Bakgrund: Allt fler personer når en högre ålder i Sverige och flera av dem kan inte längre bo kvar i sina hem av flera olika orsaker. I dessa fall kan alternativet bli att flytta till en vårdinstitution. I sina egna hem är den äldre ansvarig för sin autonomi vid måltidssituationen, men på en vårdinstitution är oftast måltiden mer en fast rutin som ger dagen dess struktur som kan påverka eller begränsa de äldres autonomi. Därför är det viktigt att lyfta fram och höra äldres upplevelser om deras autonomi vid måltidssituationen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser av deras autonomi vid måltidssituationen på vårdinstitutioner. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på sju vetenskapliga artiklar med en manifest innehållsanalys med latenta inslag användes för att besvara syftet i studien. Sökdatabaser som användes för att hitta relevanta kvalitativa artiklar var CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning genomfördes och bedömdes utifrån Olsson och Sörensens bedömningsmall för att fastställa kvaliteten på valda artiklar. En dataanalys med beskrivning av innehållsanalys gjordes enligt Graneheim och Lundmans beskrivning. Resultat: I resultatet framkom det att de äldre upplevde att deras autonomi vid måltidssituationen blev berörd utifrån tre kategorier; Betydelsen av självständighet, Måltidsmiljöns betydelse och Möjlighet till påverkan. Valmöjligheter, måltidens miljö, bevarandet av integritet och självständighet var någotsom de äldre upplevde var viktigt för deras autonomi vid måltidssituationen. Slutsats: Genom att låta vårdpersonal ta del av de äldres upplevelser av deras autonomi vid måltidssituationen på vårdinstitutioner kan det ge en djupare förståelse samt leda till att deras autonomi fortsättningsvis blir uppmärksammad, bevarad och respekterad. Studien kan även utgöra en grund för fortsatt forskning inför framtida studier.

Årligen drabbas ca 18 000 personer i Sverige av en höftfraktur och medelåldern för dessa är 83 år. Av dem som ådragit sig en höftfraktur lider ca 50 % av malnutrition. Detta är ett tillstånd då det råder en obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen och då uppstår det en störning i näringstillståndet. Det finns starka samband med malnutrition och ökad sjuklighet, dödlighet och förlängd vårdtid. Då sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens intag av näring och energi var vårt syfte med studien att ta reda på hur patienten upplever maten och måltidssituationen under sjukhusvistelsen efter operationen av en höftfraktur. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie där åtta patienter har intervjuats. Resultatet visar att patienterna tycker att de har en ständig mättnadskänsla hinner aldrig känna sig hungriga mellan måltiderna. De upplever att måltiderna är något socialt och att det var trevligare att inta måltiderna i dagrummet än att sitta på sitt rum. Faktorer som påverkad matlusten negativt var muntorrhet, illamående och smärta. Slutsatser som kan dras av studien är att det är viktigt att alla får energi- och proteinberikad kost, att sätta in de åtgärder som finns för att höja näringsintaget hos denna patientgrupp och att följa upp resultatet. Det kan konstateras att det fortfarande finns mycket kvar att göra för denna patientgrupp. / Program: Fristående kurs

Syftet med vår fallstudie är att undersöka hur kommunikationen mellan förskollärare och de yngsta barnen ser ut vid måltidssituationen i förskolan. Vi har genom intervjuer med två förskollärare och observation av två måltidssituationer vid två olika förskolor tagit del av vilka metoder förskolläraren använder för att möjliggöra kommunikationen för de yngsta barnen. Observationerna har även bidragit med material till vår empiri då vi genom dem kunnat urskilja de yngsta barnens strategier för att kommunicera. Genomgående visar resultatet på ett sociokulturellt förhållningssätt hos förskollärarna då vi i resultatet kan se hur de stöttar, vägleder och skapar förutsättningar för barnen att lyckas inom den proximala utvecklingszonen. Förskollärarna visar även på ett multimodalt förhållningssätt genom att de använder, accepterar och besvarar olika medierande språkliga redskap i kommunikationen med barnen.  Resultatet visar även att förutsättningarna för kommunikation för de yngsta barnen är stora men att det i vår studie kan ha påverkats av antalet barn vid observationstillfällena. Genom att vi har tagit del av tidigare forskning och analyserat studiens resultat  kan vi se att med färre barn i gruppen interagerade förskollärarna mer med barnen. Slutsatsen är att antalet barn i grupperna och förskollärarens förhållningssätt påverkar de yngsta barnens möjligheter till kommunikation Vi ser måltidsituationen som en återkommande stund där antalet barn har didaktisk betydelse samt att förskollärarnas förhållningssätt och didaktiska mål med måltidsituationen i enligthet med förskolans styrdokument bör riktas lika mycket åt lärande som åt omsorg.

Bakgrund: Måltiden har en betydande del i människors liv. Den påverkas av aspekter såsom miljön där måltiden äts, tiden för måltiden och sällskapet runt bordet. I det centrala innehållet för hem- och konsumentkunskap nämns det om måltidens betydelse för gemenskap och vikten att kunna arrangera måltider.  Syfte: Syftet med studien var att med semistrukturerade intervjuer utforska lärarens uppfattning, upplevelser och erfarenheter om måltidssituationen i hem- och konsumentkunskap.  Metod: Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Våra respondenter bestod av sex verksamma lärare i hem- och konsumentkunskap för åk 7–9. Intervjuerna har genomförts via telefon. En innehållsanalys har utförts av det inhämtade och transkriberade materialet för att kunna urskilja det väsentliga.  Resultat: Två tydliga kategorier framträdde; eleven i fokus samt ramfaktorer. Utifrån de två kategorierna fann vi sedan tre subgrupper till varje kategori som vi presenterat i resultatet. Det visade sig att måltidens syfte enligt lärarens upplevelser var att låta elevens fokus vara det centrala med måltiden. Att måltiden är elevens stund för gemenskap och samtal. Det framkommer också att på grund av tidsbrist optimerar läraren lektionen med teori under måltiden men också att det saknas rätt förutsättningar för att få till en måltid med lugn och ro i en trivsam miljö.  Slutsats: Läraren saknar förutsättningar för en bra och trevlig måltidssituation. Måltidssituationen betraktades inte som en lika viktig del i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och inte heller som underlag för bedömning. För att möjliggöra måltidssituationen behöver läraren och eleverna mer tid för måltidssituationen för att kunna nyttja måltiden till en del i undervisningen. Läraren behöver också bättre förutsättningar till måltidsmiljön.

I flertalet situationer på förskolan kan det urskiljas ett spänningsfält utifrån vad vårdnadshavare förväntar sig av förskolans olika delar kontra vad förskollärarens uppdrag omfattas av. I vår kvalitativa studie är vårt syfte att kartlägga och utforska detta spänningsfält. Vi har nischat vår studie och särskilt valt att fokusera på de dagligt förekommande måltidssituationerna. Empirin är insamlad genom en kvalitativ undersökningsmetod där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med fyra vårdnadshavare och fyra förskollärare. Studien utgår från förskollärares erfarenheter och vårdnadshavares förväntningar. I intervjuerna har respektive grupps perspektiv lyfts fram. Empirin har analyserats utifrån ett interaktionistiskt perspektiv med centrala begrepp som omsorg, delaktighet och inflytande. I resultatet framkom det att förskollärares och vårdnadshavares förväntningar flertalet gånger verkar ha fallerat på grund av att det brustit i förskolans resurser på olika sätt. Med utgångspunkt i vår frågeställning om vilka dilemman som kan uppstå i spänningsfältet mellan vårdnadshavares förväntningar och förskollärares faktiska uppdrag har vi bland annat kunnat urskilja ett etiskt ställningstagande som förskollärare frekvent ställs inför.

Vi har studerat samspelet i gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet är en mötesplats för gemenskap men mötet kan också uppfattas som påtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad på grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och är i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs på makronivå utifrån den rådande handikapp-politiken och organisationens tankar. I det enskilda mötet på mikronivå styrs sam-spelet av personalen och till en del av de boende. Gemensamhetsutrymmet har en stor betydelse för de flesta av de boende där de kan skapa gemenskap med var-andra och med personalen. Men samspelet i gemensamhetsutrymmet styrs av reg-ler, strukturering av t.ex. måltidssituationen och aktiviteter. Valfriheten att använ-da gemensamhetsutrymmet för de boende begränsas av regler och strukturer. Därmed begränsas de boende i gemenskapen med varandra. / A common room - Encounter for good or bad

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärares val av styrning och barns delaktighet kommer till uttryck i förskollärares beskrivningar av måltidssituationen i förskolan. Studien ska bidra med att ge förskollärare en medvetenhet om måltiden och konsekvenserna av deras styrning, detta för att utveckla en så god måltidssituation som möjligt för barnen, där barnen ges möjligheter att påverka. Studien genomförs genom en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuas för att skapa en djupare förståelse för måltiden. Den insamlade empirin analyseras genom tematisering för att ges en överblick av vad som framkommer i empirin. I resultat och analysdelen används det teoretiska ramverket som verktyg för att analysera empirin, det teoretiska ramverket består av det sociokulturella perspektivet, barnperspektiv, barns perspektiv, stark lärarkontroll och svag lärarkontroll. I resultatet framkommer det både likheter och skillnader i förskollärares val av styrning. Förskollärare har vissa förutbestämda regler och riktlinjer som inte är föränderliga medan vissa regler och riktlinjer skapas i samspel med barnen. Förskollärarnas val av styrning visar sig bero på vilken lärarroll de intar och kan vara anpassad utefter den enskilda individen. Barnens utrymme till delaktighet ser även olika ut i olika verksamheter. Det visar sig att när förskollärarna intar en stark lärarkontroll minskar barnens utrymme för delaktighet och när förskollärarna intar en svag lärarkontroll ökar deras utrymme för delaktighet. Studiens slutsats är att förskollärarens val av styrning har en viss påverkan på barns möjligheter att bli aktiva deltagare under måltidssituationen i förskolan. / Through a qualitative method where six preschool teachers are interviewed to create a deeper understanding of the meal. The collected empirics are analyzed through thematization to give an overview of what emerges in the empirics. In the results and analysis part, the theoretical framework is used as a tool for analyzing the empirical data, the theoretical framework consists of the socio-cultural perspective, children's perspective, children's perspective, strong teacher control and weak teacher control. The results show both similarities and differences in preschool teachers' choice of governance. Preschool teachers have certain predetermined rules and guidelines that are not changeable while certain rules and guidelines are created in interaction with the children. The preschool teachers' choice of governance turns out to depend on the teaching role they take on and can be adapted to the individual. The children's space for participation also looks different in different activities. It turns out that when preschool teachers take a strong teacher control, the children's space for participation decreases and when preschool teachers take a weak teacher control, their space for participation increases. The study concludes that the preschool teacher's choice of management has a certain impact on children's opportunities to become active participants during the meal situation in preschool.