Studien syftar att undersöka hur åtta förskollärare uppmärksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens påverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrån förskollärarnas tankar. Förskollärarna har intervjuats i syfte att få ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan påverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollärarnas resonemang, har bland annat Säljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angående konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori använts.  Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen påverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollärarna. Resultatet från intervjuerna visar att kommunikation mellan förskollärare enligt dem själva har stor betydelse för hur konflikter ter sig och hur konflikter hanteras. Personliga egenskaper hos förskollärarna upplevs ha betydelse för konfliktens uppkomst och hantering. Slutsatser som kan dras av studien är att förskollärarna är medvetna om att det förekommer konflikter och olika positioner inom deras arbetslag och att barnen kan påverkas av det på olika sätt genom att återspegla konflikten i olika beteenden enligt förskollärarna.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter. Studiens resultat visar att de åtta vanligaste antimobbningsprogrammen i allt för stor utsträckning inte utgår från vad den senaste forskningen menar vara grundläggande delar i arbetet med att motverka kränkande behandling av barn i skolan, samt att programmen ofta har andra utgångspunkter än vad styrdokumenten anvisar. En diskursanalytisk upptäckt visar att programmen i stor utsträckning utgår från en slags fasta positioner där olika vuxna på förhand beskriver något som behöver justeras. Min slutsats är att endast ett av programmen lyckas förhålla sig tämligen ajour med vad aktuell forskning lyfter som centrala insatser och förhållningssätt medan insatser från ett antal av övriga program kan få motsatt effekt trots att avsikterna är goda. En annan slutsats berör problematiken med att vuxna som arbetar med barn och ungdomar riskerar att bli en slags normbärare, ifall de vuxna inte inbegrips i att aktivt delta i problematiseringsprocessen kring normer.

No description available.

This essay examines how teachers in upper secondary school, who teach religion, understand and approach their mission to socialize students in a xenophobic context and how they meet xenophobic expressions from students in the classroom. This essay also includes a power perspective and investigates how an exercise of power is expressed in the teachers’ approach and strategies. Six teachers from six different schools in southeast Sweden are interviewed. The results of this study show that the teachers experience that their mission includes a position against xenophobia. The teachers have an unproblematic approach to supporting and advocating the values of the curriculum. They however don’t experience that the curriculum gives any concrete guidelines for practical work. Instead they feel it is up to them to figure out how to handle xenophobic expressions. In the teachers’ treatment of students who express xenophobia three main strategies could be observed, an open discussion with necessary ”game rules”, enlightenment and gently and relational leadership. The analysis of power points towards an exercise of power which is strongly colored by the democratic values of the Swedish school system. The power that is expressed in the teachers’ approach and strategies is subtle and can be compared with Bourdieu’s idea of symbolic violence.

Studiens syfte är att vinna kunskap om hur förskolebarn fostrar varandra i en situation där lärare saknas. Hur barn kontrollerar och sätter gränser för varandra, samt vad villkorandet får för konsekvenser kartläggs med hjälp av en etnografisk fallstudie. Studien har genomförts med en deltagande observationen (80 minuter) som även filmats. Studien svarar även på forskningsfrågorna om vilka normativa ordningar som kommer till uttryck för barnens ageranden samt vilka dolda regler som barnen tycks reproducera. Hur barnen i situationen gör för att vinna kontroll och sätta gränser för andra barn, samt hur villkorade barn reagerar, analyseras utifrån fostran uttryckt i handling. Detta innefattar bland annat makt och motstånd där Jürgen Habermas handlingstypsteori legat till grund, uteslutningar som studerats av bland annat Lovisa Skånfors samt Kenneth Ekströms förklaring av förskolefostran som strukturell disciplinering. Ett intressant resultat som framkommer av studiens analys är att barnens ageranden i villkorandet tycks utformas utefter hur vida en så kallad kärngrupp är intakt eller inte. Det barn som står utanför kärngruppen blir inte insläppt och agerar utifrån inledande, i-mitten- och avslutande ageranden, där de avslutande ageranden visar en låg maktposition och även en exkludering. Det som även görs synligt i analysen är barnens reproduktion av den normativa ordningen alla får vara med. I en situation där lärare saknas lyder regeln snarare att alla de som är med i kärngruppen får vara med.

Syftet med föreliggande avhandling är att fördjupa kunskapen om hur fostran gestaltas i förskolan. Det empiriska materialet som ligger till grund för resultaten består av videoobservationer där dagligen återkommande situationer har dokumenterats vid två svenska förskolor. Analyserna tar en utgångspunkt i Foucaults teorier om makt. Förskolan i Sverige har en egen läroplan (Skolverket, 2010) där uppdragen är formulerade. Som uppdragen framställs kan de upplevas svårtolkade och de erbjuder också stort tolkningsutrymme där uppdraget att fostra barn döljs under honnörsord som demokrati, värdegrund, solidaritet, empati, hänsyn och respekt. Utifrån detta otydliga fostransuppdrag blir det av vikt att studera hur fostran gestaltas. I avhandlingen presenteras resultaten av en tematisk analys där pedagogers vägledande yttranden har analyserats. Resultaten synliggör en verksamhet där barn i dagligen återkommande situationerna blir vägledda på olika sätt och där makt, disciplinering och normalisering är ett vanligt inslag. Ur analyserna framkommer en bild av hur det görs försök att förmedla normer om hur individer bör bete sig i ett demokratiskt samhälle samtidigt som vägledningen varierar både mellan kön och mellan olika barn.  Avhandlingens bidrag är att visualisera vägledning i olika situationer vilket möjliggör att analysera både hur den gestaltas och i vilken riktning som barnen blir vägledda. / The aim of the thesis is to deepen understanding of how socialization is performed in preschool. The empirical material upon which the results are based comprises video observations in which everyday situations were documented at two Swedish preschools. The analysis draws from Foucauldian theories of power. Swedish preschools have their own curriculum (National Agency for Education, 2010) in which the tasks of the preschool are formulated. As they are presented, these tasks may be perceived as complex. This offers wide scope for interpretation, where the task of socializing children is veiled under words with positive connotations, such as democracy, solidarity, empathy, consideration and respect. The vague expression of this task of socializating children lends importance to the study of how socialization is performed in the preschool. In this thesis, results of a thematic analysis of the normative utterances of educators are presented. The results uncover activities in everyday situations where children are guided in various ways and in which power, discipline and normalization are common elements. A picture emerges from the analysis of how attempts are made to communicate norms about how people should behave in a democratic society, even as the guidance provided varies both between genders and among individual children. The thesis contributes to deeper understanding of how socialization is performed in preschool by visualizing guidance in various situations, which makes it possible to analyse both how this guidance is delivered and the direction in which the children are guided.

Syftet med denna studie är att utforska vad som händer i det bildpedagogiska sammanhanget näreleverna får möjlighet att utforska normer i sin närmiljö. Studien syftar även till att utforskanormkreativa metoder i bildundervisningen. Undersökningen har genomförts med en klass nio i engrundskola i Stockholms län. Genom ett interaktivt föredrag samt workshops med elevernasynliggörs vilka normer eleverna själva anser att de lever i samt hur eleverna väljer att uttryckadetta. Studiens teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistisk med normkritiska och normkreativaperspektiv och inspirerad av etnografiska verktyg. I analysarbetet har maktbegreppet används somett analytiskt verktyg i kombination med de teoretiska perspektiven. Resultaten visar att normerligger till grund för ett kollektivt förtryckande beteende i denna klass och att mer eller mindre doldastrukturer vidmakthåller hierarkier och ojämlika maktrelationer. Studien visar även exempel påinkluderande undervisning ur ett normkreativt perspektiv. Denna studie bidrar till att visa vikten avatt arbeta med normmedvetenhet med elever i grundskolan. Detta arbetssätt kan ge eleverna verktygtill att förhålla sig till normer och strukturer i sin närmiljö så att de lättare kan förstå och förändrabeteendemönster och tankar som de har både inom sig själva och gentemot sin omgivning.Det gestaltande arbetet består av ett utsnitt från en återskapad skoltoalett, där hora stårskrivet med läppstift på spegeln. Genom spegeln kan betraktaren se sitt eget ansikte. På väggarnastår klottrade kommentarer bestående av material från en workshop där eleverna sade ifrån tillkränkningar, utan att själva kränka tillbaka. Kränkningar var en av de tydligaste normerna i dennaklass. Syftet med gestaltningen är att betraktaren ska få uppleva en kränkning riktad mot sig självför att få en inblick i elevernas vardag och samtidigt kunna ta del av elevernas normkreativa klotter.

This master thesis’s in Library and Information Science examines texts from “Barnbokskatalogen”, a catalogue that primely presents children's books but also contains texts promoting reading. The aim is to critically examine reading as a social practice in these texts, where the aspect of power is the foundation of the analysis. This master’s thesis draws upon the theories of Norman Fairclough and uses Fairclough’s methods of critical discourse analysis. The reading practices constructed in the analyzed texts are mostly associated with idealistic values, expressed with an authoritarian voice where the author of the text is positioned as an initiator of the reading practice. This makes a closed and excluding reading practice in the texts. This is unfortunate when the library should undermine its power in the cultural field to include as many groups as possible in its practices, and not only those social groups where a cultural capital is an important part of the group’s identity. The most open practice, which is found in the texts, is reading as a personal experience.

Syftet med denna undersökning är att få en större förståelse för hur lärare resonerar kring sin undervisning där det finns elever med någon form av funktionsnedsättning. För att uppnå syftet med denna undersökning valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Utifrån våra teoretiska perspektiv, Lundgrens tre ramfaktorer samt Foucaults teorier kring makt, har vi analyserat undersökningens empiri. Resultaten från vår undersökning visar att lärarna resonerar olika beroende på vilka skolor de arbetar på. De tre ramfaktorerna spelar även de en roll då det syns att de intervjuade lärarna resonerar annorlunda kring sin undervisning beroende på vilken skola det handlar om. Lärarna visade sig även behandla fysiska och psykiska funktionsnedsättningar på olika sätt och därför hade ramfaktorerna olika påverkan beroende vilken funktionsnedsättning det handlade om. Vidare visade sig även att maktrelationerna mellan lärarna och deras rektorer ha betydelse för hur de resonerar kring en undervisning där elever med funktionsnedsättningar deltar. Även maktrelationen mellan elever och lärare påverkade undervisningen. De intervjuade lärarna anser inte att de har en annorlunda relation mellan elever med funktionsnedsättning och de elever som inte har det. Det är något denna undersökningen ställer sig frågande till då elever med funktionsnedsättning i större grad får vara delaktiga i de intervjuades lärarnas resonemang kring sin undervisning. Då de intervjuade lärarna anser att de saknar den kunskap de önskar, när det handlar om undervisning där elever med funktionsnedsättningar är delaktiga, kan det här därför vara ett sätt att skapa en bättre undervisning då eleverna besitter kunskaper som inte lärarna gör.

Syftet med studien var att ge kunskap om hur pedagoger i förskolan talar om begreppet inflytande och arbetet med barns inflytande över materialet i inomhusmiljön samt belysa maktförhållanden mellan pedagoger och barn i förskolan. Ett maktperspektiv har använts som teoretisk ram för att studera maktförhållanden och styrningar i förskolan. Synen på makt har handlat om hur makt skapas och används i förskolan. Sex pedagoger, både förskollärare och barnskötare har intervjuats till studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod för att hitta olika teman och mönster i materialet samt hitta underliggande uttryck som skulle kunna kopplas till ett maktperspektiv. Resultatet visar att pedagoger talar om barns inflytande över materialet som en möjlighet för barn att påverka, få en känsla av delaktighet, men att det också ska finnas ett begränsat inflytande för speciellt de yngre barnen. Det kan uppstå maktförhållanden mellan pedagoger och barn i förskolan genom att pedagoger använder tekniker, regler och rutiner i olika situationer som kan kopplas till barns inflytande. Den osäkerhet som tycks finnas hos pedagogerna kring de yngre barnens inflytande kan vara en orsak till att barns inflytande över materialet i miljön begränsas genom tekniker och styrning. Det behövs en tydlig balans mellan barns inflytande och pedagogers styrning för att kunna fullfölja förskolans uppdrag.