Uppsatsen är en diskursanalys med mångfaldsbegreppet i fokus. Analysen genomförs genom en studie av texter – närmare bestämt mångfaldspolicys. Vi använder oss av Michel Foucaults diskursbegrepp, vilket vi redogör för i metodkapitlet. Foucaults definition av diskursanalys innebär att han arbetar med att kartlägga de diskurser som finns i samhället vid en given tidpunkt och inom ett givet område, och att se hur subjekt skapas inom dessa. Governmentaliteten är en sådan diskurs, på så sätt att Foucault ser denna som tillhörande vår tid, den moderna eran, och att den är övergripande för det samhälle vi lever i. Det finns emellertid en mängd olika diskurser, och det kan också finnas diskurser inom diskurser. Som vår analys kommer visa är mångfaldsdiskursen en diskurs inom governmentalitetsdiskursen. I teorikapitlet redogör vi närmare för begreppet governmentalitet samt för begreppen identitet, kultur och etnicitet. För att komma åt diskursen kring begreppet mångfald undersöks åtta mångfaldspolicydokument i empirikapitlet. Användningen av mångfaldsbegreppet visar sig vara liknande i de olika dokumenten, men det finns skillnader, inte bara mellan dokumenten utan även inom samma dokument. Begreppet mångfald har en positiv klang och syftar till att arbeta för en mer heterogen organisation. Motivationen för att arbeta med mångfald är att arbeta för ickediskriminering, men också att göra företagen och organisationerna mer effektiva. Det finns en uppfattning om att mångfald leder till att organisationerna bättre kan utföra sin uppgift, oavsett om det handlar om ett företag med syfte att bli mer lönsamt eller en statlig organisation med syfte att serva medborgarna. Genom att se på det empiriska materialet i ljuset av det som framkommer i teorikapitlet analyserar vi diskursen kring mångfald. Vi ser särskilt på de kategorier som skapas i diskursen, i synnerhet hur policydokumenten hanterar begreppen kultur och etnicitet. Genom användningen av dessa begrepp skapas subjektspositioner, som spelar en avgörande roll i skapandet av subjekt. Vi ser mångfaldsdiskursen som en del i en större, mer övergripande diskurs – governmentalitet – och att den därigenom säger någonting grundläggande om hur vi ser på samhället i vår tid. / The essay is a discourse analysis of the term diversity (mångfald) in policy documents of companies and authorities, using Michel Foucault's concept of governmentality. The formation of subjects within a certain discourse, as Michel Foucault understands it, is a key to understanding the discourse of diversity in our time. The essay will show evidence of the discourse of diversity as part of the all-inclusive discourse of governmentality.

Denna studie behandlar arbetslivsomvandling och rekryteringsprocessen utifrån ett mångfaldsperspektiv. Syftet är, att med en teoretisk ansats, tolka hur mångfald tar sig uttryck på den svenska arbetsmarknaden under uppsatsens skrivande stund. Med hjälp av en litteraturstudie kring arbetslivsfrågor, tidigare forskning och en dokumentanalys har jag försökt belysa den problematiken, som synnerligen är relevant för ämnet arbetsvetenskap. Jag har fokuserat på personaltjänstemännen, som enligt forskning är de som bestämmer vem som tillåts komma in i en organisation. Rekryteringsprocessen har en viktig roll för organisations- och samhällsutveckling, men forskningen visar att den ofta präglas av ett slentrianmässigt beteende inom rekryterargruppen som kan ha en negativ effekt och fungera som en utestängningsmekanism. Det är följden av en socialpsykologisk process, s.k. homosocialitet som innebär att människor, ofta omedvetet, väljer personer som liknar de själva. Det är naturligt och ger oss känslan av trygghet. Därför finns det en risk att personer med annorlunda erfarenheter och uppfattningar inte rekryteras. Jag har analyserat 15 platsannonser, som jag läste i Platsbanken på Arbetsförmedlingens hemsida. De handlar om HR-tjänstemän som förväntas arbeta med personalfrågor inom olika organisationer/företag som långsiktigt arbetar för en ökad mångfald på arbetsplatsen. Uppsatsens ämne finner förankring i den postmoderna organisationsteorin och Anthony Giddens struktureringsteori. Den förstnämnda belyser organisationen som en process eller ett försök till att bringa ordning i en föränderlig värld. Detta innebär att organisationen reproduceras ständigt genom handlande. Enligt Giddens innehar människor förmågan till att reflektera över sina beslut och att styra sina handlingar, dvs. det är alltid möjligt att ”handla annorlunda”.

Tidigare forskning gällande mångfald i näringslivet har undersökt lönsamhet och nytta med balans i styrelsen och en ökad mångfald. Däremot är forskning gällande hur näringslivet kan omsätta insikten om vikten av mångfald till förändrade beteenden och strukturer mer sällsynt. Denna uppsats ämnar generera kunskap om hur ett svenskt företag arbetar för att integrera mångfald i företagsstrukturen genom en fallstudie på ett svenskt industriföretag som profilerar sig som ledande inom mångfaldsfrågor. För att undersöka hur företaget arbetar strukturellt med mångfald har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Analys av empiri och teori visar på behovet av att skapa en öppen och inkluderande företagskultur, baserad på moraliska värderingar och normer. Genom diskussion, reflektion och egna upplevelser kan medvetenheten och förståelsen för varandras olikheter öka hos medarbetarna. Detta skapar grunden för mångfaldsarbetet som kontinuerligt upprätthålls genom samspel mellan medarbetarna och strukturella styrmedel som rekrytering, ledarskap och socialisation. Fortsatt forskning kring företagets mångfaldsarbete skulle kunna visa på hur viktig tidsaspekten är, för att få en uppfattning om hur lång tid det tar att förändra företagskultur och struktur.   Nyckelord: Företagskultur, förändringsarbete, inkluderande ledarskap, mångfald, verksamhetsstyrning.

This thesis aims to examine how youth librarians work and relate to gender and equality issues. The goal is to identify needs and analyse how these issues can be developed in the future. The method involved interviewing six youth librarians. The responses have been analysed based on a gender studies theory, which is combined with concepts and perspectives such as intersectionality, diversity and inclusion. The interviews showed that lack of time, resources and knowledge of the subject make it difficult to focus on gender and equality issues. However, there is great awareness and interest in the subject, and the librarians are in favour of training to better meet the needs and develop their workplace.

Charlotte Dahlström Att undervisa i ett mångkulturellt klassrum – fyra lärares erfarenheter av religionsundervisning. Pedagogiskt arbete III, 15 hp, Högskolan Dalarna. Temat för uppsatsen är religionsundervisning i ett klassrum med religiös mångfald sett ur perspektiv från fyra grundskolelärare. Studien fokuserar på vilka strategier lärarna har för att lära ut, hur de utnyttjar läroplanen, olika typer av läromedel samt om det finns utrymme för läraren att välja bort delar av innehållet i kursplanen när denne planerar sin undervisning. En kort presentation av de senaste två läroplanerna samt litteratur som behandlar religionsundervisning i skolan utgör bakgrunden till studien. Intervjuer med fyra lärare är det primära källmaterialet. Efter genomförd studie har det kommit fram att lärarna ser religiös mångfald i klassrummet som en stor fördel i undervisningen samt att läroplanen oftast ses som ett gott stöd vid själva planerandet av undervisningen. Vilka läromedel som används är högst individuellt och beror till stor del på lärarens egen förmåga att hålla sig ajour men även vilka ekonomiska förutsättningar ämnet ges. Avslutningsvis finns en bilaga med intervjufrågorna vilka ger en bild av vad informanterna fått ta ställning till när de intervjuats.

Sedan 1990-talet har konceptet om mångfald blivit mer och mer omdiskuterat i både vetenskapliga och företagsmässiga sammanhang, något som i synnerhet riktat fokus mot de frågor som berör kvinnor och mäns horisontala och vertikala fördelning på arbetsmarknaden, samt utlandsföddas integrering på arbetsmarknaden. Med inriktning mot dessa komponenter samt två allmänna frågor om syn på jämlikhet och prioritering av lagstiftning kommer denna studie undersöka egenföretagares preferenser och inställningar gentemot mångfald med hänsyn till faktorer såsom kön, ålder, utbildning, yrkesklass samt förälders medborgarskap. Det underlag som ligger till grund för undersökningens analys är ett datamaterial som framtagits av SCBs enkätenhet på begäran av Umeå universitet mellan september 2011 och februari 2012. Slutsatser från undersökningen visar att främst egenföretagare med anställda är mindre progressiva än allmänheten i sin inställning till mångfald. De har mer främlingsfientliga attityder mot personer av utländsk bakgrund samt en mer konservativ syn på könsroller. Egenföretagarna i denna studie är dessutom mer ojämlik i sin syn på människors lika värde samt prioriterar lagar och regler i mindre utsträckning än allmänheten. I likhet med tidigare forskning visar denna undersökning dessutom att i synnerhet lågutbildade män inom okvalificerade yrken såsom lantbruk och industriproduktion har de mest konservativa inställningarna.

Med bakgrund i den samhällsrelaterade frågan kring vem som får synas i svensk reklam syftar denna studie till att ta en närmare titt på det svenska företaget Åhléns kommunikation. Studien syftar specifikt till att undersöka om och hur Åhléns kampanj Nordiska toner representerar värden av mångfald i avseende att bidra med insikten av vikten av ett mångfaldsperspektiv i strategiska marknadsaktiviteter. Studien ämnar vidare till att diskutera detta fenomen i ett samhällsperspektiv för huruvida reklamens representationer i ett långsiktigt perspektiv kan tänkas ha en effekt på samhället, kulturen och de normer som den innefattar. Teori kring reklamens effekter, kultur, rasifiering och etnocentrism kompletteras med strategiteori och olika perspektiv på varumärkets betydelse. En semiotisk bildanalys utgör grunden för empirin och syftar till att bryta ner kampanjens olika betydelsebärande element för att synliggöra budskapet. En semistrukturerad intervju med Åhléns marknadschef ger en insikt i de bakomliggande strategierna till kampanjens utformning och mål. Resultaten visar att kampanjens bilder tillsammans ger ett uttryck för mångfald och att Åhléns med denna kampanj utmanar exkluderande samhällsnormer då de bryter konventioner om det stereotypa nordiska utseendet. Resultaten visar även att Åhléns ser positivt på sina möjligheter att påverka rådande normer med sin kommunikation och att de tar ställning för att verka inkluderande. Vidare påvisar och diskuterar denna studie de potentiella positiva effekter ett mångfaldsperspektiv och inkluderingstänk i svensk reklam skulle kunna ha på lång sikt, vilket avslutningsvis ger en uppmaning till att fler företag tar ett socialt ansvar vid produktionen av reklam.

Allt fler organisationer strävar idag efter att skapa mångfald på arbetsplatsen. Tidigare forskning indikerar positiva effekter för de organisationer som har lyckats med implementeringen av mångfaldsinitiativ, såsom förbättrat finansiellt resultat och ökade marknadsandelar till följd av en bredare kundbas. Implementeringen av mångfaldsinitiativ är dock förknippad med en hel del svårigheter. Tidigare studier har bland annat visat att organisationens storlek, begränsad tillgång till resurser och en oförmåga att acceptera mångfaldsinitiativ kan utgöra barriärer till en lyckad implementering. Syftet med studien är således att utforska de största barriärerna till att implementera centrala mångfaldsinitiativ i en stor organisation. Resultatet av studien ger stöd för tidigare forskning samt belyser nya barriärer som kan utgöra hinder vid implementeringen av mångfaldsinitiativ. De barriärer som upplevdes som störst var en oförmåga att förstå mångfald, olika typer av rädsla hos organisationens medlemmar och brist på engagemang hos högsta ledningen. Studien ämnar även ge förslag på hur organisationer kan komma över de största barriärerna. Resultatet av studien visar att både inspirerande och styrande lösningar kan fungera som potentiella lösningar men att det troligen krävs en balans mellan dessa.

I denna undersökning undersöktes fyra musiklärares användning av världsmusik och/ eller etnisk musik i musikundervisning inom gymnasieskolan. Syftet var att belysa om och hur pedagoger integrerar världs- och/eller etnisk musik i musikundervisningen samt att visa på vilka möjligheter eller svårigheter som dessa musiklärare ser med att integrera denna. Under-sökningen fokuserade på musikundervisning inom gymnasieskolan, samt valet av lektionsinnehåll med världsmusik och/eller etnisk musik sett ifrån lärarens perspektiv. De problematiska aspekterna av begreppet världsmusik utforskades och hur musiklärarna i denna undersökning förhöll sig till detta. Undersökningens material utgörs av resultatet från intervjuer med fyra yrkesaktiva musiklärare som arbetar med stilar som kan kategoriseras som världsmusik och/eller etnisk musik. Pedagogernas intention att integrera världsmusik och/eller etnisk musik undersöktes. Resultatet av studien visar att de pedagoger som ingick i undersökningen integrerar musik i undervisningen på ett sätt som har sitt ursprung i deras egna intresse för den aktuella genren. Eftersom integrering av en ny genre kan ske då arbetsmaterialet erbjuder det, kan en integrering av världs och eller/etnisk musik i denna studie ses som att lärarnas intentioner genom eget intresse för genren verkar för detta. Pedagogerna i denna undersökning hade uppfattningen att om ett intresse kan väckas hos eleverna så skapar det möjligheter till att integrera världs- och/eller etnisk musik. Därför arbetade de lärare som ingick i denna undersökning också utifrån vad som i första hand – enligt deras egna uppfattning - främjade detta.

Bakgrund: Den kulturella mångfalden har ökat bland hälso-och sjukvårdens patienter. Kulturen har betydelse för patientens hälsa och det är därför betydelsefullt att sjuksköterskor kan vårda över kulturgränser. Det påverkar samspelet mellan patient och sjuksköterska och hur väl de förstår varandra.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från olika kulturer.   Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade på vårdcentraler. I dataanalysen gjordes en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2009).   Resultat: Två kategorier och åtta underkategorier identifierades i studien.  Kategori ett är erfarenheter av Komplexa vårdsituationer med underkategorierna; Språkliga barriärer försvårar vårdandet, Patienter har olika uttryckssätt och Patienter har varierande förväntningar på vården. Kategori två är erfarenheter av att Se individen med underkategorierna; Sjuksköterskors egenskaper påverkar bemötandet, Sjuksköterskors kunskap påverkar förståelsen, Stress och dagsform påverkar förståelsen, Organisatoriska faktorer påverkar förståelsen och Patientens sociala situation varierar.   Slutsats: Det kan uppstå komplexa situationer i vården av patienter från olika kulturer. Många faktorer så som kunskap, stress och organisation påverkar sjuksköterskors förståelse för patienter. Det är viktigt att se individen. Reflektion i ämnet bidrar till att öka sjusköterskors medvetenhet, kunskap och förståelse för kulturens betydelse i vården.   Nyckelord: Kulturell mångfald, Intervjuer, Omvårdnad, Primärvård, Sjuksköterskors erfarenheter