Background: The Swedish committment to the Convention on Child Rights forces Swedish organisations operating with children to follow the Convention’s policies and guidelines. However, whether employees within these organisations are provided sufficient conditions to comply with the policies and guidelines remain a challenge. Therefore there is a need to understand what organisational conditions that are required for a successful implementation of the Convention’s guidelines.  Aim: The aim of this study was to investigate NCCPs conditions for successful implemention of ACTs guideline Child safeguarding.  Method: A deductive approach where a hypothesis was derived from the acquired theoretical knowledge was used in this study. The hypothesis stated that NCCP would not possess sufficient conditions for a successful implementation of the guideline Child Safeguarding. In an attempt to test the hypothesis, interviews with key informants and reviewing previous literature was selected as methods to meet the aim of the study.  Results: The study identified several factors that affected the conditions for implementing the child safeguarding guideline. Three factors were identified to have significant influence on the conditions: lack of knowledge, unwillingness to report violations, and a CHS certification.  Conclusion: Through in-depth interviews and a rigorous literature review, the hypothesis in this study was rejected. Nevertheless, the implementation of Child safeguarding faces challenges and future research should be directed towards understanding employee motivations to comply instead of organisational. / Bakgrund: Det svenska åtagandet att efterleva barnkonventionen, och de riktlinjer, praxis och policy som följer är stort och förväntas prägla alla verksamheter som berör barn. Men skapar vi förutsättningar för anställda att efterleva barnkonventionen och de riktlinjer som följer? Vilka organisatoriska förutsättningar måste finnas på plats för att riktlinjerna ska kunna implementeras i verksamheterna? Syfte: Syftet med studien var att fördjupa kunskapen kring the National Councils of Churches in the Philippines (NCCP) förutsättningar att implementera ACT Svenska Kyrkans riktlinjer gällande Skydd av barn. Metod: Den här studien genomfördes med en deduktiv ansats där en hypotes härleddes utifrån teoretiska överväganden. Hypotesen gjorde antagandet att det saknades förutsättningar inom NCCPs verksamhet att implementera riktlinjen Skydd av barn. För att kunna granska hypotesen valdes en intervjustudie och litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Resultat: Studien identifierade flera faktorer som påverkade förutsättningarna för implementering av riktlinjen. De tre faktorer som kom att påverka implementeringen mest var okunskap, ovilja att rapportera in överträdelser samt CHS-certifieringen. Slutsats: På det sätt hypotesen var formulerad i den här studien kunde den inte bekräftas. Trots detta har studien identifierat ett övervägande antal barriärer i implementeringen av riktlinjen Skydd av barn. För att få en vidare förståelse i vilka förutsättningar som kan komma att påverka implementeringen borde framtida studier rikta in sig på att undersöka de anställdas attityder och uppfattning kring vad riktlinjen och dess efterlevnad innebär.

Syftet med studien var att analysera en central möjliggörare med kopplingar till den organiserade brottsligheten. Mer specifikt har dennes länkar till olika kriminella nätverk kartlagts och dennes möjliggörande roll för kriminella grupperingar analyserats. Undersökningen är en fallstudie av ett brottsmål och de teoretiska referensramarnainkluderade bl.a. tillfällighetsstrukturer och rational choice. Metoden för studien har dels varit en social nätverksanalys (SNA) med vilket nätverket runt den centrala möjliggöraren kartlagts, dels en tematisk analys där dennes roll analyserats kvalitativt. Resultaten av fallstudien indikerar att den centrala möjliggöraren varit en avgörande brygga mellan olika kriminella nätverk som varit behjälplig med bl.a. penningtvätt, penningtransaktioner och lagerhållning av kontanter.

Background. In today’s business environment firms are highly supplier dependent, and with a changing landscape of legislations affecting product requirements it is challenging for firms to keep a compliant and competitive supplier base. The post-COVID effects of supply shortages affect demand and with geopolitical uncertainties apparent, it becomes imperative that firms manage and develop suppliers to ensure competitiveness. To combat this, the concept Supplier development has been proven to enhance buying firm-competitive advantage, supplier performance and buyer-supplier relationship. It refers to any efforts by the buying firm, together with the supplier, to enhance the capabilities of the supplier to meet the firm’s short- and long-term needs. It is imperative for firms in today’s markets, due to the volatile factors mentioned, to develop a stable supplier base effectively and successfully. Purpose. Explore and identify the activities and factors that lead to successful supplier development in the context of an electronics manufacturing company in the video and surveillance industry. Methods. A qualitative case study was chosen as it allows for a deep and context specific understanding as to why activities and factors lead to success in supplier development. It further helps in finding relationships and uncovering complexities that exist. Semi-structured interviews were with professionals from Sourcing, Quality and Sustainability departments were conducted to understand the factors and activities profoundly while gaining different perspectives on the matters to enhance validity. Results. It is found that for a buying firm to initiate supplier development there are some essential factors that must be present in the relationship with a supplier. These are called enablers and consist of the following: Trust, Commitment, Information sharing, Communication, and Top management support. The factors that enhance the performance of supplier development initiatives are called success factors, the findings are: Having the right competence, Local resources, Alignment of management level to the supplier’s, Good margins and Tools for supplier development. Lastly, the activities found to effectively develop the supplier are divided into direct and indirect activities, where the latter indicates less resource commitment by the buying firm: Training and Education, Knowledge transfer and Supplier visits, Encourage visits to buying firm’s headquarters, Supplier conference, Supplier certification and Supplier assessment. Conclusions. The following enablers build up the foundation which is essential for initiating supplier development initiatives; Trust, Commitment, Information sharing, and Top management support. The supplier development activities that have shown to result in successfully improving buyer competitive advantage and/or supplier performance and/or buyer-supplier relationship performance are the following: Training and education, Knowledge transfer, Supplier visits, Encourage visits to buying firm’s headquarters, Create incentives at supplier conference, Supplier certification and Supplier assessment. Lastly, the thesis identified several success factors from the findings by conducting this case study that enhance the implementation and execution of supplier development initiatives: Having the right competence, Local resources, Aligning management level to the supplier interface, Good margins and Tools for supplier development. The study contributes to supplier development research by providing an in-depth qualitative study about success factors and key activities in supplier development. It sought to provide managers with insights on how to successfully develop their supplier base to enhance firm competitiveness and keep compliant supplier bases. / Bakgrund. I dagens affärsmiljö är företag starkt beroende av leverantörer, och med ett föränderligt landskap av lagstiftningar som påverkar produktkrav är det utmanande för företag att upprätthålla en efterlevande och konkurrenskraftig leverantörsbas. Efter-covid-effekterna av leveransbrist påverkar efterfrågan och med geopolitiska osäkerheter är det nödvändigt att företag hanterar och utvecklar leverantörer för att säkerställa konkurrenskraft. För att bekämpa detta har konceptet Leverantörsutveckling visat sig förbättra köpande företags konkurrensfördel, leverantörsprestanda och relationen mellan köpare och leverantör. Det syftar på alla insatser från det köpande företaget, tillsammans med leverantören, för att förbättra leverantörens kapacitet att möta företagets kort- och långsiktiga behov. Det är nödvändigt för företag i dagens marknader, på grund av de nämnda volatila faktorerna, att utveckla en stabil leverantörsbas effektivt och framgångsrikt. Syfte. Syftet med studien är att utforska och identifiera faktorer och aktiviteter som leder till framgångsrik leverantörsutveckling i kontexten av ett elektronikföretag inom video- och övervakningsindustrin. Metod. En kvalitativ fallstudie valdes eftersom den tillåter en djup och kontextspecifik förståelse för varför de identifierade aktiviteterna och faktorerna leder till framgång inom leverantörsutveckling. Den hjälper även att finna relationer och undersöka komplexitet bland faktorer. Ett elektronikföretag i video- och övervakningsindustrin användes som ett fall-företag. Semi-strukturerade intervjuer gjordes med representanter från avdelningar inom inköp, kvalitet, och hållbarhet, för att förstå faktorer och aktiviteter på djupet samtidigt som olika perspektiv på ämnena kunde fångas upp. Resultat. För att ett inköpsföretag ska påbörja utvecklingen av en leverantör krävs det vissa avgörande faktorer som måste finnas närvarande i relationen. Dessa benämns, "möjliggörare" och inkluderar förtroende, engagemang, informationsdelning, kommunikation och stöd från högsta ledningen. Faktorer som är fördelaktiga för ett inköpsföretag för att förbättra prestandan av leverantörsutvecklingsinitiativ betecknas som framgångsfaktorer. Dessa omfattar att ha rätt kompetens, tillgång till lokala resurser, anpassning av ledningsnivån till leverantörens, upprätthållande av goda marginaler samt tillhandahållande av verktyg för leverantörsutveckling. Slutligen, de aktiviteter som identifierats som effektiva för att utveckla leverantörer delas upp i direkta och indirekta aktiviteter, där de senare nämnda kräver mindre resurser från inköpsföretaget. Direkta nyckelaktiviteter inkluderar utbildning och träning, överföring av kunskap. De indirekta nyckelaktiviteterna inkluderar leverantörsbesök, uppmuntran av besök till inköpsföretagets huvudkontor, leverantörskonferenser, leverantörs certifiering och bedömning. Slutsatser. Möjliggörarna som utgör grunden för att kunna initiera leverantörsutveckling är följande:  förtroende, engagemang, delning av information och stöd från högsta ledningen. De leverantörsutvecklingsaktiviteter som har visat sig framgångsrikt förbättra köparens konkurrensfördel och/eller leverantörens prestanda och/eller köparens-leverantörsrelationens prestanda inkluderar: Utbildning och träning, kunskapsöverföring, leverantörsbesök, uppmuntra besök till köpande företagets huvudkontor, skapa incitament vid leverantörskonferenser, leverantörs certifiering och leverantörsbedömning. Slutligen identifierade avhandlingen flera framgångsfaktorer som förbättrar genomförandet av leverantörsutvecklingsinitiativ: att ha rätt kompetens, tillgång till lokala resurser, anpassning av ledningsnivån till leverantörens, upprätthållande av goda marginaler samt tillhandahållande av verktyg för leverantörsutveckling. Studien bidrar till forskning om leverantörsutveckling genom att tillhandahålla en djupgående kvalitativ studie om framgångsfaktorer och nyckelaktiviteter inom leverantörsutveckling. Den syftade till att ge chefer insikter om hur de framgångsrikt kan utveckla sin leverantörsbas för att förbättra företagets konkurrenskraft och upprätthålla efterlevande leverantörsbaser.

Syfte - Studiens syfte är att undersöka vad som påverkar kvinnors förutsättningar för att anta ledande positioner inom tillverkningsindustrin och genom det förstå hur hållbar utveckling kan uppnås. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats: - Vilka möjliggörare finns för att kvinnor ska kunna anta ledande positioner på tillverkningsindustrier? - Vilka barriärer finns för att kvinnor ska kunna anta ledande positioner på tillverkningsindustrier? - På vilket sätt kan organisationskontexten kopplas till påverkansfaktorerna? Metod – Som metod genomfördes en intervjustudie med fem kvinnor på fem olika tillverkningsindustrier i Jönköpings län. Ytterligare genomfördes en litteraturstudie och relevant teori har tagits fram. Resultatet från intervjustudien analyserades mot teori, som tillsammans formade studiens utfall. Resultat – För att kvinnor ska kunna anta ledande positioner på tillverkningsindustrier finns det både möjliggörare och barriärer, uppdelat internt och externt. De interna möjliggörarna som identifierades var kompetens, mångfald, organisationskultur och jämställdhet och fanns inom organisationerna. Den externa möjliggöraren som identifierades var representation, en möjliggörare som identifierades utanför organisationerna kopplat till individer. De interna barriärerna som identifierades var rekrytering, hierarki, organisationskultur, investeringar och motstånd vilket likt de interna möjliggörarna fanns inom organisationerna. Den externa barriären som identifierades var individens påverkan och kunde likt den externa möjliggöraren kopplas till individer utanför organisationerna. Organisationskontexten och påverkansfaktorerna var delvis kopplade då de identifierade barriärerna kunde kopplas till att organisationer inte prioriterade områden som barriärerna berörde. Det fanns en svagare koppling mellan möjliggörarna och organisationskontexten, vilket kunde förklaras med att möjliggörarna snarare tillhörde organisationernas sociala system än organisationernas struktur. Implikationer - Ur ett teoretiskt perspektiv bidrog de identifierade påverkansfaktorerna till att öka kunskapen kring kvinnors förutsättningar för att anta ledande positioner. Ur ett praktiskt perspektiv bidrog resultatet till att både individer och organisationer kunde ta lärdom av påverkansfaktorerna och förbättra förutsättningarna för kvinnor att anta ledande positioner inom tillverkningsindustrin. Begränsningar – Studien har begränsats av att endast fem respondenter på fem olika organisationer intervjuats. Hade fler intervjuer genomförts kunde studiens generaliserbarhet blivit högre då det förmodligen bidragit till att ett mönster mellan både respondenter och organisationer framkommit. / Purpose – This study aimed to examine what affects women’s prerequisites to attain leading positions within the manufacturing industry and through that understand how sustainable development can be achieved. To fulfil the purpose of this study, three questions have been formulated: - Which enablers exist for women to attain leading positions in manufacturing industries? - Which barriers exist for women to attain leading positions in manufacturing industries? - In which ways can the organizational context be connected to the impacting factors? Method – As a method, an interview study has been conducted with five women at five different manufacturing industries within Jönköping county. Furthermore, a literature study was executed, and relevant theory was brought out. The collected data from the interview study was analysed against the theory, which together formed the result of the study. Findings – For women being able to attain leading positions at manufacturing industries, there are both enablers and barriers, divided into internal and external fractions. The internal enablers that were identified were competency, diversity, organisational culture, and equality which appeared within the organisations. The external enabler that was identified was representation, an enabler that was identified out of the organisations connected to individuals. The internal barriers that were identified were recruitment, hierarchy, organisational culture, investments and resistance, just as the internal enablers that appeared within the organisations. The external barrier that was identified was the individual’s impact and could as the external enabler be connected to the individual herself outside of the organisations’ context. The organisational context and the impacting factors were partly connected since the identified barriers could be connected to organisations not prioritizing the areas of the barriers. There was a weaker connection between the enablers and the organisational context, which could be explained by the enablers belonging to the social system of the organisations rather than the structure of the organisations. Implications - The identified impacting factors could from a theoretical perspective contribute to increasing the knowledge regarding women’s prerequisites to attain leading positions. The result could from an practical perspective contribute to both individuals and organisations taking lessons from the impacting factors and improve women’s prerequisites to attain leading positions within the manufacturing industry Limitations – The study was limited by interviewing only five respondents at five different organisations. If further interviews had been conducted, the generalisability of the study would have been higher since it presumably would had contributed to a pattern between the respondents and the organisations.

Denna studie har haft som syfte att undersöka varför eller varför inte biståndshandläggare frågar äldre klienter om våldsutsatthet och vad som de anser behövs för att fråga rutinmässigt. Semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats har utförts för att fånga upplevelser hos åtta biståndshandläggare i olika kommuner i Mellansverige. En tematisk analys genomfördes för att sammanställa teman och subteman. Resultatet visar att det som hindrar biståndshandläggare från att fråga om våld är brist på rutiner och kunskap, hög arbetsbörda, brist på förtroende, att potentiella våldsutövaren är med, att frågan är känslig, föreställningar om att äldre inte är utsatta för våld, samt en nedprioritering av frågan på organisatorisk nivå. Vad som möjliggör för biståndshandläggare att fråga är att gå två professionella på hembesök för att få till enskildhet, råd och stöd från arbetsgruppen och andra professionella, samt utbildning. Att ha som rutin inom organisationen att fråga rutinmässigt är också en viktig möjliggörare. / The aim of this study was to explore why or why not social workers who work with older people ask if they have been subjected to abuse and what barriers and facilitators there are to screening for abuse. Qualitative, semi-structured interviews were conducted to gather the experience of eight social workers in Mid Sweden. A thematic analysis was used to create themes and subthemes. The result shows that barriers for asking include lack of routines and knowledge, lack of trust, a high workload, that it is a sensitive question, the potential perpetrator being in the room, the idea of older people not being victims of violence, and a lack of priority at organizational level. The facilitators include separating the potential perpetrator and client by being two professionals, support from colleagues and other professionals and more training. Routines such as screening all older people could be an important facilitator for screening.

Innovation är inte längre endast en väg till nytta av olika slag, utan är avgörande för organisationers överlevnad. Techbranschen är en bransch som förändrar sig i rekordfart och för att kunna överleva och ha möjlighet att konkurrera i denna bransch krävs ett framgångsrikt innovationsarbete. Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka faktorer som möjliggör digital innovation i techbranschen. För att komma fram till detta har organisationer verksamma i techbranschen undersökts angående hur de arbetar för att driva innovationsarbete. För att samla in data har fem öppna individuella intervjuer använts. Resultatet visar på att det krävs att organisationer lägger tid, engagemang, resurser och kraft på innovationen. Genom att använda sig av en postindustriell organisationsstruktur så främjas många andra möjliggörare för innovation ur detta. För de organisationer som använder sig av en programvara eller IT-tjänst eller som produkt är det väsentligt att använda sig av fenomenet Hackathon för att driva på den radikala innovationen. Sammanfattningsvis går det att konstatera att digital innovation är ett komplext fenomen och för att organisationer ska lyckas bedriva det är det många faktorer som de behöver fokusera på. Studien visar dock på att vad en organisation väljer att lägga det främsta fokuset på varierar från organisation till organisation. / Innovation is no longer just a path to benefits of various kinds but is crucial to the survival of organizations. The tech industry is an industry that is changing at record speed, and to survive and can compete in this industry, successful innovation work is required. The purpose of the study is to investigate and describe which factors enable digital innovation in the tech industry. To arrive at this, organizations operating in the tech industry have been examined regarding how they work to drive innovation work. To collect data, five open individual interviews have been used. The result shows that it is required that organizations spend time, commitment, resources, and energy on innovation. By using a post-industrial organizational structure, many other enablers of innovation are promoted from this. For those organizations that use a software or IT service or as a product, it is essential to use the Hackathon phenomenon to drive the radical innovation. In summary, it can be stated that digital innovation is a complex phenomenon and for organizations to succeed in pursuing it, there are many factors that they need to focus on. However, the study shows that what an organization chooses to put the focus on varies from organization to organization. This study was conducted in Swedish.

Syftet med studien är att förstå hur tjänstemän inom offentlig förvaltning kan möjliggöra organiserad brottslighet. Genom att analysera fyra svenska rättsfall undersöker studien på vilket sätt offentliga tjänstemän blir till möjliggörare för organiserad brottslighet, samt vilka organisatoriska och relationella aspekter kan underlätta att tjänstemän blir till möjliggörare. Studien tillämpar en kvalitativ metodik med abduktiv ansats för att undersöka möjliggörare av organiserad brottslighet inom offentlig förvaltning. Datainsamlingsmetoden är i form av dokumentanalys som har en tematisk analysansats. Studiens empiriska underlag baseras på juridiska aktbilagor, såsom domar- och förundersökningsprotokoll. Resultatet analyseras med teoretiska utgångspunkter av byråkrati, gräsrotsbyråkrati, tillitsnätverk och strukturella hål. Studiens resultat visar att offentliga tjänstemän blir möjliggörare genom att använda sitt handlingsutrymme för att ge tillgång till sekretessbelagda uppgifter till kriminellt belastade individer. Studien indikerar att tjänstemän utvecklar personliga relationer med kriminella, vilket leder till att de använder sitt handlingsutrymme på sätt som gynnar organiserad brottslighet, och därmed bortser organisatoriska riktlinjer. Studiens resultat tyder på att tjänstemän med stort handlingsutrymme och minimal övervakning är mer benägna att engagera sig i oetiska handlingar som gynnar organiserad brottslighet. Vidare framhävs det att bristande efterlevnad av organisatoriska regler och policies, kombinerat med starka personliga relationer till kriminellt belastade personer. / The purpose of the study is to understand how public officials within public administration can facilitate organized crime. By analyzing four Swedish legal cases, the study examines how public officials become enablers of organized crime, and which organizational and relational aspects facilitate this transformation. The study employs a qualitative methodology with an abductive approach to investigate enablers of organized crime within public administration. Data collection is performed through document analysis using a thematic analysis approach. The empirical basis of the study is built on legal appendices, such as court rulings and investigative protocols. The results are analyzed based on theoretical frameworks of bureaucracy, street-level bureaucracy, trust networks, and structural holes. The findings show that public officials become enablers by using their discretionary power to provide access to confidential information to criminally charged individuals. The study indicates that officials develop personal relationships with criminals, leading them to use their discretionary power in ways that benefit organized crime, thereby disregarding organizational guidelines. The results suggest that officials with extensive discretionary power and minimal oversight are more likely to engage in unethical actions that support organized crime. Additionally, it is highlighted that a lack of adherence to organizational rules and policies, combined with strong personal relationships with criminally charged individuals, facilitates this behavior.

Sverige är världsledande när det kommer till sjukvård och när det kommer till sopsortering men vad händer när dessa styrkor kombineras? Kan det skilja sig i uppfattningar bland vårdpersonal på ett svenskt sjukhus, samt hur ser uppfattningarna ut avdelningarna emellan. Denna studie syftar till att granska barriärer och möjliggörare för miljöarbetet på akutmottagningen och akutvårdsavdelningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, med fokus på engångsartiklar. Uppsatsen bygger på kvalitativ intervjumetodik och intervjuerna har genomförts med fem intervjupersoner på akutmottagningen och akutvårdsavdelningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Resultatet av studien visar att anledningen till att engångsartiklar används på avdelningarna är till stor del på grund av hygieniska skäl samt svårigheter med återvinning på grund av smittorisk. Respondenterna tar även upp att sterila instrument och patientsäkerhet är viktigare än miljöarbete. Studien visar även att det finns skillnader mellan avdelningarna när det kommer till motivationen för miljöarbetet. Andra barriärer som upplevdes som problematiska på de båda avdelningarna var bristande kommunikation, okunskap och administration när det kommer till att kommunicera och implementera miljöåtgärder. Ekonomi spelar en central roll inom miljöarbetet när det kommer till Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ).  Det som respondenterna såg som möjliggörare var mer utbildning, bättre kommunikation, att skapa hållbara administrativa mål, tekniska lösningar, budget för miljöarbete och ett starkt stöd på lednings- och chefsnivå. / Sweden is one of the leading countries in the world when it comes to both health care and recycling, but what happens when these two are combined? Can it differ among health professionals in a typical Swedish hospital and can it differ in-between departments? This study aims to examine the barriers and enablers for environmental work in the emergency department and the emergency care unit at Vrinnevi hospital in Norrköping, with focus on disposable health care items. We have conducted qualitative interviews with five respondents at the emergency department and emergency care at Vrinnevi hospital. The interviews were designed with the aim to make respondents share their own perceptions and experiences about environmental work from a long career in healthcare. Our results suggest that the reason why disposable items are used in the departments is largely due to hygienic factors. It is also difficult to recycle in case of infection risk. The respondents stated that sterile instruments and patient safety are more important than environmental work. The study also shows that there are differences between the departments when it comes to the motivation for environmental work. Other barriers that were perceived as problematic in both departments were lack of attitude towards recycling, administration and communication. When it came to communication and implementation of environmental actions, the attitudes between the respondents differed. Financial resources also play a central role in the lack of environmental work within “Närsjukvården I östra Östergötland” (NSÖ) (the local health care in eastern Östergötland). The enablers that the respondents saw were more education, better communication, creating sustainable administrative goals, technical solutions, higher budget for environmental work and strong support at a management level.

Purpose – The study aims to investigate the drivers and enablers Swedish companies’ have when reshoring. To fulfill the purpose of the study, two research questions have been formulated: What drivers do Swedish companies’ have for reshoring? What enablers do Swedish companies’ have for reshoring? Method – In order to fulfill the purpose of the study, a literature review and a case study of three manufacturing companies was conducted. The literature review was conducted to create a theoretical framework of drivers and enablers when reshoring and the case study consisted of interviews and document studies which generated empirical data. This data was analyzed and the theory of reshoring has been developed and updated through the results of this study. Findings – In this study, 19 of the 45 drivers and 7 of the 19 enablers identified in theory are confirmed. The study shows that it is not only one driver or one enabler behind Swedish companies' reshoring decisions, it is a combination of many. The study also identifies 15 new drivers and 12 new enablers to Swedish companies when reshoring. These new drivers and enablers are not considered specific for Swedish companies, but can be seen as general. However, further research is required to confirm this. The study shows that there are major differences in the drivers and enablers for Swedish companies when reshoring, as only four drivers and four enablers are confirmed by more than one case company. Even though the case companies all are manufacturing companies, they differ in several aspects and have different conditions. This has resulted in the study showing a variety of drivers and enablers and that a number of new drivers and enablers have been identified. This confirms that more research of this type, about reshoring in a Swedish context, is needed to identify more drivers and enablers and fill the gap that exists in the theory. Implications – Since research about reshoring is fairly unexplored, the theoretical implications of this study have been to partially fill the gap of knowledge about drivers and enablers, as new ones have been identified at the case companies. However, the study has also contributed with a new dimension as it separates drivers and enablers from one another, something that is not clearly made in the existing theory. Furthermore, a suggestion of how the drivers and enablers can be categorized is presented. From a practical perspective, this study has given companies wishing to reshore, other companies experiences of reshoring. This can facilitate decision making, as decisions to a greater extent can be based on facts rather than gut feeling. This may result in companies becoming more competitive and long-term strengthening their survival. Limitations – The limitations of the study consists of the fact that only three companies were included in the case study and that only one person was interviewed from each case company. Had more companies and more respondents been included in the case study, more drivers and enablers probably would have been identified. Furthermore, the generalization is also limited by the fact that only manufacturing companies have been included in the study. Companies in the service sector have been reshoring, and if any of these companies were included in the study, other drivers and enablers would probably have been identified. / Reshoring

Industry 4.0 and the development of novel digital technologies is forcing manufacturing companies to introduce drastic changes to their productions systems. These technologies provide unique opportunities for manufacturing companies to collect, process and store large data volumes, which can be used to facilitate the coordination of factory elements. Previous research indicate that decisions based on data can provide fact-based decisions which can contribute to an increased productivity. However, manufacturing companies are not fully exploiting data as support for decision-making, which is desirable for an increased competitiveness. Currently, much attention is pointed towards the technology instead of the humans responsible for interpreting data and making decisions. Adding to this, there is a lack of guidance on how manufacturing companies can go from current decision making practices (i.e., decisions based on gut feelings) to fact-based decisions driven by data. To address this gap, the purpose of this thesis is to propose a framework for achieving data-driven decision making in production development in the context of Industry 4.0. The purpose is accomplished by using a qualitative-based case study approach at a small and medium sized enterprise in the electronics industry. The results indicate that both challenges and enablers for achieving data-driven decision making in production development are related to perspectives and attitudes, processes for data quality, technology and processes for decision making. Four maturity levels of data-data driven decision making are also identified. The proposed framework can be used by manufacturing companies to help them plan and prepare for their own specific development path towards data-driven decision making. Contributing to current understanding, this thesis considers the human decision makers perspective to develop the ability to collect, process, analyze and use the data to support time efficient and high-quality decisions, an insight lacking in prior academic studies. Future research may include confirmation of the findings presented in this thesis with additional use cases and industry types. / Industri 4.0 och utvecklingen av nya digitala teknologier tvingar tillverkningsföretag att introducera drastiska förändringar i sina produktionssystem. Dessa teknologier skapar unika möjligheter för tillverkningsföretag att samla, processa och lagra stora datavolymer, vilka kan användas för att stödja koordineringen av fabrikselement. Tidigare forskning indikerar att beslut baserade på data kan innebära faktabaserade beslut vilket kan bidra till en ökad produktivitet. Tillverkningsföretag utnyttjar dock inte data som underlag för beslutsfattande, vilket är önskvärt för en ökad konkurrenskraft. I dagsläget är mycket uppmärksamhet riktat mot teknologier istället för de människor som är ansvariga för att tolka data och fatta beslut. Dessutom saknas ledning gällande hur tillverkningsföretag kan gå från nuvarande beslutsrutiner (exempelvis beslut baserade på magkänsla) till faktabaserade beslut på data. Syftet med detta examensarbete är därför att föreslå ett ramverk för att åstadkomma data-baserade beslut genom produktionsutveckling i ett Industri 4.0 kontext. Syftet har uppnått genom en kvalitativ fallstudie på litet och mellanstort företag i elektronikindustrin. Resultaten påvisar att både utmaningar och möjliggörare för att åstadkomma databaserade beslut i produktionsutveckling är relaterade till perspektiv och attityder, processer för datakvalitet, teknologi och processer för beslutsfattande. Fyra olika mognadsnivåer för data-baserade beslut har också identifierats. Det föreslagna ramverket för databaserade beslut kan användas av tillverkningsföretag i syfte att hjälpa dem planera och förbereda sig för deras egna specifika utvecklings mot databaserat beslutsfattande. Genom att bidra till nuvarande kännedom avser detta examenarbete de mänskliga beslutsfattarnas perspektiv gällande utveckling at förmågan att samla, processa, analysera och använda datan för att stödja tidseffektiva och högkvalitativa beslut. Detta är en insikt som saknas i tidigare akademiska studier. Framtida studier kan inkludera verifiering av resultaten presenterade i detta examensarbete med fler tillämpningsområden och typer av industrier.