersökningen är att det finns flera olika erfaranden av dokumentet kvalitetsredovisning, men att flera respondenter efterlyser ett mer kontinuerligt, systematiskt och framför allt lättarbetat material för att utvärdera och redovisa kvalitet. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete