Vasaloppet är världens äldsta och längsta skidlopp och inför loppet 2012 är 15800 deltagare anmälda. Tidigare forskning har rapporterat att 75 % av alla deltagare påverkas av yttre motivationsfaktorer till deltagande samt visat att målsättning är en effektiv strategi för att öka motivationen. Studiens syfte var att undersöka vad som motiverar människor att genomföra och senare återvända till Vasaloppet utifrån ett motivations- och målsättningsperspektiv. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer och omfattade tio manliga med åldern (M = 33,1) Vasaloppsdeltagare som har genomfört loppet en till fyra gånger och dessutom hade anmält sig till nästkommande lopp. Resultatet visade en förändring från yttre motivation vid det första genomförandet till en högre nivå av inre motivation men med prestationsmål som målsättning vid de båda sammanhangen. Studiens respondenter upplevde en stor skillnad från första till nästkommande Vasalopp, främst att målsättningen och motivationen är större inför nästkommande lopp, detta eftersom vikten av erfarenhet tycks vara en bidragande faktor till både högre målsättning men också högre motivation. För vidare forskning rekommenderas en longitudinell studie utifrån ett liknande syfte som den aktuella studien, samt att det skulle vara av intresse att undersöka vad som får Vasaloppsdeltagare att enbart genomföra loppet en gång. / Vasaloppet is the world's oldest and longest skirace and there are 15800 participants listed for the upcoming race this year. Previous research has reported that 75 % of all participants are extrinsically motivatied to participation and shown that goal-setting is one effective strategy in order to increase motivation. The present study aimed to investigate what causes people to participate in and return to Vasaloppet from a motivational- and goal-setting perspective. Semi- structured interviews were conducted with 10 male (M=33.1) participants whom had all participated in Vasaloppet from one to four times before and were entered for this following year. The result showed a change from extrinsic motivation at the first race to a higher level of intrinsic motivation later on but with outcome goal orientation at both races. The participants experienced a big difference from the first to the following race, especially regarding higher achievement goal-setting and more motivation ahead of the upcoming race, where experience seems to be a contributing factor. For further research it is recommended a longitudinal study a along the similar premises as the current study and to investigate the Vasalopp participants that only choose to attend once.

No description available.

No description available.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar att undersöka hur belöning förhåller sig till motivation och prestationer mot mål. Studien utgår från sju intervjupersoners upplevelser och uppfattningar om hur deras motivation och deras prestationer påverkas av belöning. Intervjupersonerna arbetar inom läkemedelsindustrin och har ett implementerat bonussystem i organisationen som utgår från uppsatta mål av ledning och anställda. Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund som är uppbyggd i tre huvuddelar utifrån studiens syfte. Första delen redogör för den huvudsakliga uppdelningen som görs av begreppet belöning vilka är belöning i from av erkännande och belöning i form av ekonomisk ersättning. För att undersöka belöning i förhållande till motivation behandlas motivationsteorier i teorikapitlets andra del. Slutligen redogörs för teorier som handlar om mål för att vidare kunna undersöka om belöning är viktigt när vi uppnår mål i arbetet. Intervjupersonerna upplever att belöning är någonting som påverkar deras motivation och hur de presterar i sitt arbete. Resultatet visar att belöning i form av erkännande och ekonomisk ersättning är lika viktiga delar gällande återkoppling på arbetet. Det är viktigt att belöning motsvarar ens prestationer och att belöning räknas som “ett kvitto” på väl utfört arbete. Belöning i båda former påverkar intervjupersonernas motivation positivt om de känner sig delaktiga i målsättningsprocessen som ingår i bonussystemet och om de blir erkända för individuella prestationer.

Syftet med studien var att undersöka om det finns några skillnader i hur svenska ekonomistuderande kvinnor och män uppfattar tilldelade mål i en arbetsplatskontext. Studien grundade sig i tidigare observerade skillnader hos kvinnor och män gällande tron på den egna förmågan. Detta då det är en viktig faktor för vilket utfall ett tilldelat mål kommer att generera, vilket därför även bör påverka hur målen uppfattas. Metoden för studiens genomförande var en kvantitativ enkätstudie vilken kompletterades med en mindre kvalitativ intervjustudie. Den kvantitativa resultaten visade på en skillnad i hur kvinnor och män uppfattar mål när belöningen av ett uppfyllt mål enbart tilldelades till den bäst presterande individen. Vidare visade de kvantitativa resultaten inte på några andra signifikanta skillnader. Av de kvalitativa resultaten framgick vissa mönster som tyder på att kvinnor och män uppfattar mål olika. Studiens resultat bör vara av intresse för organisationer som tillämpar mål som styrmedel där rekommendationen är att de bör användas med viss försiktighet för att inte få motsatt effekt. Vidare öppnar studien upp för fortsatt forskning inom ämnet där mål på individnivå utifrån personliga preferenser är ett fortsatt intressant ämne.

Sammanfattning/Abstract Engström, Pontus (2021). Förmågan att se in i framtiden, en möjlig väg till engagemang iskolan. Specialpedagogprogrammet/Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutvecklingoch ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Syftet har varit att belysa hur pedagoger kan använda målteorier för att förbättra omotiveradeelevers engagemang i skolarbete. Frågeställningar:På vilket sätt kan framtidsmål kopplas till elevers engagemang för skolarbete? Preciserade frågeställningar: - Vilket samband finns mellan framtidsmål och engagemang i skolarbete? - Vilka typer av mål visar på störst samband med hög motivation? Teori Studien har granskat resultatet genom Illeris inlärningsteori och Self determination theory(SDT) som beskriver grundläggande behov som behöver uppfyllas för att motivation ska kunnauppstå. Metod Studien har använt blandade metoder som inhämtningsunderlag, de kvantitativa delarna harhämtats in via SEI (student engagement instrument), en metod som används världen över föratt mäta elevers engagemang och sammanfatta det i en siffra (Fredericks et al, 2004). Dennasiffra har sedan jämförts med en mer kvalitativ enkät, där eleverna har fått beskriva sinaframtida mål på ett friare sätt. Delar från den kvalitativa delen har sedan med inspiration frånHammersleys metod för flermetodsforskning, använts för att identifiera mönster i resultaten(Bryman, 2011). Resultat Resultatet visar på en korrelation mellan elevers engagemang för skolan och hur väl utformademål och delmål de har. Elever som har välformulerade mål uppvisar högre engagemangspoängi snitt än elever som inte har det, de elever som anser att skolan är relevant för att uppnå sinaframtida mål visar också på högre engagemang än elever som inte gör det. Någon optimal tidshorisont för framtida mål har inte kunnat identifieras med hjälp av dennaundersökningsmetod. Specialpedagogiska implikationer Målorienterade arbetssätt kan utifrån studiens resultat antas fylla en funktion i arbetet med attförbättra elevers engagemang för skolan. För att skapa autonom motivation enligt SDT ter siganvändningen av mål och delmål som en lämplig arbetsmetod att utgå från.

Introduktion Träning hos ishockeyspelare på elitnivå är någonting som hör till vardagen för dom under sin karriär, träningsvolymen och belastningen kan vara väldigt hög och är upp mot 10–22 timmar per vecka. Vad händer med träningsvanor när karriären är slut, vad driver dom till att fortsätta hålla sig aktiva. Syftet med studien är att belysa hur före detta elitaktiva ishockeyspelare ser på sin träning utifrån motivation och målsättning efter karriären. Metoden är en kvalitativ metod. Sex semistrukturerade intervjuer med före detta elitishockeyspelare genomfördes antingen på plats eller via Whatsapp videosamtal. Innehållsanalys användes för att utföra dataanalys. Resultatet som studien har kommit fram till är fördelat efter tre olika teman som intervjuerna byggt på, dessa tre teman handlar om “träning, motivation och målsättning”. Utifrån dessa tre teman så är resultatet fördelat på underkategorierna “under karriären” och “efter karriären”. Slutsatsen är att träningen minskar markant efter en elitkarriär och att detta beror på nya hinder som uppstår efter omställningen till en vanlig vardag. De lämnar hockeybubblan och behöver kämpa med de skador som präglar dom eller de hinder som finns med att få in träningstiderna i den nuvarande vardagen. Målsättning och motivation till träningen efter karriären är endast hälsomässiga, vilket ingen av intervjupersonerna ser som en stor drivkraft.

Bakgrund: Mötet mellan vårdgivare och patient är kärnan i hälso- och sjukvårdens verksamhet där patientdelaktighet och målsättning har visat sig vara betydelsefulla för resultat i rehabiliteringen. Genus, de socialt och kulturella föreställningarna, leder till att det inte alltid är jämställt mellan könen och därmed inom vården. Studier har visat på både skillnader i arbetssätt mellan manliga och kvinnliga fysioterapeuter, men också att patientens kön kan ha betydelse när det kommer till bemötande och behandling.  Syfte: Syftet var att undersöka patientens förväntningar på fysioterapeuten utifrån ett genusperspektiv, det vill säga när patienten kommer till en manlig respektive kvinnlig fysioterapeut vid ett förstagångsbesök. Vidare hur det skulle kunna påverka patienten i rehabiliteringen utifrån målsättning och patientdelaktighet. Metod: En digital enkätstudie med egenkonstruerade frågor skickades ut på sociala medier. Frågorna innefattade förväntningar inför ett fysioterapeutbesök. Svar inkom från 59 personer (varav 61 % kvinnor). Resultat: Samtliga patienter med förväntningar kopplade till genus innan ett besök hade övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut. Samma gällde inte inför ett besök till manlig fysioterapeut då några hade övervägande negativa förväntningar. Gällande målsättning hade patienter endast övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut och något övervägande positiva förväntningar på en manlig fysioterapeut. Gällande delaktighet hade patienter endast övervägande positiva förväntningar på en kvinnlig fysioterapeut och något övervägande negativa förväntningar på en manlig fysioterapeut. Konklusion: Av de med förväntningar utifrån ett genusperspektiv är patienter generellt sett mer positivt inställda till att gå till kvinnliga fysioterapeuter än manliga fysioterapeuter. Fler kvinnor svarade på enkäten vilket gör resultatet lite vinklat.

This bachelor thesis examines research support services at three SwedishUniversity Libraries. Three methods are used, aiming at capturingdifferent aspects of the support services. The quantitative methods are textanalysis (word count) based on the libraries annual reports and aquestionnaire aiming at mapping the services. In addition, a qualitativecontent analysis is performed, based on semi structured interviews withthree informants, one at each of the university libraries. The results showthat the libraries have developed support services for all stages in aresearch process, however differently. The three libraries seem to havesome distinctive features in their research support services that areconsistent with each university's profile. Based on the perspective ofJoacim Hansson's theory about library discourse versus library practice,and his and Krister Johannesson's dimensions proactive versus reactive,the thesis also discusses how these features are expressed by theinformants and how the different views influence and are influenced bythe typical features of the university and the library research supportservices.

Vision är någonting som förknippas med ordet framgång. Definitioner av ordet finns det många av, men de flesta beskriver det som en ideal bild av framtiden. Under 1980-talet implementerades New public management somenny styrningsform för organisationer inom den offentliga sektorn. Styrningsformen har bidragit till den decentralisering som råder i Sveriges kommuner där ansvar har fördelats längre ner i förvaltningar. Den ökade decentraliseringen har bidragit till att Svenska kommuner lägger ner fler resurser för att implementera dess vision. Vision är ett utforskat ämne men vad det finns ytterst lite forskning om är hur de operativa chefernaarbetar inom kommunala verksamheter för att uppfylla visionen. Visionen som de operativa cheferna arbetar efter bör ligga i linje med mål och planering, därmed har syftet formulerats till: öka förståelsen för hur operativa chefer inom kommunala förvaltningar arbetar för att uppnå visionen genom att identifiera matchning av vision, mål samt planering av verksamheten. En deduktiv ansats samt en kvalitativ analys används för att besvara syftet. Empirin samlades in genom en fallstudie på Luleå kommun där fyra aktörer på fyra olika förvaltningar intervjuades personligen. Med hjälp av teorin och empirin sammanställdes dessa till en analys. En slutsats är att de operativa chefernas arbete kring mål och planering för att uppfyllavisionen skiljer sig åt. Matchningen avfaktorerna vision, mål och planering var inte genomskådlig hos alla respondenter. / Organizational vision is something that often can be related to the word “success”. There are a lot of definitions of the word, but most of them describe it as an ideal picture of the future. New public management was implemented during 1980 as a reform to the old way of management in the public sector. The management reform has contributed to the decentralization that can be seen in Sweden’s municipalities where responsibility has been allocated further down to the employees in the organization. The increased decentralization has contributed to more use of resources to implement the organizational vision in Swedish municipalities. The subject organizational vision has been studied a lot. There has been a small amount of studies about how operational manager’s work in municipalities to fulfill the organizational vision. The organizational vision that the operational managers is working towards should be in line with goals and planning, therefore the purpose of this study is phrased to: Increase the understanding of how operational managers in municipalities work in order to achieve the organizational vision by identifying how the organizational vision is fit to goals and planning. To answer the purpose, a deductive approach and a qualitative analysis were used. The empiricism was collected through a case study of a municipality in Luleå where four people in four different departments were interviewed personally. The analysis was compiled with the help from theory and empiricism. One conclusion is that there is a difference between the operational managers way of working of achieving goals and planning to achieve the vision. The fit between vision, goals and planning cannot be seen by all of the operational managers.