Syftet med denna studie var att undersöka effekter av olika typer av målsättningar (öppna mål och specifika mål) på motivation (intresse/njutning, press/spänning, upplevd motivation) och prestation (distans) i en promenaduppgift hos individer som inte utför regelbunden fysisk träning. Målsättning har visats vara den mest frekvent använda strategin inom interventioner för att öka fysisk aktivitet hos friska, inaktiva vuxna. Nuvarande tillämpning baseras ofta på specifika mål men öppna mål utmanar målsättningsprincipen om att mål ska vara specifika. Det finns en avsaknad av forskning på effekter av öppna mål och därav avser denna studie att experimentellt utöka den befintliga kunskapen. Deltagarna var 14 individer som inte utförde regelbunden fysisk träning och som var mellan 20 och 32 år gamla (M=23.64, SD=3.37). Studiens design var en experimentell studie med inomgruppsdesign med tre nivåer av den oberoende variabeln målsättning (specifika mål, öppna mål och inga mål) och dess effekter på de beroende variablerna motivation och prestation. Deltagarna besökte en idrottshall vid två tillfällen där de utförde tre försök av en 6-minuters promenaduppgift och besvarade frågeformulär gällande motivation. Vid ena tillfället utförde deltagarna ett försök i kontrollförhållandet (inga mål) följt av två försök med specifik målsättning. Vid andra tillfället utförde de ett försök i kontrollförhållandet följt av två försök med öppen målsättning. Beroende t-tester visade att deltagarna visade statistiskt signifikant högre värden i intresse/njutning och upplevd motivation när de delgavs specifika mål i jämförelse med kontrollförhållandet. Specifika mål ledde även till statistiskt signifikant större ökning i upplevd motivation mellan kontrollförhållandet och specifik målsättning i jämförelse med kontrollförhållandet och öppen målsättning. Vidare presterade deltagarna statistiskt signifikant högre när de delgavs öppen och specifik målsättning i jämförelse med kontrollförhållandet. Resultatet föreslår att specifika mål och öppna mål är fördelaktiga för att öka prestation i jämförelse med inga mål och att specifika mål är fördelaktiga för att främja motivation hos individer som inte utövar regelbunden fysisk träning. Detta resultat går i linje med tidigare forskning och tillämpning som förespråkar specifika mål för att främja motivation och prestation. / The purpose of this study was to examine the effects of different types of goals (open goals and specific goals) on motivation (interest/enjoyment, pressure/tension, perceived motivation) and performance (distance) in a walking task among individuals who do not engage in regular physical exercise. Goal-setting has been shown to be the most frequently used strategy in interventions to increase physical activity in healthy, inactive adults. Current practice often rely on specific goals but open goals challenge the goal-setting principle that goals should be specific. There is a lack of research on the effect of open goals and therefore this study aims to experimentally expand existing knowledge. The participants were 14 individuals who did not engage in regular physical exercise and were between 20 and 32 years old (M=23.64, SD=3.37). The study design was an experimental within-group design with three levels of the independent variable goal-setting (specific goals, open goals, and no goals) and its effects on the dependent variables of motivation and performance. Participants visited a sports hall on two occasions where they performed three trials of a 6-minute walking task and answered questionnaires regarding motivation. In one session, participants conducted a baseline trial (no goals), followed by two trials with specific goal setting. In the other session, they conducted a baseline trial followed by two trials with open goal setting. Dependent t-tests indicated that participants showed significantly higher values in interest/enjoyment and perceived motivation when assigned specific goals compared to the control condition. Specific goals also led to a significantly greater increase in perceived motivation between baseline trial and specific goal-setting compared to baseline trial and open goal-setting. Furthermore, participants performed significantly higher when assigned open and specific goal-setting compared to the control condition. The results suggest that specific and open goals are beneficial for increasing performance compared to no goals, and specific goals are beneficial for promoting motivation in individuals who do not engage in regular physical exercise. This finding aligns with previous research and practice advocating for specific goals to enhance motivation and performance.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har de stora klädkedjorna tagit allt större marknadsandelar, vilket i sin tur har lett till att klädbranschen blivit mer centraliserad. På grund av detta blir butikschefen, som har huvudansvaret för butiken, mer styrd i sitt arbete. Butikschefen har mål att förhålla sig till samtidigt som han eller hon blir styrd i sina handlingar för att uppnå målet. Syfte: Syftet är att genom intervjuer ge en förståelse för hur butikschefers motivation påverkas av den utformade styrningen och redogöra för vilka motivationsfaktorer butikscheferna finner mest motiverande i sitt arbete. Genomförande: Studien har genomförts genom sex semistrukturerade intervjuer med butikschefer och är i och med det en kvalitativ metod. Detta metodval möjliggör att studera butikscheferna mer på djupet. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av teoriramen i studien. De fyra klädkedjorna i studien har alla en omsättning på över en miljard kronor årligen och de använder sig av en centraliserad styrning. Resultat: Butikscheferna i studien anser att deras uppsatta mål måste uppfattas som rättvisa för att vara motiverande. Det är också viktigt att det långsiktiga budgetmålet kombineras med kortsiktiga mål, eftersom flera mål i arbetet uppfattas som positivt och det leder till att det långsiktiga målet inte upplevs lika avlägset. Ansvar är en viktig del i arbetet, dock leder inte mer ansvar alltid till högre motivation utan i butikschefernas fall ska det vara på en rimlig nivå. Feedback är något som butikscheferna behöver ha regelbundet. Det är viktigt att feedbacken inte endast innehåller information om resultatet, utan de vill även få direktiv på hur de kan förändra sina handlingar i arbetet till det bättre. / Background: Since the 1990s, the major clothing companies have taken an increasingly large market share. This has led to that the clothing industry has become more centralized. Because of this, the store manager who has primary responsibility for the store is more guided in their work. The store manager has goals to relate to while he or she is guided in their actions to achieve their goals. Purpose: The aim is that through interviews provide an understanding of how the store managers' motivation is influenced by the designed control system and explain what motivators store managers find most motivating in their work. Implementation: The study was conducted by six semi-structured interviews with store managers and is thus a qualitative approach. This methodology allows for the study of store managers in more depth. The interviews have transcribed and then analyzed using the theoretical framework of the study. The four clothing companies in the study all have a turnover of over 1 billion annually and uses a centralized control. Outcome: Store managers in the study pronounce that their goals must be perceived as fair to be motivating. It is also important to the long-term budgetary objective, combined with short-term goals, as several goals at work are perceived as positive and the long term goal does not feel as distant. Responsibility is an important part of the work, however more responsibility does not always lead to higher motivation and therefore store managers' cases should be at a reasonable level. Feedback is something that store managers need regularly. It is important that feedback not only contains information about the results, but they also want to get a directive on how they can change the work for the better.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur ledningen och personalen på två olika HVB (hem för vård och boende) för ensamkommande ungdomar i en mellanstor kommun i Mellansverige, uppfattar samt hanterar den målsättning som kommunen har bestämt att verksamheten ska bedrivas i enlighet med.  Studien har den ontologiska ståndpunkten konstruktionism och ett hermeneutiskt förhållningssätt med stöd av fenomenologi och symbolisk interaktionism. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer med informanter som arbetar på två olika HVB. Resultatet visar att personalen och ledningen har olika uppfattningar angående målsättningen. Ledningen uppfattar målsättningen som det dokument som kommer från kommunen. Personalen har en diffus uppfattning av målsättningen. De uppfattar den som arbetsbeskrivningar, arbetsrutiner, regler, genomförande- och vårdplan. Målsättningen hanteras genom att ledningen implementerar målsättningens innehåll genom arbetsbeskrivningar, arbetsrutiner, regler, genomförande- och vårdplan. Personal hanterar målsättningen genom att de gör vad de blivit tillsagda av ledningen.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur plats generellt produceras i relation mellan planering, förvaltning och brukare. För att kunna ta reda på detta har denna uppsats fokuserat på att undersöka hur skolgården produceras som plats. Det undersökta studieobjektet i uppsatsen, som uppsatsförfattaren har haft som utgångspunkt i empiriinsamlingen, är låg- och mellanstadieskolan Tullskolan i Karlskrona kommun. Uppsatsen har genom Paulssons (2015) tolkning av det teoretiska perspektivet aktör-nätverksteori (ANT) undersökt hur skolgården som plats produceras i relation mellan dessa tre praktiker. Paulssons (2015) tolkning av ANT har valts som teoretiskt perspektiv eftersom teorin tillåter uppsatsförfattaren att synliggöra relationer mellan människor, men också relationer mellan människor och andra icke-mänskliga ting. I uppsatsen påvisas det att de tre praktikerna har olika föreställningar och målsättningar med hur platsen skolgården ska tas i bruk och användas. Det framkommer även att det finns vissa konflikter i dessa målsättningar mellan praktikerna. Slutligen framkommer det att studieobjektet Tullskolans skolgård samproduceras som en säker plats för rörelselek och laglek av de tre praktikerna planering, förvaltning och brukare. Alla tre praktiker påvisar således, på ett eller annat sätt, att den studerade skolgården som samproducerad plats ska vara en säker plats för rörelselek och laglek. Förhoppningen med denna studie är att den ska ändra ett etablerat synsätt inom planering där de tre praktikerna planering, förvaltning och brukare ses som skilda praktiker utan relation med varandra.

<p>Svenska kyrkans ställning har onekligen förändrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av århundradet. Kyrkan går nu ett nytt århundrade till mötes genom att göra en del förändringar inom organisationen. Dessa förändringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gäller det innehållsmässiga utan nästan enbart den ekonomiska biten.</p><p>Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.</p><p>* Vad ska man göra för att vinna tillbaka människan till kyrkan?</p><p>* Kan detta genomföras om man förändrar och förnyar det kyrkliga innehållet t.ex. traditioner, riter m.m.?</p><p>* Om en förändring krävs vad ska då förändras och vad ska vara kvar?</p><p>* Hur når man en vettig förändring?</p>

<p>SYFTE: Vårt syfte är att analysera Sandvik AB:s mässdeltagande genom intervjuer med nyckelpersoner inom företaget. Fokus ligger på hur dessa uppfattar företagets medverkan på mässor. Dessutom har vi efter samråd med Sandvik AB valt att presentera förslag till hur företaget kan effektivisera sin mässmedverkan.</p><p>METOD: De empiriska data som insamlades skedde genom intervjuer med anställda vid Sandvik AB:s bolag. Våra intervjuer genomfördes med en kvalitativ metod. Vi ville skapa en öppen dialog mellan oss och respondenterna varav frågorna framställdes med detta i åtanke. I maj besökte vi SPCI 2008 i Älvsjö, världens största mässa för pappersindustrin. På mässan genomfördes intervjuer med slumpvis valda besökare. Detta utfördes för att vi skulle få en uppfattning angående besökarnas orsak till att besöka mässor.</p><p>RESULTAT OCH SLUTSATS: Våra slutsatser visar att Sandvik AB främst medverkar på mässor för att träffa existerande och potentiella kunder men även för att introducera nya produkter. Forumet ger företaget en möjlighet att träffa ett stort antal besökare på ett fåtal dagar vilket är både tid- och resurssparande. För att besökarna ska behålla Sandvik AB i minnet efter mässor är det viktigt att företaget skiljer sig från de andra utställarna. Detta kan ske i form av inbjudningar, utseendet på montern samt aktiviteter under mässan.</p><p>Vi har genom studien kommit fram till att det är svårt, nästintill omöjligt att sätta kvantitativa mål för en mässa. Det kan ta flera år efter genomförd mässa för att besökarna ska utvecklas och bli kunder. På så sätt blir det komplicerat att koppla en viss affär till en specifik mässa. Både teorin och empirin diskuterar att antal leads är ett bra sätt att mäta om en mässa varit framgångsrik. Vi menar att detta inte är ett tillförlitligt tillvägagångssätt då osäkerheten och skillnaden av leads är omfattande. Väljer man ändå att mäta mässan på detta sätt anser vi att det krävs en kategorisering av olika slag leads för att få så pålitligt resultat som möjligt.</p><p>FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING: Då tidigare forskning kring mässor är begränsat finns vidare behov av studier i ämnet. Det finns utrymme för många riktningar och frågeställningar som ej tidigare granskats.</p><p>Denna uppsats skulle kunna kompletteras med en framtida studie för att få en djupare insyn om effekterna av Sandvik AB:s medverkan på mässor. Vid fortsatta studier skulle även undersökningar av stålindustrin i dess helhet kunna undersökas.</p><p>UPPSATSENS BIDRAG: Vi anser att vår studie ligger till grund för en fortsatt utveckling av Sandvik AB:s mässdeltagande. De slutsatser som vår uppsats resulterat i är värdefulla gällande företagets förståelse angående mässor.</p> / <p>AIM: Our aim is to analyze Sandvik AB:s contribution at trade fairs through interviews with key persons within the company. The focus of the essay is to describe how these participants consider the company’s contribution at trade fairs. After consultations with Sandvik AB we decided to present several proposals what the company can do to make their contribution at the trade fairs more efficient.</p><p>METHOD: The empirical data was based on interviews with employees at Sandvik AB. For our interviews, we have chosen a qualitative method. We wanted to have an open dialogue between ourselves and the participants therefore the questionnaire was produced with this in mind. In May we went to SPCI 2008 in Älvsjö, which is the world's greatest trade fair for the paper industry. At the trade fair interviews were made with randomly chosen visitors. These were conducted to get an understanding about the visitors’ reasons to visit trade fairs.</p><p>RESULT AND CONCLUSIONS: Our conclusions of the essay show that Sandvik AB foremost contributes at trade fairs in order to meet existing and potential customers but also in order to introduce new products. The forum gives the company possibilities to meet many visitors in a short period of time which is both time- and resource saving. In order to get the visitors to retain Sandvik AB after the trade fairs it is important that the company differentiates from the other exhibitors. This can occur in the shape of invitations, booth appearance and activities during the trade fair.</p><p>Throughout the study we have realised that it is difficult, almost impossible to set quantitative objectives for a trade fair. It can take several years after an attendance from Sandvik AB at a trade fair for the visitors to develop and become customers. Because of this reason it becomes complicated to link a certain business to a specific trade fair. Both theory and empiric discuss that the quantity of leads is a good way to measure if a trade fair has been successful. Due to this fact it is not a reliable procedure because of the uncertainty and the difference of leads is extensive. If you choose to measure the trade fair with this method, we consider that a categorisation of leads is necessary to receive as reliable results as possible.</p><p>SUGGESTIONS FOR FUTURE RESEARCH: Previous research about trade fairs are limited and we recognize a need of continued studys about the subject. There are still many directions and questions about trade fairs that have not been reviewed earlier.</p><p>This essay could be complemented with a future study in order to get a deeper insight about the effects of Sandvik AB:s participation at trade fairs. An extended study could also examine the steel industry as an entirety.</p><p>CONTRIBUTION OF THE THESIS: We consider that our study is a base for a continued development of Sandvik AB:s contribution at trade fairs. The conclusions our essay resulted in is valueble for the company’s understanding regarding trade fairs.</p>

No description available.

SYFTE: Vårt syfte är att analysera Sandvik AB:s mässdeltagande genom intervjuer med nyckelpersoner inom företaget. Fokus ligger på hur dessa uppfattar företagets medverkan på mässor. Dessutom har vi efter samråd med Sandvik AB valt att presentera förslag till hur företaget kan effektivisera sin mässmedverkan. METOD: De empiriska data som insamlades skedde genom intervjuer med anställda vid Sandvik AB:s bolag. Våra intervjuer genomfördes med en kvalitativ metod. Vi ville skapa en öppen dialog mellan oss och respondenterna varav frågorna framställdes med detta i åtanke. I maj besökte vi SPCI 2008 i Älvsjö, världens största mässa för pappersindustrin. På mässan genomfördes intervjuer med slumpvis valda besökare. Detta utfördes för att vi skulle få en uppfattning angående besökarnas orsak till att besöka mässor. RESULTAT OCH SLUTSATS: Våra slutsatser visar att Sandvik AB främst medverkar på mässor för att träffa existerande och potentiella kunder men även för att introducera nya produkter. Forumet ger företaget en möjlighet att träffa ett stort antal besökare på ett fåtal dagar vilket är både tid- och resurssparande. För att besökarna ska behålla Sandvik AB i minnet efter mässor är det viktigt att företaget skiljer sig från de andra utställarna. Detta kan ske i form av inbjudningar, utseendet på montern samt aktiviteter under mässan. Vi har genom studien kommit fram till att det är svårt, nästintill omöjligt att sätta kvantitativa mål för en mässa. Det kan ta flera år efter genomförd mässa för att besökarna ska utvecklas och bli kunder. På så sätt blir det komplicerat att koppla en viss affär till en specifik mässa. Både teorin och empirin diskuterar att antal leads är ett bra sätt att mäta om en mässa varit framgångsrik. Vi menar att detta inte är ett tillförlitligt tillvägagångssätt då osäkerheten och skillnaden av leads är omfattande. Väljer man ändå att mäta mässan på detta sätt anser vi att det krävs en kategorisering av olika slag leads för att få så pålitligt resultat som möjligt. FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING: Då tidigare forskning kring mässor är begränsat finns vidare behov av studier i ämnet. Det finns utrymme för många riktningar och frågeställningar som ej tidigare granskats. Denna uppsats skulle kunna kompletteras med en framtida studie för att få en djupare insyn om effekterna av Sandvik AB:s medverkan på mässor. Vid fortsatta studier skulle även undersökningar av stålindustrin i dess helhet kunna undersökas. UPPSATSENS BIDRAG: Vi anser att vår studie ligger till grund för en fortsatt utveckling av Sandvik AB:s mässdeltagande. De slutsatser som vår uppsats resulterat i är värdefulla gällande företagets förståelse angående mässor. / AIM: Our aim is to analyze Sandvik AB:s contribution at trade fairs through interviews with key persons within the company. The focus of the essay is to describe how these participants consider the company’s contribution at trade fairs. After consultations with Sandvik AB we decided to present several proposals what the company can do to make their contribution at the trade fairs more efficient. METHOD: The empirical data was based on interviews with employees at Sandvik AB. For our interviews, we have chosen a qualitative method. We wanted to have an open dialogue between ourselves and the participants therefore the questionnaire was produced with this in mind. In May we went to SPCI 2008 in Älvsjö, which is the world's greatest trade fair for the paper industry. At the trade fair interviews were made with randomly chosen visitors. These were conducted to get an understanding about the visitors’ reasons to visit trade fairs. RESULT AND CONCLUSIONS: Our conclusions of the essay show that Sandvik AB foremost contributes at trade fairs in order to meet existing and potential customers but also in order to introduce new products. The forum gives the company possibilities to meet many visitors in a short period of time which is both time- and resource saving. In order to get the visitors to retain Sandvik AB after the trade fairs it is important that the company differentiates from the other exhibitors. This can occur in the shape of invitations, booth appearance and activities during the trade fair. Throughout the study we have realised that it is difficult, almost impossible to set quantitative objectives for a trade fair. It can take several years after an attendance from Sandvik AB at a trade fair for the visitors to develop and become customers. Because of this reason it becomes complicated to link a certain business to a specific trade fair. Both theory and empiric discuss that the quantity of leads is a good way to measure if a trade fair has been successful. Due to this fact it is not a reliable procedure because of the uncertainty and the difference of leads is extensive. If you choose to measure the trade fair with this method, we consider that a categorisation of leads is necessary to receive as reliable results as possible. SUGGESTIONS FOR FUTURE RESEARCH: Previous research about trade fairs are limited and we recognize a need of continued studys about the subject. There are still many directions and questions about trade fairs that have not been reviewed earlier. This essay could be complemented with a future study in order to get a deeper insight about the effects of Sandvik AB:s participation at trade fairs. An extended study could also examine the steel industry as an entirety. CONTRIBUTION OF THE THESIS: We consider that our study is a base for a continued development of Sandvik AB:s contribution at trade fairs. The conclusions our essay resulted in is valueble for the company’s understanding regarding trade fairs.

The aim of this two years master thesis in Library and Information Science is to examine how librarians and library managers in the three Stockholm suburbs of Alby, Fisksätra and Rinkeby think and reason about the role of public libraries in the integration process. The aim is also to examine whether their perception differ from that of local politicians at the municipal level. The theoretical framework is Marianne Andersson and Dorte Skot-Hanses model for analysis of the local library profile, and Jose Alberto Diaz theory on the integration process. The method used is qualitative interviews. The interviews were recorded and the content was analyzed using qualitative content analysis.  The results of this study show that the library services in the three suburbs, rather than being stipulated by the legal demand for special services towards immigrants, are based on the needs of the local population. Since a majority of the populations in the three suburbs are of foreign origin, no specific conceptual apparatus (such as immigrant) is required. Furthermore, the study shows no significant differences between library personnel and local politicians in their perception of the public librarys role in the integration process. There were, however, in the case of Fisksätra, different views expressed concerning the primary purposes of the local library.  According to Diaz model of the integration process, the library primarily plays a role in the social, communicative and personal integration dimension. All of the library's four roles (identified by Andersson and Skot-Hansen  as a cultural centre, a knowledge centre, an information centre and a social centre) are of importance for the integration, but the roles sometimes compete, indicating a lack of sufficient economic and human resources.

I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation. Analyserna är gjorda efter Sonja K. Foss modell för narrativ analys om än i något reviderade version då inte alla analyskategorier som finns med i originalmodellen används i uppsatsen. Uppsatsen visar på att samtliga berättelser har potential att skapa identifikation och att bidra till den publicistiska målsättningen i någon mån men de berättelser som har potential att engagera flest läsare är de som är specifika på flera olika nivåer. Detta uppnås dels genom att ge detaljerade beskrivningar av miljöer och dels genom att karaktärerna skildras på ett mångdimensionellt och nyanserat sätt i kombination med att deras handlingar upplevs som motiverade och begripliga. Även användandet av topiker är centralt för att uppnå det retoriska syftet. Genom att vissa av berättelserna erbjuder läsarna flera olika topiker (mentala mötesplatser) minskar risken att vissa läsargrupper exkluderas. / This Bachelor thesis investigates the rhetorical function of stories published in the Stockholm based street newspaper, Situation Sthlm. The main purpose of the study is to investigate if, and in such a case how, the stories aid in obtaining the goals set by the newspaper with regards to their publishing criteria. A subordinate purpose to that is to investigate if, and in such a case how, the stories aid in creating a sense of identification for the readers. The materials used, include six stories retrieved from several different issues of Situation Sthlm, and in common each story depicts a homeless person who works as a vendor for the street newspaper. The thesis utilizes several different theories aimed at describing the concept of stories, the rhetorical function of stories as well as theories regarding the concept of identification. The model for narrative analysis established by Sonja K. Foss, has been applied for the analyses performed in this study, the model has however been slightly reduced due to the exclusion of certain categories that are included in the original model. It is concluded in this thesis that the six stories analyzed all have the potential of creating a sense of identification for the reader and that they, to an extent, contribute to the newspaper’s publishing criteria. Nevertheless, the stories that have the potential of capturing the largest amount of readers are those that include several different levels of specificity. This is partially achieved through highly detailed descriptions of the milieus in which the story takes place and partially through highly nuanced and multi-dimensional character portrayals in combination with creating an essence of the character’s actions as being well motivated and comprehendible. The usage of topos is also crucial in order to achieve the rhetorical aims in the stories analyzed. By offering an array of topos (fictional meeting places), which was the case for some of the stories, there is a reduced risk of excluding certain categories of readers.