<p>Trots en låg efterfrågan och ett svagt intresse för miljövänligt resande bland konsumenterna arbetar charterföretagen målmedvetet med miljöförbättringar såväl under flygningen som på destinationen med boende, service och transfer. Denna studie granskar vad charterbolagen ämnar uppnå med sitt miljöinriktade CSR-arbete. Uppsatsen prognostiserar och urskiljer även företagens framtida arbete för miljön. Att arbeta för hållbart resande bidrar till minskade kostnader i form av lägre bränsleförbrukning och leder därmed i förlängningen till ökad avkastning. Högre lönsamhet kan även på sikt uppnås i form av ökad legitimitet och ökat anseende bland konsumenterna vilket bland annat kan bidra till fler sålda resor. Även att attrahera och behålla betydelsefulla intressenter samt god kompetens inom företaget gör att miljöarbetet blir viktigt ur konkurrenssynpunkt. Charterföretagen måste anpassa sig efter en föränderlig omvärld och nästkommande generationers allt högre krav. Företagens ansvarstagande och att verka för en bättre miljö blir då mycket centralt och ses som en del av kärnverksamheten. I framtiden kommer det, i större utsträckning än idag, finnas med i alla handlingar charterföretagen utför. Att verka för miljön är inte enbart en fråga om ekonomisk lönsamhet utan även om långsiktig hållbarhet.</p> / <p>Despite a low demand and a weak interest in environmental travel among consumers the charter travel agencies objectively work with environmental improvements on the flight but also at the destinations with housing, service and transfer. The thesis examines the charter travel agencies’ purposes with environment-oriented CSR and forecast the future work for the corporations. The work for sustainable travel results in lower fuel costs and therefore higher profits. Higher profitability and sales can also be possible in the long run because an increase in legitimacy and reputation among consumers. To attract and retain important partners and staff with high competences makes the environment-oriented work important also through a competition perspective. The charter travel agencies have to adapt to a changeable world and a higher demand from the next generation. The responsibilities of the corporations and to work with environment-oriented CSR is getting more important will be a part of the core business. In the future it will be a part of each activity the corporations are involved in. To work with environment-oriented CSR is not just a question about profitability but also sustainability in the long run.</p>

Trots en låg efterfrågan och ett svagt intresse för miljövänligt resande bland konsumenterna arbetar charterföretagen målmedvetet med miljöförbättringar såväl under flygningen som på destinationen med boende, service och transfer. Denna studie granskar vad charterbolagen ämnar uppnå med sitt miljöinriktade CSR-arbete. Uppsatsen prognostiserar och urskiljer även företagens framtida arbete för miljön. Att arbeta för hållbart resande bidrar till minskade kostnader i form av lägre bränsleförbrukning och leder därmed i förlängningen till ökad avkastning. Högre lönsamhet kan även på sikt uppnås i form av ökad legitimitet och ökat anseende bland konsumenterna vilket bland annat kan bidra till fler sålda resor. Även att attrahera och behålla betydelsefulla intressenter samt god kompetens inom företaget gör att miljöarbetet blir viktigt ur konkurrenssynpunkt. Charterföretagen måste anpassa sig efter en föränderlig omvärld och nästkommande generationers allt högre krav. Företagens ansvarstagande och att verka för en bättre miljö blir då mycket centralt och ses som en del av kärnverksamheten. I framtiden kommer det, i större utsträckning än idag, finnas med i alla handlingar charterföretagen utför. Att verka för miljön är inte enbart en fråga om ekonomisk lönsamhet utan även om långsiktig hållbarhet. / Despite a low demand and a weak interest in environmental travel among consumers the charter travel agencies objectively work with environmental improvements on the flight but also at the destinations with housing, service and transfer. The thesis examines the charter travel agencies’ purposes with environment-oriented CSR and forecast the future work for the corporations. The work for sustainable travel results in lower fuel costs and therefore higher profits. Higher profitability and sales can also be possible in the long run because an increase in legitimacy and reputation among consumers. To attract and retain important partners and staff with high competences makes the environment-oriented work important also through a competition perspective. The charter travel agencies have to adapt to a changeable world and a higher demand from the next generation. The responsibilities of the corporations and to work with environment-oriented CSR is getting more important will be a part of the core business. In the future it will be a part of each activity the corporations are involved in. To work with environment-oriented CSR is not just a question about profitability but also sustainability in the long run.

Denna forskning har två syften.Dels att undersöka grad på motivationsfaktorerien arbetsmiljö och eventuellakorrelationermellan motivationsfaktorerna.Enkäten baseradespå frågor från QPSNordic,Lockeoch Lathams (1990) frågeformuläroch occupational self-efficacy scale (OSES).Totalt hundra anställda (n = 100) deltog iundersökningen. Andra delen var att undersökachefers motivationsstrategier somanvänds för att motivera sinaanställda. I detta sammanhanghar anställdes uppfattning av destrategier somanvänds av cheferna också undersökts.Det skapades två struktureradefrågeformulär med öppnafrågor, en för cheferoch en för deanställda. Resultatenfrån enkätstudien visar attflesta motivations-faktorer låg på en medelgrad,utom motivationsfaktorn feedbackoch delfaktorn yttre belöningsom liggerpå en låg grad i denundersökta arbetsmiljön. Resultatet visarflera signifikantakorrelationer mellan motivationsfaktorerna.Frånde struktureradefrågeformulären visar resultatetatt alla chefer motiverar sina anställda ochchefer har både lika och olikamotivationsstrategier i sinarbetsplats. Resultatet visar att fåanställda som deltog i studien upplever chefens motivationsstrategier, för attunderlätta fler eventuella upplevda motivationsstrategierfrån chefer till arbetstagaren,görs antagandetatt detta kan åtgärdas genom att chefen ökar sin närvaro bland personal. / This research had two objectives. First, to investigate the level of the motivational factors in the workplace and the possible relationships between the motivational factors. The questionnaire was based on questions from QPSNordic, Locke and Latham's (1990) questionnaire and occupational self-efficacy scale (OSES). Total of one hundred workers (n=100) participated in the survey. Second, to examine the strategies managers used to motivate their employees. In this context, employee’s perception of the strategies used by the managers was also investigated. Two structured questionnaire with open ended questions were created, one for the managers and one for the employees. The results from the survey study shows that almost all motivating factors lay on a medium level, except the motivating factor feedback and the part factor external reward lies on a low level in the investigated workplace. The result shows several significant correlations between the motivational factors. From the structured questionnaire the result shows that all managers are motivating their employee´s and the managers have both equal and different motivating strategies in their workplace. The results showed that few employees experienced manager’s motivation strategies, in order to facilitate more any perceived motivational strategies from managers to employee´s; the assumption is this can be corrected by increasing the manager's presence.

The purpose of this paper was to gain knowledge about the conversation about developmental opportunities in the organization, and how a company uses it. The focus was on four different themes, purpose of the conversation about developmental opportunities in the organization, planning, execution and content, feedback. The sample consisted of six people, three employees and three managers of the company. The interviews were conducted by an interview guide, one for the employees and one for the managers. The results of the interviews showed that the conversation about developmental opportunities in the organization was used by managers to make all employees to strive in the same direction, an opportunity for employees to reconcile how their work performance is perceived by their managers, the use of a preparation model differs between managers and feedback was important. In the discussion, the authors analysed the four themes and compared them to previous research. / Syftet med uppsatsen var att få kunskap om vad utvecklingssamtal innehåller och hur ett företag använder det. Fokus låg på fyra teman, syfte med utvecklingssamtal, planering, genomförande och innehåll, återkoppling och uppföljning. Urvalet bestod av sex personer, tre medarbetare och tre chefer på ett företag. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide för cheferna och en för medarbetarna. Intervjuerna var baserade på de fyra teman som författarna fokuserar på. Resultatet från intervjuerna visade att utvecklingssamtal används från chefernas sida för att alla skall sträva åt samma håll, en möjlighet för medarbetarna att stämma av hur deras arbetsinsats upplevs, utvecklingssamtalen upplevs ömsesidiga, användning av en förberedelsemall skiljer sig cheferna emellan och att uppföljning av utvecklingssamtal är viktigt. I diskussionen gjordes en djupgående analys av de fyra teman och jämfördes med tidigare forskning.

Den svenska miljöpolitiken drivs huvudsakligen genom ett system med 16 så kallade nationella miljökvalitetsmål och övergripande så kallade generationsmål. Dessa målsätter ramarna för miljöarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. Utgångsläget för Sveriges miljöpolitik är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämnaöver ett välmående samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Nyckelpersoner från Kalmar, Jönköping och Skåne länsstyrelser har intervjuats, såvälsom nyckelpersoner från utvalda kommuner i respektive län. Resultatet av intervjuerna tyder på att arbetet med miljömål kräver kommunikation och samverkan både horisontellt och vertikalt och att länsstyrelsen har en central och viktigroll.Syftet med denna studie är att den ska vara till hjälp för Länsstyrelsen i Kalmar imiljömålsarbetet. / The Swedish environmental policy is dictated through a system of 16 so called national environmental quality objectives, and broad so called generational objectives. These set the frames of the environmental work done in Sweden at a national, regional and local level.The overall goal of the environmental work done in Sweden is to hand over aprosperous, healthy society to the next generation, where the major environmental challenges has been overcome, no later than the year 2020. Key persons at the county administrations of Kalmar, Jönköping and Skåne have been interviewed, as well as persons from selected municipalities in each county.The results of these interviews show the importance of the county administration in the environmental work of the municipalities and that this work requires extensive communication, both vertical and horizontal.The results of this paper is meant to help the county administration of Kalmar in the environmental work.

The purpose of this thesis is to investigate how structural changes are depicted as well as formally brought about in the documents of rule and regulation of Uppsala University and Uppsala University Library the years 1999−2013. Beside the documents of rule and regulation, also documents that is commenting on (or in other ways relates to) these are investigated. The study is based both in organizational theory and modern rhetorical theory. The results show that the University to a certain extent gained an increased possibility to micromanage the library’s working routines during the time span covered and the study traces the consequences this had on the library organization and reactions it evoked among the leaders and representatives of the library staff This raised a debate between representatives from the University library and its mother organization, the University, regarding at which level in the whole organization decisions regarding the library’s forms of funding and everyday praxis. In addition also the development at the University library at Lund University is more briefly surveyed, as a complementing picture. The thesis is a two years master’s thesis written at the Department of Archive, Library and Museum Studies at Uppsala University.

Bakgrund: Allt fler företag kompletterar sitt produktutbud med tillhörande tjänster. Detta skapar utmaningar gällande ekonomistyrningen då tjänster och kvaliteten av den erbjudna tjänsten är svårare att kvantifiera och därmed mäta. Hur angriper företag detta problem och hur anpassar de sin ekonomistyrning för att hantera detta? Tidigare forskning har belyst problematik i området men mer forskning behövs då relativt lite har skrivits om tjänstefierade företags styrning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur inkluderandet av tjänsteerbjudanden påverkar hur företag sätter mål, mäter prestationer, belönar samt motiverar deras anställda. Genomförande: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en ansats som utgår från ett teoretiskt ramverk. För att samla in empiri genomförde vi intervjuer med fem stycken person från fem internationella företag, studien är därför en flerfallsstudie. Slutsats: Vid tjänstefiering är det främst målsättning och prestationsmätning som påverkas direkt. Belöningssystem och motivation påverkas indirekt via målsättning och prestationsmätning, men någon signifikant direkt ändring kunde inte påvisas. Tjänstefierade företag löser problematiken med kvantifiering genom att sätta öppna så kallade lärande- och processmål, istället för strikta prestationsmål. / Background: More and more companies are complementing their product range with related services. This creates challenges in management control, since the services and quality of the offered service are more difficult to quantify and thus measure. How do companies approach this issue and how do they adjust their management control to handle this? Earlier research has highlighted challenges in the area, but more research is required as relatively little has been written about the management of companies that complement their products with services. Aim: The purpose of the study is to find out how the inclusion of service offerings affects how companies set their employee goals, measure employee performance, motivate, and reward employees. Completion: The essay is a qualitative study with an onset from a theoretical framework. To collect empirical data, we conducted interviews with five people from five different international companies. This means that the study is a multi-case study. Conclusion: In the event of added service offering, it is primarily goal setting and performance measurement that are directly affected. Reward systems and motivation are indirectly affected through goal setting and performance measurement, but no significant direct change could be detected. Serviced companies solve the problem of quantification by setting so-called learning and process goals, rather than strict performance goals.

The purpose of this study was to investigate how some elected established coaching models works in practice, and how the respondents perceived the situation of having a coach. There were three participants in the study, two men and one woman.   The first part of the study was to investigate how some established coaching models work in practice, which was inspired by action research. The coaching process was grounded in Höigard and Jörgensens (2002) four-stage model, while the transtheoretical model was used as a complement to describe and analyze the participants incline to change. Both of these models emphasize the weight of using a good goal setting strategy and the SMART-model (Faskunger, 2002) was used to meet this. The data collection was performed on qualitative grounds when notes of the coaching interviews were taken to notice the participants willingness to change. This could for example be something that the participants had sad or something they’ve done to move between the different stages according to the transtheoretical model. The second part of the study was to investigate how the participants experienced the situation of having contact with a coach. This part was executed on qualitative grounds were an interview met the purpose.   The result indicated that the coaching process might have influenced the participants motivation to change their behavior. This was presumed to depend on the techniques and methods that had been used (i.e., target strategies, empowerment and the confidence shown from the coach). Initially it was shown that the participants motivation to change seems to be extrinsic. During the process the motivation factors changed and the participants seems to have acquired a motivation of a more internal character. This because the participants after some time described that they changed their behavior for their own sake. According to the transtheoretical model the participants advanced from the preparation stage to the action stage, with hope to reach all the way to the activity stage. / Syftet med studien var att undersöka hur några utvalda etablerade coachingmodeller fungerar i praktiken, samt hur respondenterna upplevde situationen att ha haft kontakt med en coach. Tre respondenter deltog i studien, varav två män och en kvinna.   Första delen av syftet var att undersöka hur några utvalda etablerade coachingmodeller fungerar i praktiken, vilket var inspirerat av aktionsforskning. Coachingprocessen tog sin grund i Høigaard och Jørgensens (2002) fyrastegsmodell, medan den transteoretiska modellen användes som ett komplement för att beskriva och analysera respondenternas förändringsbenägenhet. Båda dessa modeller betonar vikten av att använda sig av en god målsättningsstrategi och SMART- modellen (Faskunger, 2002) användes för att tillgodose detta. Datainsamlingen skedde på kvalitativa grunder då anteckningar av coachingsamtalen togs för att notera respondenternas förändringsbenägenhet. Detta kunde exempelvis vara något som respondenterna sagt eller något som respondenterna gjort för att förflytta sig mellan de olika stadierna enligt den transteoretiska modellen. Den andra delen av syftet var att ta reda på hur respondenterna upplevt situationen av att ha haft kontakt med en coach. Även denna del genomfördes på kvalitativa grunder där en intervju tillgodosåg syftet.   Resultatet visar att coachingprocessen tycks ha haft en inverkan på respondenternas motivation till att förändra sitt beteende. Detta antas bero på de tekniker och metoder som har använts, exempelvis målsättningsstrategier, självbestämmande samt en upplevd trygghet från coachen. Till en början visade det sig att respondenternas motivation till förändring tycktes bestå av yttre karaktär. Allt efter processens gång förändrades motivationsfaktorn och respondenterna verkar ha skaffat sig en motivation av mer inre karaktär. Detta eftersom respondenterna efter en tid beskrev att de förändrade sitt beteende för sin egen skull. Enligt den transteoretiska modellen avancerade respondenterna från förberedelsestadiet till handlingsstadiet, med en förhoppning om att nå hela vägen fram till aktivitetsstadiet.

Att sponsra idrottsorganisationer är ett väletablerat och vanligt förekommande fenomen bland företag. Miljontals kronor pumpas in i olika idrottsorganisationer med syfte att förbättra företags anseende om deras verksamhet samt varumärke. Trots krav på att kunna påvisa hur dessa investeringar påverkar företags verksamhet tyder många studier på en avsaknad av samt okunskap kring effektmätning. Avsikten med denna studie är att söka djupare förståelse kring om och i så fall hur företag mäter effekten av sin sponsring. För att kunna undersöka detta krävs att djupare förståelse skapas kring vilka mål företag, utan idrottskoppling, har till att investera i sponsorsamarbeten med idrottsorganisationer. Slutligen är även avsikten med studien att söka svar på vilket faktiskt utfall företags sponsring får, både gällande varumärkesimage ur konsumentens perspektiv samt om företag kan se en eventuell ekonomisk vinst genom deras sponsorsamarbeten. För att möjliggöra undersökandet av detta baseras studien i huvudsak på en kvalitativ intervjustudie med fyra passande företag, BAUHAUS och Folksam som idag, 2020, är aktiva sponsorer till idrottsorganisationer samt Epson och Ericsson som tidigare sponsrat idrottsorganisationer eller idrottsrelaterade event. Detta kompletteras med en kvantitativ enkätundersökning med de aktiva sponsorföretagens konsumenter för att analysera sponsorsamarbetenas påverkan på varumärket. Enkäten besvarades av 369 respondenter. Fenomenet undersöks med hjälp av följande teorier: Brand Equity, Brand Image Transfer, Return on Investment, Return och Objectives samt SMART-modellen. Resultatet från studien visar att företag har otydligt formulerade mål med sin idrottssponsring vilket medför att en eventuell effektmätning försvåras. Dock kan studiens resultat påvisa att idrottssponsring leder till ett något förbättrat varumärkesanseende. Däremot genererar idrottssponsring inte de positiva utfall som företag tycks förutsätta när sponsorsamarbeten inleds. / To sponsor a sports organization is a well-established and recurring phenomenon amongst corporations. Millions of Swedish kronor are invested in different sport organizations with the purpose to improve corporations business and trademarks. Despite requirements regarding proving an investments impact on corporation’s business operations many studies suggest there is a lack of, and ignorance surrounding effect measurements. The purpose with this study is to seek deeper understanding surrounding how corporations measure the effect of their sponsoring To enable this it is necessary to understand what goals corporations, without a clear connection to sport, have with their investments in sports organizations. The purpose with this study is also to seek answers surrounding which outcome the corporations sponsoring actual has, both regarding their brand image from a consumers perspective as well as weather they can identify an economic benefit with their sponsorship.  The study is mainly based on a qualitative interview study with four appropriate corporations, BAUHAUS and Folksam that today, 2020, are active sponsors to sports organizations and Epson and Ericsson that earlier have sponsored sports organizations or sport-related events. This is then supplemented with a quantitative survey with the consumers of the corporations that actively sponsor sports organizations to enable an analysis of the sponsorships impact on their trademark. The survey was completed by a total of 369 respondents. The phenomenon is studied with the help of the following theories: Brand Equity, Brand Image Transfer, Return on Investment, Return on Objectives and the SMART-model.  The results of this study show that corporations have vaguely formulated goals regarding their sport sponsorships which entails that potential effect measurements are hampered. However, the result of the study can prove that sport sponsorships do lead to a somewhat improved trademark reputation. On the contrary sport sponsorships do not seem to entail the positive effect corporations seem to presume when initiating a sport sponsorship.

Det finns tidigare forskning om distansarbete och hur det samverkar med individersmotivationsupplevelser. Distansarbete har ökat i takt med den pågående Covid-19 pandeminoch Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Rekommendationerna har minimerats underen period men återinfördes efter några månader igen, studien avsåg att studera första periodenmed rekommendationer. Medarbetarna på bolåneavdelningen hos Nordea Bank fick välja omde skulle arbeta på kontoret eller på distans. Syftet med studien var att undersöka denupplevda inre motivationen bland medarbetarna på bolåneavdelningen hos Nordea Bankunder tiden med rekommendationer. Undersökningen utgår från Självbestämmandeteorinmed variablerna samhörighet, kompetens och autonomi samt Målsättningsteorin medvariablerna målsättning och feedback. En kvalitativ fallstudie har utförts med avgränsning tillbolåneavdelningen där fyra medarbetare från vardera grupp av arbetssituation har intervjuats.Resultatet visade utifrån Self-Determination Theory att samhörighet har varit viktigt och attkänsla av kompetens funnits under perioden. Autonomi visade på en delad uppfattning ochdet fanns en överensstämmande bild om låg feedback kultur. Hälften av samtligarespondenter har ansett att målsättningen varit hög, de på distans har trots det varit effektivaoch ökat prestationerna. Slutligen har de på distans och en på kontor enligt Goal-SettingTheory känt inre motivation medan de resterande har haft lägre nivå av inre motivation vilketspeglade prestationerna.