<p>Det här examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt är ett värdeladdat ord som sällan förknippas med förskolan och skolan. Sättet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av så väl inne som utemiljön. Pedagoger är hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gäller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan. De har en maktposition gentemot ett barn, inte bara som fysiskt större utan även med förhållningssättet att möta ett barn på, som rikt och kompetent eller med oförmåga, okunskaper och omognad. I den svenska förskolan är det ett utvecklingspsykologiskt tänkande som ligger till grund för hur ett barn utvecklas och bör vara. Förskolan och skolan är byggd på rutiner och handlingsmönster. Dessa reglerar och begränsar handlingsutrymmet och därmed förändringspotentialen inom institutionen.</p><p>Undersökningens syfte har varit att studera olika förskolors innemiljöer utifrån ett maktperspektiv. Barnens tillgång till olika material och hur det i sin tur presenteras är en aspekt av den här studien. En annan aspekt är att synliggöra hur tiden styr över barnens lärande. Metoden som användes i studien var observationer med digitalkamera och anteckningsblock. Bilderna har använts i analyseringen och memoreringen och anteckningarna har fungerat som ett stöd för känslor och intryck från miljöns signaler.</p><p>Resultatet visar stora skillnader i miljöerna på förskolorna i studien. Något som genomsyrade resultaten visar att barnen har mest tillgång till material som inte kladdar ner och material som är lättstädat på förskolorna. Tidsregelringar syntes genom observationerna i form av bl. a veckoscheman. Bestämda platser för barnen förekom också flitigt i studien. Det fanns viktiga skillnader ur ett maktperspektiv i förskolornas sätt att organisera, t ex på den ena förskolan förekom inga höga hyllor, höga bord och höga stolar. På den andra förskolan var det mesta av materialet otillgängligt för barnen och enbart höga bord och höga stolar.</p><p>En slutsats av studien visar att makten över barnens förutsättningar för lärande syns genom sättet hur innemiljön organiserats. Innemiljöns organisering visar tydligt hur pedagoger ser på sitt uppdrag och hur deras kunskapssyn och barnsyn ser ut.</p><p><strong><strong><strong><p> </p></strong></strong></strong></p>

<p>Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv synliggöra hur ett urval pedagoger resonerar kring jämställdhet och genus. Pedagogens uppdrag genom läroplanen är att låta varje barn utvecklas utan begränsningar från stereotypa könsroller. Samtidigt visar studier att det oftast är barnen själva som initierar könsöverskridande lek medan de vuxna har en relativt könsstereotyp syn på barnens lek och lärande.</p><p>Intervjustudien har gjorts med fem pedagoger verksamma inom förskolan. Deras ålder, utbildning och erfarenheter av arbete med barn har stor variation. Genom intervjuerna har pedagogerna fått resonera kring frågor rörande genus och jämställdhet, i samhället i stort men också i deras vardagliga arbete med barnen. För att analysera pedagogernas resonemang har Rönnbloms tolkning av maktbegreppet samt Harding och Hirdmans indelningar av olika reproduktionsprocesser av genus använts.</p><p>Resultatet visar att genusordningen återskapas både medvetet och omedvetet. Inom arbetsgruppen diskuteras frågor kring jämställdhet och genus men de individuella erfarenheterna och utgångspunkterna har stor variation.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I denna studie belyses skäl till varför samverkan upprättas mellan olika institutioner inom lärarutbildningen. Vidare belyses hur en sådan samverkan kan gestalta sig och hur den kan påverka lärarutbildningen. Studien belyser utbildares perspektiv och dessa utbildare är representanter från olika universitet. Vi har fördjupat våra kunskaper inom samverkansområde och ämnesdidaktiskt område med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.</p><p>För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar ansåg vi att en kvalitativ intervjumetod var mest lämpad. I vår studie antyds att den samverkan respondenterna deltar i styrs av ambitionen att skapa en bättre lärarutbildning. Dock sker detta genom olika tillvägagångssätt för att uppnå detta. I vår studie antyds att samverkan försvåras om pedagoger har makten, en hög ambitionsnivå förutsätter att samverkan är jämlik, en hög ambitionsnivå som är jämlik resulterar i nyskapande, samt att påtvingad samverkan kan resultera i en låg ambitionsnivå.</p>

<p>The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material. My sense was to focus on primary education in recent years. There are many literature and research that topic like this which uses the concept of power. That has been the source of power theory as Michel Foucault. The actual study is based on three different perspectives: the exercise of power, the democratic and educate the psychological / educational need for boundaries. The material for the individual interviews, I have written some of them in text form in empirical data. Results show that teachers need more space to exercise their formal powers, more remedies and consequences and the courage to set boundaries for students. Freedom and democracy must be adapted to pupils' maturity and age.</p>

<p>Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur makt och status påverkar unga tjejers identitetsskapande. Hur ser unga tjejer på sina egna möjligheter att påverka det som är förenat med identitetsskapande? Har samhället en stor betydelse, eller är det framförallt kompisar och vänner som har den största betydelsen för identitetsskapandet? Vilken betydelse har genus? Vi gjorde en fältstudie där vi intervjuade sammanlagt tretton tjejer från två skolor i en större stad i Sverige. Fem av tjejerna gick på en kommunal skola med över tvåtusen elever och de andra åtta gick på en friskola med hundrasjuttio elever. Vi genomförde intervjuerna genom att använda oss av fokusgrupper. Detta gav tjejerna en möjlighet att fritt diskutera kring de frågor vi ställde. Studiens resultat visar att tjejerna på båda skolorna har en del gemensamma föreställningar kring skapandet av identitet bland tjejer. Flertalet var klara över att tjejer har rätt att själva utveckla sin identitet och att detta är något som görs självständigt. Samtidigt gavs också uttryck för rädslan av att vara annorlunda. Detta blev särskilt tydligt bland tjejerna på den kommunala skolan. Studien visar också att tjejerna till viss del hade olika syn på betydelsen av status för identitetsskapande. Tjejerna på den kommunala skolan förknippade status med "snällhet", medan tjejerna på friskolan förknippade status mer med ekonomi. Resultaten visar därmed på den ambivalens många tjejer idag upplever i skapandet av en identitet.</p>

<p>Eftersom uppmärksammandet av hatbrott är relativt nytt i Sverige så har också väldigt lite forskning gjorts på området, särskilt inom nationalekonomin. Med min studie hade jag därför ambitionen att ta fram den första modell, anpassad efter svenska förhållanden, som förklarar förändringen i antalet hatbrott mellan olika år och län i Sverige. Det visade sig att den modell som jag tagit fram inte i någon större utsträckning kunde förklara hatbrotten, men istället visande den sig till viss del kunna förklara variationen i vit maktbrottslighet. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är de brott som har koppling till vit maktideologin som ligger bakom den stora ökningen av andelen anmälda hatbrott.</p>

<p>Föreliggande studie avser att studera makt och ledarskap utifrån ett förstagångschefs-perspektiv. Frågan uppsatsen ställer är: Vilka maktkällor besitter några förstagångschefer i detaljhandels- och hotell & restaurangbranschen? För att få förståelse för ämnet har teori om ledarskap och makt studerats och det teoretiska angreppssättet har utgått ifrån French och Ravens maktklassificering varpå även ytterligare två maktfaktorer lagts till. Uppsatsen har gjorts genom en kvalitativ undersökning med förstagångschefer och deras underordnade. Deras gemensamma uppfattning om förstagångschefens makt har sammanställts och skapat en överblick över vilken makt som verkligen existerar. För insamlandet av empirin har det genomförts sju intervjuer varav två var med förstagångschefer och fem med underordnade. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av en Ad-Hoc analys som bestod av meningskategorisering och meningstolkning. Resultatet visar att de maktkällor som de två förstagångscheferna besitter är relativt lika men att de skillnader som finns kan bero på att den ena förstagångschefen har innehaft sin chefsposition längre än den andra. Slutligen har det gjorts förslag på framtida forskning.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur människor upplever de nya lagarna angående utförsäkring. Där vi vill undersöka hur försäkringskassan, arbetsförmedlingen och de utförsäkrade beskriver situationen.  Metoden som vi har valt att utföra vår C-uppsats på, är kvalitativundersökning. Där vi valt att intervjua individer på de olika områden som vi är intresserade av. Vi har intervjuat två personer från försäkringskassan, två personer från arbetsförmedlingen och fyra personer som är utförsäkrade. Sammanlagt har vi utfört åtta intervjuer. Reglerna kring de utförsäkrade har dem olika parterna beskrivit olika. Vi har belyst vårt problemområde med hjälp av några relevanta teorier och begrepp, viktiga begrepp är empowerment, makt, emotioner, stigma, risksamhället och kasam. Vi kom fram till att både försäkringskassan och arbetsförmedlingen har det tuffare arbetsmässigt sen de nya reglerna kom. De nya reglerna upplevs som positiva både av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Bland annat för att många får en ny chans till att börja jobba. Däremot kom vi fram till att de personer som hade blivit utförsäkrade tyckte inte att de blev rätt behandlade, på grund av att deras arbetsförmåga var begränsad och för att det inte fanns något passande jobb för dem.

The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material. My sense was to focus on primary education in recent years. There are many literature and research that topic like this which uses the concept of power. That has been the source of power theory as Michel Foucault. The actual study is based on three different perspectives: the exercise of power, the democratic and educate the psychological / educational need for boundaries. The material for the individual interviews, I have written some of them in text form in empirical data. Results show that teachers need more space to exercise their formal powers, more remedies and consequences and the courage to set boundaries for students. Freedom and democracy must be adapted to pupils' maturity and age.

Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv synliggöra hur ett urval pedagoger resonerar kring jämställdhet och genus. Pedagogens uppdrag genom läroplanen är att låta varje barn utvecklas utan begränsningar från stereotypa könsroller. Samtidigt visar studier att det oftast är barnen själva som initierar könsöverskridande lek medan de vuxna har en relativt könsstereotyp syn på barnens lek och lärande. Intervjustudien har gjorts med fem pedagoger verksamma inom förskolan. Deras ålder, utbildning och erfarenheter av arbete med barn har stor variation. Genom intervjuerna har pedagogerna fått resonera kring frågor rörande genus och jämställdhet, i samhället i stort men också i deras vardagliga arbete med barnen. För att analysera pedagogernas resonemang har Rönnbloms tolkning av maktbegreppet samt Harding och Hirdmans indelningar av olika reproduktionsprocesser av genus använts. Resultatet visar att genusordningen återskapas både medvetet och omedvetet. Inom arbetsgruppen diskuteras frågor kring jämställdhet och genus men de individuella erfarenheterna och utgångspunkterna har stor variation.